En lycklig vecka genom en pundares/mina ögon

Njut av den lilla stunden du, ger dig max 1-2 år innan det börjar ta emot rejält och droger som står på vardagslistan att göra endast är en vardags syssla och något du inte klarar dig utan. Lägg till förstörda relationer, polisbesök, straff, avtändningar, depression, oro, ångestproblematik. Du kommer själv märka av dem psykiska problem som kommer att uppdaga sig förr eller senare. Och när du väl kommer på varför det inte längre är värt att knarka överhuvudtaget så möter du ditt livs brantaste himalayaberg att klättra upp för. Detta är typ det värsta som kan hända, antingen händer det dig, dina kompisar, eller både och för chansen att du softar ner när du blir äldre med en pipa hasch är då fan minimal, det är en illusion/önskedröm och något som kanske 3-4% av befolkningen klarar av att hantera. Svaga människor som mått skit hela sitt liv och hittar hem i form av droger klarar aldrig av det i det långa loppet.

Är det någon som håller med om det här förresten? Värsta tänkbara scenario alltså.

Man behöver knappast vara svag för att man mått skit i hela sitt liv eller för att man hamnar i missbruk. Snarare dom som får kriga mest

Njut av den lilla stunden du, ger dig max 1-2 år innan det börjar ta emot rejält och droger som står på vardagslistan att göra endast är en vardags syssla och något du inte klarar dig utan. Lägg till förstörda relationer, polisbesök, straff, avtändningar, depression, oro, ångestproblematik. Du kommer själv märka av dem psykiska problem som kommer att uppdaga sig förr eller senare. Och när du väl kommer på varför det inte längre är värt att knarka överhuvudtaget så möter du ditt livs brantaste himalayaberg att klättra upp för. Detta är typ det värsta som kan hända, antingen händer det dig, dina kompisar, eller både och för chansen att du softar ner när du blir äldre med en pipa hasch är då fan minimal, det är en illusion/önskedröm och något som kanske 3-4% av befolkningen klarar av att hantera. Svaga människor som mått skit hela sitt liv och hittar hem i form av droger klarar aldrig av det i det långa loppet.

Är det någon som håller med om det här förresten? Värsta tänkbara scenario alltså.

Njut av den lilla stunden du, ger dig max 1-2 år innan det börjar ta emot rejält och droger som står på vardagslistan att göra endast är en vardags syssla och något du inte klarar dig utan. Lägg till förstörda relationer, polisbesök, straff, avtändningar, depression, oro, ångestproblematik. Du kommer själv märka av dem psykiska problem som kommer att uppdaga sig förr eller senare. Och när du väl kommer på varför det inte längre är värt att knarka överhuvudtaget så möter du ditt livs brantaste himalayaberg att klättra upp för. Detta är typ det värsta som kan hända, antingen händer det dig, dina kompisar, eller både och för chansen att du softar ner när du blir äldre med en pipa hasch är då fan minimal, det är en illusion/önskedröm och något som kanske 3-4% av befolkningen klarar av att hantera. Svaga människor som mått skit hela sitt liv och hittar hem i form av droger klarar aldrig av det i det långa loppet.

Är det någon som håller med om det här förresten? Värsta tänkbara scenario alltså.

Kan du berätta mer? Var har du varet någonstans? Är det från en böld? Rinner det mycket?