Citat:
Ursprungligen postat av
tovalarsson
Hej. Ska skriva ett fördjupningsarbete i historia, vilken tycker ni jag ska ta.
Atombombningen av Japan kan vara intressant - men svårbearbetat. Dels är det slutskedet av WW2, så arbetet blir därmed stort. Själva beslutet att bomba är politiskt kontroversiellt och det finns många myter som kan väga in. Slutligen är det vilken funktion atombomberna hade för framtiden, och det är en mycket oklar historia. Länge sågs atombomber bara som stora bomber, och Truman hotade flera gånger Stalin med kärnvapenanfall. Så tesen "atombomber var så hemska att ingen vågade använda dem" tog något decennium att utveckla.
9/11 är för nytt för att passa som historisk uppsats.
Amerikanska och franska revolutionerna är gigantiska områden - givet att du vill studera ämnet ordentligt, och inte nöjer dig med svenska skolans snuttifiering. Att jämföra dem är något doktorsavhandlingar har svårt att göra på ett vettigt sätt.
Bättre är att välja ett ganska smalt ämne, vilket ger dig chansen att fördjupa dig och skriva något riktigt intressant. Så mina små förslag:
Franska revolutionens efterspel. 1789 års franska nationalförsamling var inga revolutionärer, utan en laddning advokater, läkare och liberala adelsmän som ville modernisera den franska staten. Först 1792 blev "revolutionen" riktigt revolutionär och giljotineringarna började - men detta pågick i bara två år. Sedan kuppade den icke-revolutionära delen av nationalförsamlingen bort revolutionärerna och införde direktoratet. Antingen själva kuppen, eller hur direktoratet försökte styra Frankrike (som vid denna tidpunkt var i krig med såväl Österrike som en rad mindre stater) och stoppa revolutionärerna från att göra sina egna kupper vore intressanta ämnen att skriva om.
Införandet av skolpengen i Sverige. En verkligen revolutionär förändring som socialdemokraterna lät stå kvar utan diskussion. Varför? Hur spelade skolans kommunalisering in? Finns det SIFO-undersökningar som visar vad svenska folket ansåg om frågan?
Allemansrätten - är den verkligen "urgammal", eller ett påfund från 1900-talet? Vad säger egentligen källorna? Finns det rättsfall om olaga intrång från 1800-talet, som motbevisar tesen om den urgamla allemansrätten?
Skytterörelserna i Sverige under sent 1800-tal ("en man, ett gevär, en röst"). Hur stora och betydelsefulla var de egentligen? Hur förhöll de sig till arbetarrörelsen och nykterhetsrörelsen? Vilka var ledarna, och vad gjorde dessa ledare i övrigt? Levde skytterörelsernas idéer kvar genom den allmänna värnplikten och senare hemvärnet?
Hur skildrades Ådals-händelserna 1931 i historieböcker, tidningar och riksdagsprotokoll a) 1935 b) 1960 och c) 1980. Är det skillnader i faktabeskrivningen, perspektivet eller analysen? Är socialdemokratiska och borgerliga tidningar annorlunda?