Varför är det önskvärt att riksbanken "pressar"/skapar mer pengar?

Att trycka pengar för att skapa en artificiell efterfrågan på överskottet är samma sak som att subventionera idioter, varför ska de som producerar mer än vad som efterfrågas pga bristande marknadsanalys inte få ta den förlusten själva? Är ju snarare än form av dold socialism bara det att stödet går till ineffektiva företag.

Att kalla dagens banksystem som bygger helt på ett monopol för liberalism säger väl en hel del om kunskapsnivån här....

Om vi bortser från förändringar i befolkningsantal, och att man ej skapar nya kronor, hur skulle en inflation eller deflation uppstå?

Svaret är givetvis helt enkelt att de som skapar de nya pengarna personligen blir rika av att göra så. Statlighet är att stjäla andras pengar. Penningförfalskning är ett effektivt sätt, eftersom alla massmedia och alla skollärare hela tiden ljuger om att det är bra med sedelförfalskning. Och tillräckligt många människor är tillräckligt dumma i huvet för att gå på den lögnen och därmed låter sig plundras utan att bjuda motstånd.

Så enkelt är det verkligen! Finns ingen magiskt mäck däremellan som ändrar på det.

Ska se om jag kan förklara hur det hänger ihop.

Det är inte alla som menar att det är önskvärt att öka mängden betalmedel. Men sittande politiker och de ekonomer som har behov av att parasitera på olika sätt på politikers makt/finansiering ser fördelar med det.

Antag först en stationär situation där mängden betalmedel är konstant och folk köper och säljer varor och tjänster av varandra. Men säg också att det finns en mängd arbetslösa som politikerna bedömer skulle kunna arbeta och därmed öka mängden konsumerade varor och tjänster.
Låt oss stipulera §1 ökad konsumtion av varor och tjänster upplever allmänheten som något positivt.

Man kan ha invändningar mot detta och hitta på tramsiga specialfall, men lite grovt så stämmer det. Få vill gå tillbaka till 50-talet. Eller 1700-talet eller vad man nu väljer.

För att få dessa personer i arbete finns två sätt. Dels se till att lägstalöner i kollektivavtal och i lagstiftning mm sänks. Och att sänka nivån på bidrag och andra ersättningar som de arbetslösa anser att de hellre lever på än tar ett mindre attraktivt jobb till en lön som de menar är under deras värdighet. Dock finns ett betydande facklig motstånd mot detta och en del politiker har målat in sig i hörn där man inte kan gå denna vägen.

Det andra alternativet innebär följande:
* Räntan sänks och skuldsättning uppmuntras på lite olika sätt. (Ofta behöver man inte uppmuntra).
* Folk lånar och köper varor och tjänster de annars inte skulle ha gjort. Det uppstår en så kallad ökad aggregerad efterfrågan.
* Den ökade efterfrågan leder till prisökningar. (Dvs den sk inflationen rättar till ökningen av omsatt penningmängd).
* Dock kan ökad efterfrågan också leda till ökat kapacitetsutnyttjande, vilket kan leda till att en del av de arbetslösa blir anställda till av facket stipulerade löner.

Det man uppnår här är:
* ökad BNP iom att det görs mer arbete.
* omfördelning av betalmedel från sparare till slösare (via lägre realränta).
* ökad skuldsättning (vilket kan bli ett bekymmer för någon annan politiker längre fram i tiden).
* ökade skatteintäkter, som politikerna kan köpa röster för.
* ökad sysselsättning.
* uppfattningen hos allmänheten att regeringen gör att bra jobb.

Som man kan se är detta en bättre väg för en politiker som ser det lite mer kortsiktigt.
Och som man kan se är också ökad mängd omsatt betalmedel bara ett medel för att uppnå andra mål.

Det finns också en uppfattning hos vissa att denna väg har ett slut. Man hamnar i en situation där ökad skuldsättning inte leder till nämnvärd ökade aggregerad efterfrågan. Därför försöker men med lite andra metoder numera. T ex QE, öka mängden tillåtna säkerheter, cash for clunkers od.

Räntesänkar/inflations-förespråkarna talar väldigt sällan om när skulderna ska amorteras. (I de teoretiska grunderna som Keynes kokade ihop för länge sedan fanns inslag av amortering vid högkonjunktur. Men det verkar så väl politiker som konsumtionsekonomer glömma bort).

Det är i huvudsak en vänsteride att hålla på så här. (vänster till höger om rena kommunister dock) men vi kan se att sådana som Borg i stort sett fullt ut anammar ökad skuldsättning.

I tråden "Varför får bankerna skapa pengar ur tomma intet?![och liknande frågor /Mod]" så finner jag inget svar och hela trådens vinkel verkar snarare vara varför de "får" göra det, och inte varför det är önskvärt.

När jag söker information om saken och läser på bland annat riksbankens egen hemsida där de förklarar kring att de skapar nya pengar och att det är önskvärt, så kommer de aldrig in på roten till varför det är önskvärt. En krona har endast det värde som folk subjektivt ger den, och för varje ny krona som skapas, så minskar ju värdet på alla kronor, det som kallas inflation. Så om vi har säg 1000 miljarder kronor i omlopp i Sverige och en specifik bostad enligt marknaden är värd 2 miljoner kronor, och riksbanken sedan skapar 1000 miljarder kronor mer, så blir varje krona värd hälften så lite, och allting annat lika, så blir samma bostad värd 4 miljoner kronor.

Jag ser därför inte meningen med att skapa nya pengar helt enkelt, för varje kronas värde anpassas bara efter hur många kronor det finns. Vad är det jag förbisett som gör det önskvärt att skapa nya pengar?

En orsak som jag inte tycker mig kunna tyda bland alla inlägg är för att öka konsumtionen som i sin tur ökar produktionen och därmed ökar efterfrågan på arbetskraft.
Det är naturligtvis en balansgång som måste vägas mot varor och tjänster annars blir det raketinflation.

Bankerna sänker räntorna för att uppnå ökad konsumtion, efterfrågan mm för att öka sysselsättningen.

Som reaktion på den ökade penningmängden i omlopp blir det inflation och bankerna löser situationen genom att höja räntorna.

Processen fortsätter genom åren och allt tycks gå fin fint, bortsätt från att värdet på pengarna sjunker och att vissa personer, som du säger, förutspår en ekonomisk krash. Det här förstår jag inte, vad är det som gör att systemet inte går att användas i all oändlighet? Vad är det som gör att världsekonomin kollapsar, enligt dessa kritiker? Är det det fundamentala förtroendet som försvinner, vilket är grunden för en valuta, och i så fall varför skulle detta förtroende plötsligt försvinna när systemet under alla år har bevisat sig fungera. Vilka långsiktiga konsekvenser har det ekonomiska systemet?

Så varför inte enligt samma logik istället legalisera falskmynteri, så privatiseras ju de där jättehöga kostnaderna för penningproduktionen så att staten slipper bära dem, och den så hett åtråvärda inflationen kommer säkerligen ändå....