Tour de Ski 2013/2014

Helt irrelevant jämförelse. Innebandy är en lagsport där taktik, teknik och samspel är avgörande för framgång. Självklart måste spelarna vara bra tränade och ha god kondition men innebandy är ingen extrem fysisk ansträngning, ens på elitnivå.

I USA spelar nästan alla ungdomar basket, det är därför de är bra på det. Hade de spelat lika mycket innebandy hade de förmodligen varit världsbäst på det också. Jag ifrågasätter inte detta. Det jag ifrågasätter är sporter med extrem fysisk ansträngning.

Jag har inga bevis. Hade jag haft bevis hade jag lagt fram dem. Jag har bara en misstanke, baserad på det orimliga i att ett litet (ja litet) land som Norge kan få fram så många idrottsutövare som vid ett och samma tillfälle presterar så bra i ett så extremt kraftprov som Tour de Ski.

Det är klart att man kan få fram någon eller några idrottare som kan prestera starkt vid ett visst tillfälle. Med kunskap och erfarenhet kan man också skapa sig ett visst materialövertag vad gäller exempelvis skidor och vallning. Att däremot på naturlig väg kunna odla fram talanger med extrem kraft och kondition och få så många av dessa att prestera på topp vid en och samma tävling tror jag inte på.

Finns det någon annan liknande sport (kraft, kondition, uthållighet) där ett land med 5 miljoner invånare har dominerat så?

Så det finns ingen teknik och taktik i längskidåkning? Och givetvis förstår jag varför USA inte är världsbäst på innebandy, det är ju precis det jag ville påpeka med mitt inlägg som du inte verkar förstå. Norge är bäst på skidor för att ALLA i Norge åker skidor. Lite som att Etiopien och Eritrea är bra på långdistanslöpning. Längdskidor är en extremt liten sport i alla andra länder förutom Norge, Sverige, Finland och Ryssland.

Det stämmer inte. Skidåkning i Norge är en nationalsport javisst, men så stor skillnad är det inte. Det finns lång tradition av längdskidåkning och mängder med utövare i Frankrike, Italien, Tyskland, Schweiz och Österrike. Även i USA och Kanada. Plus Sverige, Ryssland och Finland som du nämner. Ändå kommer det tre norska damer i topp-tre och fyra norska herrar i topp-fem i Tour de Ski.

Visst finns det teknik och taktik i skidåkning också, det har jag skrivit tidigare i den här tråden om du har läst det. Det jag opponerar mig mot är just kraftprovet sista etappen i Tour de Ski, efter flera dagars tävlande, där oproportionerligt många norska damer och herrar verkade ha krafter i överflöd. Det är inte normalt.

[quote=P71|46940719]Det stämmer inte. Skidåkning i Norge är en nationalsport javisst, men så stor skillnad är det inte. Det finns lång tradition av längdskidåkning och mängder med utövare i Frankrike, Italien, Tyskland, Schweiz och Österrike. Även i USA och Kanada. Plus Sverige, Ryssland och Finland som du nämner.QUOTE]

Norge har ungefär tre gånger så många elitlicensierade skidåkare som Tyskland, ungefär 5 gånger så många som Italien och ca 8 gånger fler än Kanada. Så det skiljer ju ganska mycket...

Du förbiser det faktum att Norge i stor sett bara är bra på längdåkning och att längdåkning [trots dina ländersreferenser] är en liten sport. Om du skulle ta fram några relativa jämförelser skulle du sannolikt se att Norges satsning på längdåkning är gigantiskt stor och extremt fokuserad. Det gäller hur många av befolkningen som tränar längdåkning (brett urval), hur man omhändertar ämnen (bra organisation), hur man tränar (coachande ledarskap), hur man använder tekniken (material- och vallateam).

De länder du tar upp i övrigt satsar ju inte alls på samma sätt. I Norge är längdåkning en folksport medan det i övriga länder mest är ett udda äventyr. Om vi ser tillbaka så har intresset hos övriga länder gått tillbaka och deras kringorganisation är inte i närheten av Norges.

Sverige är ju ett mönsterexempel på ett misslyckande. Vi har en sämre organisation idag än vi hade för 30 år sedan. Resultatet kommer därefter. Det är ganska typiskt att vi även tappat mycket inom skidskyttet eftersom framgångarna där i praktiken levde på överspillningseffekter från längdåkningen.

Norge har ett aldrig sinande inflöde av intresserade längdåkarämnen som de vet att ta hand om och forma. Andra länder har sovande organisationer som sitter och väntar på att det ska dyka upp en stjärna. Norge har förmodligen potential att om några år helt ta över längdåkningen och belägga de tio främsta platserna i alla internationella tävlingar. Det är väl bara landskvoten som kommer att stoppa det.