Jag tror att det är lämpligt att definiera några begrepp som kan visa sig användbara.
Penningflöde
Summan av alla penningtransaktioner under en viss tid. Penningflöde anges i kr/år eller kr/sek.
Nyttighetsflöde
Summan av alla nyttigheter som på en viss tid byter ägare. Nyttighetsflödet anges i nyttighetsenheter/år eller nyttighetsenheter/sek. Jag tar inte här upp frågan om vad som menas med "nyttighet" och inte frågan om hur man skall hantera produktion för eget bruk.
Omloppshastighet
Antal gånger samma penningenhet används inom en viss tid. Omloppshastighet är alltså cykler per tidsenhet det vill säga en frekvens som kan anges i cykler/år, cykler/sek eller Hz.
Periodtid
Tiden mellan att en penningenhet används och att den återanvänds. Periodtid anges i år eller sek.
Periodtiden är inverterade värdet av omloppshastigheten.
Cirkulerande penningmängd
Summan av alla pengar som vid en viss tidpunkt är engagerade i pågående transaktioner. Cirkulerande penningmängd anges i kr.
Penningvärde
Nyttighetsflöde dividerat med penningflöde. Penningvärdet anges i nyttighetsenheter/kr.
Prisnivå
Penningflöde dividerat med nyttighetsflöde. Prisnivån anges i kr/nyttighetsenhet.
Prisnivån är inverterade värdet av penningvärdet.
För att kunna räkna med dessa begrepp behöver man beteckningar för dem. Jag har inte följt med den aktuella litteraturen tillräckligt för att på ett säkert sätt kunna föreslå lämpliga beteckningar. Tacksam för synpunkter på detta. Men här är några synpunkter.
Omloppshastighet är en frekvens som kan betecknas f. Periodtid brukar betecknas T. Man skulle kunna använda stor bokstav för mängd och liten för flöde. Man skulle då kunna använda M för cirkulerande penningmängd och m för penningflöde. Och N för nyttighetsenhet och n för nyttighetsflöde.
Penningflöde
Summan av alla penningtransaktioner under en viss tid. Penningflöde anges i kr/år eller kr/sek.
Nyttighetsflöde
Summan av alla nyttigheter som på en viss tid byter ägare. Nyttighetsflödet anges i nyttighetsenheter/år eller nyttighetsenheter/sek. Jag tar inte här upp frågan om vad som menas med "nyttighet" och inte frågan om hur man skall hantera produktion för eget bruk.
Omloppshastighet
Antal gånger samma penningenhet används inom en viss tid. Omloppshastighet är alltså cykler per tidsenhet det vill säga en frekvens som kan anges i cykler/år, cykler/sek eller Hz.
Periodtid
Tiden mellan att en penningenhet används och att den återanvänds. Periodtid anges i år eller sek.
Periodtiden är inverterade värdet av omloppshastigheten.
Cirkulerande penningmängd
Summan av alla pengar som vid en viss tidpunkt är engagerade i pågående transaktioner. Cirkulerande penningmängd anges i kr.
Penningvärde
Nyttighetsflöde dividerat med penningflöde. Penningvärdet anges i nyttighetsenheter/kr.
Prisnivå
Penningflöde dividerat med nyttighetsflöde. Prisnivån anges i kr/nyttighetsenhet.
Prisnivån är inverterade värdet av penningvärdet.
För att kunna räkna med dessa begrepp behöver man beteckningar för dem. Jag har inte följt med den aktuella litteraturen tillräckligt för att på ett säkert sätt kunna föreslå lämpliga beteckningar. Tacksam för synpunkter på detta. Men här är några synpunkter.
Omloppshastighet är en frekvens som kan betecknas f. Periodtid brukar betecknas T. Man skulle kunna använda stor bokstav för mängd och liten för flöde. Man skulle då kunna använda M för cirkulerande penningmängd och m för penningflöde. Och N för nyttighetsenhet och n för nyttighetsflöde.
