Den sovande statsministern - Regeringens interiörer

Aha, nu börjar det "klarna" , fast ändå inte..hmmr! Vet inte riktigt om det är jag som är dum elr vad...

Gillar att du tar upp det här med Ebolasmittan, skriv gärna mer om det och hur ska budgeten gå ihop? Vad ska nu hända med "inflyktingarna"? DVS. efter att vi bytt regering! My Gosh! Inser att detta är en omöjlig situation att lösa....

”- Så, hur går det med statsbudgeten nu då, Magdalena?”

Stefan Löfvén håller möte med sin finansminister angående budgetpropositionen som ska läggas om bara ett par veckor.

”- Ja, det går väl sisådär.”

”- Finansmistrar brukar författa en rejäl bunt med bokföringspapper över alla hundratals årliga miljarder som de kallar ’nådiga luntan’. Men det enda jag sett dig åstadkomma hittills är ett SMS från ett kontantkortsabonnemang där du skriver ’dem ganska mer posent’ och nånting oläsbart. Klarar du verkligen av den här uppgiften?”

”- Hmm, räcker inte det? Budget låter så franskt, jag talar inte franska. Men jag kan skriva ett nytt SMS, om jag orkar, nästa vecka eller så. Jag har faktiskt skrivit en budget på pappret i min handväska här. Hmm. Nä jag kan tyvärr inte läsa min egen handstil.”

”- Jag ser i ditt CV här att du ska ha gått på Harvard. Stämmer det verkligen?”

”- Hårvård, ska det vara. Å-ringarna försvann i typsnittet på nåt sätt.”

”- Men du har åtminstone examen från Handelshögskolan i Stockholm, eller hur?”

”- Nja, det ska vara handelslinjen på gymnasiet i Gränby.”

Efter att under sken av inbjudan till en strategisk konferens i sitt garage ha låst porten och låtit sin stadsjeep på tomgång kolmonoxidförgifta ihjäl alla PR-konsulter som Fredrik Reinfeldt anställt vid regeringskansliet, så genomför Stefan Löfvén sin egenregisserade PR-kupp för att definiera sin utrikespolitiska hållning.

Han har rekvirerat Boeings sista vertolhelikopter från Flygvapenmuseumet och landar i den stjärnklara höstmorgonnatten på en gigantisk asfalterad parkeringsplats någonstans i en förort. Och mitt i TV-rutan på sina överraskade väljares frukosttittande kliver han ut i bländvit hazmat suite med hjälm m/29. Och skuttar omkring en stund (lite för länge för dramatisk effekt) som en flicka i en hopphage för att låtsas som om gravitationskraften är mindre än vad den faktiskt är.

Han reser sedan en röd fana med den där abstrakta hånflinande vita rosen på ett parasollställ för 99:90 från Jula, och utbrister i en konstgjort sprakande radiokanal:

"- Ö bigg stepp får... ehm. Öh... Don't stepp on mi!
- Anyvej. Aj klajm da galaxy! De skaj is naw MAJN!!!"

Stefan har rest till Kreml för en hemlig säkerhetstrategipolitisk förhandlings-blablabla och så vidare som det heter i sådana här viktiga sammanhang som Carl Bildt brukade ta hand om utan framgång.

Steffe:
"- Jag kräver tillbaka Ingermanland! Annars blir jag NATO."

Tsaren:
"- Mjen, djär liggur jo mjin hovodstaden Sankt Putinburg. Kan du inte kräva Kamtchatka istället?"

Man blir ju nyfiken på vad som har hänt sen sist...

Trump har hänt sen sist.
No comment. Jag har inte fantasi nog att bidra längre.

Ulf Kristersson kommer till kontoret i Rosenbad en fredag, säkert som "en kväll i juni" med en tvist.

Han tog av sig sin kavaj
Sparkade av sig båda skorna.
Å så spotta´han i näven
Och sa, min sköna sekreterare, får jag lov, de e ju freda
Hon var vacker, han var stolt, rak I ryggen som en fura
Hennes hår var blekt av solen hennes mun var smultronröd
Hon va´ ljuvlig som en lilja hennes kärlek va´ som glöd