Citat:
Ursprungligen postat av Pellefant
Har lst hela ditt inlgg men intresserade mig srskilt fr ditt avsnitt angende kriminalpolitik. Det r allmnt knt att inkapacitering inte minskar brottsligheten (men det kanske inte heller r ditt syfte) utan istllet r det s att de lnder som har flest personer inkapaciterade i frhllande till befolkning har en hg grad av kriminalitet. Ett exempel p detta r USA. Som ett annat exempel finns Finland som frr mycket hg inkapacitering i frhllande till Sverige men detta var inget som avspeglades i antalet brott. Nr inkapaciteringen sedan minskade s kom inte brottsligheten att ka. Drfr tror inte jag att en strre grad av inkapacitering leder till minskad brottslighet. Dock vet jag inte om ditt syfte med kriminalpolitiken skall vara att minska brottsligheten eller om brottslingar skall lsas in fr att skydda allmnheten (vilket kan vara ett gott syfte).
Utan att gra detta till en trd om kriminalpolitik s kan jag ju ge min syn p saken lite snabbt.
Det finns ett stort antal faktorer utver inkapacitering som pverkar brottsligheten i ett samhlle. Att gra direktjmfrelser mellan USA och Sverige och enbart studera inkapacitering r ganska meningslst d det finns mycket stora skillnader i mnga relevanta frhllanden. Att pst att det skulle vara allmnt knt att inkapacitering inte spelar ngon roll r bara dumheter. Det r mhnda en vitt spridd uppfattning i vissa kretsar men det gr det varken allmnt knt eller sant.
Det finns ocks flera olika sorters brottslighet och det r bara p en del av denna brottslighet som kad inkapacitering kan bidra till att minska brottsligheten. Brott som begs frmst fr att tillfredsstlla en marknad (med narkotikasmuggling som paradexempel) kommer till exempel inte att pverkas mycket mer n att priserna mhnda gr upp lite om riskerna kar.
Vad som kan minskas av kraftigt hjda straff r olika former av sldderbrottslighet. Folk som systematiskt gnar sig t personrn, inbrott, vldsbrott, snatteri och andra brott som inte skulle gt rum alls om brottslingen i frga vara inkapaciterad. Det r ju inte s att du eller jag kommer att ge oss in p marknaden fr personrn om de vanliga entreprenrerna inom det omrdet skakar galler.
Enligt Hans Klette bestr den svenska fngpopulationen vid varje givet tillfllle av ungefr hlften engngsfrbrytare och hlften sk fasta returer (vanekriminella som ker in och ut). Om vi infr ett system av typen three strikes kan vi helt enkelt en gng fr alla lsa in vanekriminella figurer som t ex Christer Petterson som visserligen sllan begr brott av verkligt grov kaliber (i hans fall har vi ju bajonettmordet men jag tror du frstr min pong) men vars brottskarrir likvl orsakar samhllet enorma lidanden och kostnader ver tid.
Frgan om hjda straff r komplicerad och det finns en tendens att frenkla frgan frn bde de som vill se hjda straff och de som r emot en sdan utveckling. Jag tror dock, allt annat lika, att det finns en hel del att vinna p att hja straffen. Drmed inte sagt att inte polis, klageri och domstolar inte mste snppas upp. Upptcktsrisk r ocks en viktig faktor fr brottsbekmpning.
