2013-05-21, 19:47
#1
Länk till tråd 1. Flashback.org/t2090007
Tid; ??:??
Klarvaken, jag ligger utomhus halvt övertäckt av en skottkärra, ett spett ligger vid min sida. Känner hur hjärtat springer maraton i bröstet, magen är i kaotiskt uppror (väldigt smärtsamt). Det är mörkt ute, jag befinner mig ungefär 7 minuter ifrån huset, naken.
Jag ålar mig uppifrån skottkärran och märker att jag är blöt runt skrevet, jag blöder ifrån snoppen. En diagonalt hackigt sår går från roten upp till toppen. Isande kårar går upp från testiklarna till halsgroppen.
Ställer mig upp och ser att en primitiv stig breda ut sig framför mig, marken är uppfläkt som om någon försökt soppa marken med ett spett. Denna plats jag befinner mig på mina damer och herrar är en mindre äng knappt 800meter ifrån mina farföräldrars hus. Det ser ut som något har gått bärsärkagång, både mark och träd bär tydliga spår efter ett spett. Ser nu att det inte bara är juvelen som är skadad, överallt på kroppen är det små till medelstora sår, ett stort brännsår under höger arms biceps får mig att grimasera.
Angelica!!!! Min flickvänns ansikte dyker upp i sinnet, tydligt chockad efter vämjeligt nog sagt (Jag sa det högt) "Det är hårstrån i växellådan" spyr jag. Vad har vi gjort tänker jag, vad har vi gjort! Jag kollar på himlen, den är rosa precis som vid solnedgång, konstig i och med att det varit kväll när vi först fick i oss Nyckeln till helvetet. Jag sneglar på skottkärran och spettet, kollar sen på mina nakna fötter. Går gör jag, mycket ansträngande, efter cirka 20 minuter är jag vid huset skall nämnas att jag var väldigt rädd och förvirrad.
Tar mig in genom terass dörren och här börjar historien.
Huset
Klockan är 9 på kvällen, lillebror och hans tjej är hemma. Lillbrors var då i unga 16 år, jag lär ha märkt hennes sinne med min nakna kropp. Lillebror skriker; VAD I HELVETE HAR DU GJORT, DU HAR SABBAT ANGELICA! DU HAR FÖRSTÖRT ANGELICA.
Jag stapplar bort mot badrummet, hon var inte där. Jag går mot spegeln och helt enkelt fnyser ut all form av rim och reson som jag fortfarande besitter. Jag ser ut som jag ramlat in i ett taggsnår och sen rullat runt i det. Oförmögen att prata lindar jag en handduk kring mitt sargade skrev. Halvskriker till min lillebror " Var är hon???" var är hon någonstans är hon vid bilen? ( Växellåds resonemang igen...) Lillebror säger att hon är i förrådet, vad fan gör hon i förrådet? Jo säger lillebror; Du fattar inte, vi hittade henne sittandes vid varmvatten bredaren tuggandes på ett värmeljus, du ska se hur det ser ut där nere, vart enda jävla värmeljus ligger utspritt där, det är ditt problem.
Mormor hade ett större lager med IKEA värmeljus undanliggandes i förrådet. Jag stapplar ner till undervåningen, in till förrådet. Oh shit, oh shit!!!! Angelica ligger inklämd mellan varmvattenbredaren och delarna till en studsmatta. I vänster hand håller hon i en potatiskalare. Överallt är det bitar av stearin, min älskade flickvänns överkropp är täckt av vitt smul.
Även hon är smått skadad, små sår och bitar av hud som saknas. Till min fasa ser jag att 1/4 av hennes hår på höger sida av huvudet en bit över höger ögonbryn är bortbränt. Skall tilläggas att Angelicas hår vid denna tid inte var jätte långt med hade endå sina 2 och halv dcm. och nu saknades sido luggen.
Jag skriker åt min lillebror att komma ner och hjälpa mig, att det inte är någon fara hon sover. Inte en direkt lätt flicka, och för mig som inte var vid mina sinnens fulla bruk var tanken på att släpa min nakna utslagna flickvän uppför trappan utesluten. Lillebror hjälper mig att väcka henne, enorma puppiller stirrar upp mot mig. Vi sitter båda i duschen, har ungefär en halvmeter imellan oss. Det känns som att jag inte känner personen bredvid mig. Gosse vad det sved på kroppen.... det sved något enormt mycket.
Huset är totalt uppochner, mormor har med största sanolikhet förstått allt, men när jag tar upp detta ämne i efterhand är det inte mycket som kommer fram. Antagligen har hon inte märkt mycket, dock har hon troligen både sätt mig och angelica springandes runt nakna i huset. Jag vet faktiskt inte, det var hemskt att sitta där i duschen och tänka på vad vi gjort, eller vad vi kunde ha gjort och hur lite koll vi faktiskt hade haft.
