Vill ha sekretessbelagd FUP med nedlagt åtal

Min kompis blev för ett bar månader sedan underrättad om att han var misstänkt för misshandel på sin förre detta flickvän. Men förundersökningen blev nedlagd då det visade sig vara helt oriktigt. För er som inte vill hjälpa ett svin så måste sägas att han är helt oskyldig och är en vanlig svensk joe som ni.

Nu har hon startat en vårdnadstvist om deras son och påstår att han sagt att han blir slagen av sin pappa i ett förhör med polisen. Så nu vill vi ha ut förhöret ur förundersökningsprotokollet för att antingen verifiera och bemöta eller kunna dementera anklagelserna.

Det får vi dock inte med hänvisning till 18:1 och 35:1 OSL.

Finns det någon flashbackare där ute som har en aning om hur vi kan gå till väga för att få ut förhöret?

1. Jag tror inte ni har laglig rätt till det.
2. "din kompis"?

Har ni fått avslag så har ni fått avslag. Överklaga beslutet och ange varför ni anser att ni bör få ta del av uppgifterna. I avslagsbeslutet ska det finnas en besvärshänvisning, dvs till vilken domstol ni ska ställa er överklagandeskrift. Den som bör begära ut uppgifterna bör vara din kompis, dvs den misstänkte, då hans rätt att ta del av uppgifterna är större än allmänhetens pga av sk partsinsyn.

Din kompis, den misstänkte, kan lämna in en polisanmälan om "Falsk tillvitelse". Denna anmälan ska ge kompisen ett skriftligt bevis om att polisanmälan är inlämnad. Sen efter en tid, ska det komma ett besked att ärendet är nedlagt (mycket troligt). Kompisen kan då begära skriftligt besked från åklagaren att allmänt åtal inte kommer att väckas. Med detta besked, kan kompisen gå till Tingsrätten och ansöka om att rätten beslutar att polisen ska lämna ut FUP, eftersom kompisen har för avsikt att väcka enskilt åtal om falsk angivelse och förtal.

Lycka till !

Det var ett raffinerat upplägg, men skulle inte "kompisen" då själv göra sig skyldig till "Obefogad angivelse"? Om innehållet i den här tråden blev känt för den som han då skulle anmäla enkom för att komma över en sekretesskyddad förundersökning, kanske hon skulle ha framgång med en polisanmälan om "Obefogad angivelse?"

Det kan kanske hävdas, men det saknar betydelse. Varken kompisens anmälan eller motpartens kommer att kunna leda till fällande dom. Avsikten är bara att få tingsrätten att fatta beslut om att FUP skall lämnas ut. Det borde kunna gå igenom, eftersom kompisen behöver ha tillgång till FUP för att kunna förbereda sin enskilda stämning.

Nu fattar jag ingenting? Ska han gå till tingsrätten och begära ut en handling som förvaras hos polisen? Det går såklart inte. Tingsrätten har inget med den handlingen att göra. Eller menar du att han ska framställa någon form av editionsyrkande? Verkar bökigt. Jag fattar inte riktigt. Är antagligen trög.

Jag undrar efter hur lång tid ett sådant FUP gallras från polisen och hamnar i arkiv. Någon som vet det?

Annars bör du väl fortfarande kunna få rätt om du överklagar, utan att krångla till det med anmälningar hit och dit. Har du filat på ett överklagande? Några kunniga här kan säkert hjälpa till.

I 10 kap. OSL finns sekretessbrytande bestämmelser som jag tycker du ska kika på. Speciellt partsinsyn, 3 §, som redan varit uppe bör du kunna hänvisa till. Jag är inte helt säker på om detta anses vara applicerbart på en brottsutredning, att "du är part i ett ärende hos myndighet" är en vag beskrivning.
Att leka "rättshaverist" kan skada mer än det gör nytta, försök vara sansad i din skrivelse. Men i mitt tycke bör det inte hindra dig från att använda lite drastiska uttryck som att "Polismyndighetens beslut kan ge ytterst märkbara konsekvenser för dig och det är fattat på felaktiga grunder varför det är viktigt att Kammarrätten tar hänsyn till det jag nedan anför". Ta gärna upp detaljerna, vad du behöver veta.

Man har heller inte givit dig sådan möjlighet att "ta tillvara din rätt" som framgår av det rödmarkerade stycket nedan.

(Visst är det Kammarrätten du ska överklaga till, eller jag kanske har helt fel. När jag överklagade ett myndighetsbeslut var det åtminstone dit, eftersom myndigheten själv var första instans; ändrades de inte beslutet på sättet jag ville skickade de handlingarna vidare till Kammarrätten och inte Förvaltningsrätten).

Visa också på ett tydligt sätt varför det inte föreligger allmänt eller enskilt intresse, det fetmarkerade, att sekretessbelagd uppgift inte röjs.


Formuleringen "I den utsträckning det är av vikt" ger ytterligare fog för att beslutet är för "tungt"; hade det inte räckt att enbart vissa delar plockas bort, att du får se resten?

Peka även på möjligheten enligt 4 § att du undertecknar ett sekretessförbehåll och inte får sprida uppgifterna vidare. Dessutom enligt 10 kap. 1 § är det inga problem att uppgiften lämnas om den enskilde samtycker till det. Nu skulle väl det vara din son (?) och inte mamman, varför det kanske inte är aktuellt.

Jag var med om en liknande händelse för några år sedan där polisen vägrade lämna ut dokument där jag hade blivit utpekad och delgiven misstanke men åtal nedlagt (om du inte blivit delgiven misstanke kan det skilja sig åt).

Jag skrev först till polisen och begärde att få ut en förteckning av samtliga dokument och förhör i förundersökningen. Det kunde de inte vägra mig.

När jag fått detta så skrev jag tillbaka och begärde ut fullständiga kopior av de förhör jag ville ha, och motiverade detta med att jag behövde uppgifterna för att ta tillvara min rätt samt att kunna förbereda ett enskilt åtal. I hans fall borde han naturligtvis hänvisa till att han är far till barnet och sekretess inte föreligger på den grunden (förutsatt att han har delad vårdnad).

Vidare så yrkade jag på att, i de fall polisen bedömde att något i förhören borde beläggas med sekretess så skall resten av förhöret lämnas ut och berörda delar maskeras.

För mig så gick rätten på min linje helt, så fick ut förhören.

Maskerade man någon del på det sättet då? Jag har länge sökt lagstöd att hänvisa till för den "genvägen" men aldrig funnit, undrar om det finns eller om myndigheten självmant tar det initiativet.

Bara för att förtydliga; vilken instans var detta? Polisen nekade dig först, rätten ändrade beslutet?