Det faktum att Angelica inte minns tiden som vi spenderade i badrummet dagen innan är jag idag enormt tacksam över, har inte heller berättat. Och vad jag höll på med inne i skogen, jag kan säga såhär det ser ut som en björn fått flipp och knasat ur fullständigt. Var väldigt svårt att förklara varför det var bajs lite varstanns inne i badrummet, bra mycket urin där flickvännen hade legat under bastudäcket. Ah! Huset var i vissa delar orört men i vissa delar wrecked.
Någon hade huggit ut "Det kommer ATT inte få det vilja att fråga" i mitt rum, alltså huggit ut denna mening med en ljusstake (Mycket otydligt men läsbart). Mer skrämmande var de mönster (jag troligen) rivit upp i gräsmatten (2 stora X och en halvmåne) och det sot från spisen som någon målat en mycket obehaglig fågel bredvid tv'n. Under och över varje vinge fanns ett öga.
Visserligen vet jag inte hur länge jag varit däckad i skogen, eftersom att klockan var 9 på kvällen nästa dag och vi börjat inta sörjan vid knappt 17-18 tiden kvällen innan. Det tog ungefär 10 dagar innan synen var normal igen, pupillerna var normala 4 dygn efter intag. Hjärtat slog väldigt hårt i ungefär 2 dygn, var väldigt svårt att få i sig mat och vatten. Så fort jag drack vatten i början kräktes jag, flickvännen hade allvarliga ångest attacker som varade i hela 10 min O_O!! Alltså gråthulkandes i 10 minuter åt gången.
Mycket mer finns inte att säga om detta efterhäng till tripp, dock är detta för mig viktigt att vidarbefodra till omvärlden... Det har stått mycket om Änglatrumpet och spikklubba på senaste tiden, och nu när sommaren kommer har jag en känsla av det är flera ungdomar som kommer blåsa sin sista trumpet. Om du som läsare fortfarande är sugen på att slurpa i dig lite nervgifts växt, ja då är du modig nog att köra! Tänk bara på att hjärtat nästan flyger ur bröstet på dig dagen efter, känns som du har en 10 kilos sten i höger sida som dunkar in i revbenen. Och att det är ett HELVETE att röja upp efter dig själv.
Lycka till Växtätare! Vi ses kanske någon gång på vägen till blåkulla!
Tid; ??:??
Klarvaken, jag ligger utomhus halvt övertäckt av en skottkärra, ett spett ligger vid min sida. Känner hur hjärtat springer maraton i bröstet, magen är i kaotiskt uppror (väldigt smärtsamt). Det är mörkt ute, jag befinner mig ungefär 7 minuter ifrån huset, naken.
Jag ålar mig uppifrån skottkärran och märker att jag är blöt runt skrevet, jag blöder ifrån snoppen. En diagonalt hackigt sår går från roten upp till toppen. Isande kårar går upp från testiklarna till halsgroppen.
Ställer mig upp och ser att en primitiv stig breda ut sig framför mig, marken är uppfläkt som om någon försökt soppa marken med ett spett. Denna plats jag befinner mig på mina damer och herrar är en mindre äng knappt 800meter ifrån mina farföräldrars hus. Det ser ut som något har gått bärsärkagång, både mark och träd bär tydliga spår efter ett spett. Ser nu att det inte bara är juvelen som är skadad, överallt på kroppen är det små till medelstora sår, ett stort brännsår under höger arms biceps får mig att grimasera.
Angelica!!!! Min flickvänns ansikte dyker upp i sinnet, tydligt chockad efter vämjeligt nog sagt (Jag sa det högt) "Det är hårstrån i växellådan" spyr jag. Vad har vi gjort tänker jag, vad har vi gjort! Jag kollar på himlen, den är rosa precis som vid solnedgång, konstig i och med att det varit kväll när vi först fick i oss Nyckeln till helvetet. Jag sneglar på skottkärran och spettet, kollar sen på mina nakna fötter. Går gör jag, mycket ansträngande, efter cirka 20 minuter är jag vid huset skall nämnas att jag var väldigt rädd och förvirrad.
Tar mig in genom terass dörren och här börjar historien.
Huset
Klockan är 9 på kvällen, lillebror och hans tjej är hemma. Lillbrors var då i unga 16 år, jag lär ha märkt hennes sinne med min nakna kropp. Lillebror skriker; VAD I HELVETE HAR DU GJORT, DU HAR SABBAT ANGELICA! DU HAR FÖRSTÖRT ANGELICA.
Jag stapplar bort mot badrummet, hon var inte där. Jag går mot spegeln och helt enkelt fnyser ut all form av rim och reson som jag fortfarande besitter. Jag ser ut som jag ramlat in i ett taggsnår och sen rullat runt i det. Oförmögen att prata lindar jag en handduk kring mitt sargade skrev. Halvskriker till min lillebror " Var är hon???" var är hon någonstans är hon vid bilen? ( Växellåds resonemang igen...) Lillebror säger att hon är i förrådet, vad fan gör hon i förrådet? Jo säger lillebror; Du fattar inte, vi hittade henne sittandes vid varmvatten bredaren tuggandes på ett värmeljus, du ska se hur det ser ut där nere, vart enda jävla värmeljus ligger utspritt där, det är ditt problem.
Mormor hade ett större lager med IKEA värmeljus undanliggandes i förrådet. Jag stapplar ner till undervåningen, in till förrådet. Oh shit, oh shit!!!! Angelica ligger inklämd mellan varmvattenbredaren och delarna till en studsmatta. I vänster hand håller hon i en potatiskalare. Överallt är det bitar av stearin, min älskade flickvänns överkropp är täckt av vitt smul.
Även hon är smått skadad, små sår och bitar av hud som saknas. Till min fasa ser jag att 1/4 av hennes hår på höger sida av huvudet en bit över höger ögonbryn är bortbränt. Skall tilläggas att Angelicas hår vid denna tid inte var jätte långt med hade endå sina 2 och halv dcm. och nu saknades sido luggen.
Jag skriker åt min lillebror att komma ner och hjälpa mig, att det inte är någon fara hon sover. Inte en direkt lätt flicka, och för mig som inte var vid mina sinnens fulla bruk var tanken på att släpa min nakna utslagna flickvän uppför trappan utesluten. Lillebror hjälper mig att väcka henne, enorma puppiller stirrar upp mot mig. Vi sitter båda i duschen, har ungefär en halvmeter imellan oss. Det känns som att jag inte känner personen bredvid mig. Gosse vad det sved på kroppen.... det sved något enormt mycket.
Huset är totalt uppochner, mormor har med största sanolikhet förstått allt, men när jag tar upp detta ämne i efterhand är det inte mycket som kommer fram. Antagligen har hon inte märkt mycket, dock har hon troligen både sätt mig och angelica springandes runt nakna i huset. Jag vet faktiskt inte, det var hemskt att sitta där i duschen och tänka på vad vi gjort, eller vad vi kunde ha gjort och hur lite koll vi faktiskt hade haft.
Det faktum att Angelica inte minns tiden som vi spenderade i badrummet dagen innan är jag idag enormt tacksam över, har inte heller berättat. Och vad jag höll på med inne i skogen, jag kan säga såhär det ser ut som en björn fått flipp och knasat ur fullständigt. Var väldigt svårt att förklara varför det var bajs lite varstanns inne i badrummet, bra mycket urin där flickvännen hade legat under bastudäcket. Ah! Huset var i vissa delar orört men i vissa delar wrecked.
Någon hade huggit ut "Det kommer ATT inte få det vilja att fråga" i mitt rum, alltså huggit ut denna mening med en ljusstake (Mycket otydligt men läsbart). Mer skrämmande var de mönster (jag troligen) rivit upp i gräsmatten (2 stora X och en halvmåne) och det sot från spisen som någon målat en mycket obehaglig fågel bredvid tv'n. Under och över varje vinge fanns ett öga.
Visserligen vet jag inte hur länge jag varit däckad i skogen, eftersom att klockan var 9 på kvällen nästa dag och vi börjat inta sörjan vid knappt 17-18 tiden kvällen innan. Det tog ungefär 10 dagar innan synen var normal igen, pupillerna var normala 4 dygn efter intag. Hjärtat slog väldigt hårt i ungefär 2 dygn, var väldigt svårt att få i sig mat och vatten. Så fort jag drack vatten i början kräktes jag, flickvännen hade allvarliga ångest attacker som varade i hela 10 min O_O!! Alltså gråthulkandes i 10 minuter åt gången.
Mycket mer finns inte att säga om detta efterhäng till tripp, dock är detta för mig viktigt att vidarbefodra till omvärlden... Det har stått mycket om Änglatrumpet och spikklubba på senaste tiden, och nu när sommaren kommer har jag en känsla av det är flera ungdomar som kommer blåsa sin sista trumpet. Om du som läsare fortfarande är sugen på att slurpa i dig lite nervgifts växt, ja då är du modig nog att köra! Tänk bara på att hjärtat nästan flyger ur bröstet på dig dagen efter, känns som du har en 10 kilos sten i höger sida som dunkar in i revbenen. Och att det är ett HELVETE att röja upp efter dig själv.
Lycka till Växtätare! Vi ses kanske någon gång på vägen till blåkulla!
