Är den sk österrikiska skolan överlägsen andra ekonomiska teoribildningar?

Men samtidigt så har ju, uppenbarligen, forskare och ekonomiskt kunniga personer preferenser för vilken teoribildning de anser beskriver verkligheten bäst. Således kan en diskussion börja. Det behöver inte nödvändigtvis vara som att göra en naturvetenskaplig observation över huruvida växter mår bäst i (mycket )salt eller icke-saltad jord. Vad anser du i frågan?

Eller finns det en slags nationalekonomisk pluralism i detta akademiska ämne där man kan använda sig av olika modeller från diverse olika teoribildningar i olika syften för att undersöka olika saker?


Att samhälls- och humanvetenskapliga ämnen är politiserade är ju inte särskilt konstigt då de berör ämnen som har med politik att göra. All vetenskap är ju dessutom en produkt av mänsklig kultur och mänskligt meningsskapande så även naturvetenskap är influerad av de idéströmningar (varav många är politiska till sin natur) som är dominanta i samhället. (Ett roligt exempel är hur vissa zoologer hävdade att de hittat lesbianism bland en viss sorts måsart... de projicerade helt enkelt vår kulturs begrepp och förståelse för "naturen" och beteenden på dessa stackars måsar.)

Att mycket inom sociologi skulle vara utan empiriskt stöd är ju däremot fullkomligt bullshit. Hört talas om Pierre Bourdieu? Enäggstvillingar brukar dessutom sällan påvisa något diametralt motsatta då adoptionsfamiljer i stor utsträckning kommer från liknande samhällsskikt -- det har ansetts alltför oetiskt att placera den ena tvillingen i en knarkande familj där båda föräldrarna har aids och ingen utbildning och den andra ungen i en akademisk medelklassfamilj med goda sociala band till samhället... Nu blev det lite off-topic men om du vill debattera sociologi får du ge dig på Anonymvillvaradet.

Men vad tycker du om den österrikiska skolan?

De kanske är "subjective and vague" för att de grundar sig på Kants filosofi? Det var ju Kant som lade grunden för en stark filosofisk subjektivism -- just därför som Ayn Rand hatade honom.

A priori betyder före empiri. Så de antagandena bygger på intuition eller sunt förnuft. Sedan härleder man de logiska konsekvenserna av dessa intuitiva eller sunda förnuftets antaganden. Det kan liknas vid matematikens axiom och teorem. Det var det rationalisterna, Descartes, Spinoza och Leibniz gjorde.

Kant är transcendentalfilosofisk. Så han undersökte förutsättningarna för att vi ska kunna få den bild av verkligheten vi har. Åskådningsformerna tid och rum, och de tolv kategoriska omdömena med bl a orsak och konsekvens inräknat, ger tinget så som det ter sig för oss. Det är ungefär som mentala glasögon.

Praxeologi uppfattar jag som mer rationalistisk än transcendentalfilosofisk. Och som sagt detta går tillbaka till greker som Parmenides och populäriserades under medeltid med läsningar av Aristoteles och hans första principer. Det skapade en väldigt märklig modell av solsystemet och stjärnorna som kyrkan trodde länge på tills den vetenskapliga metoden slog igenom med Galileo, Kepler, Newton, etc.

Det är därför man bör ha mer tillit till den vetenskapliga metodiken.

En intressant anekdot är att det var ett deduktivt resonemang som orsakade Challengerkraschen 1986. Ett material som användes i raketen antogs klara belastningen enligt deras deduktiva resonemang, men hade de experimenterat med materialet hade de funnit att trots att det var rationellt att tro så det faktiskt inte gjorde det.

Det är den vetenskapliga metodiken som skapat allt detta fantastiska, inte den religiösa metodiken, och inte heller den filosofiska metodiken. På den senare är ju Karl Marxs filosofi det bästa exemplet på dess destruktiva spår. Tänk om man släppte randianerna och praxeologerna lösa!

Att använda aggregerad statistik istället för att titta på verkligheten, är inte att tillämpa den vetenskapliga metoden.

Fysik är en hyfsat framgångsrik vetenskap. Den bygger liksom österrikisk ekonomi på att beskriva de verkligt existerande byggstenarna som man kan observera och acceptera de logiska slutsatserna som följer av det. Inte på att blint korrelera olika aggregerade medelvärden utan förklaring till varför och hur de hänger ihop, bara hoppas på att det förblir som det var. Även långt efter att det har bevisats och erfarits inte vara giltigt.

När man drar slutsatser som att människor inte har några tidspreferenser, alltså att räntan är 0%, då är det dags att vakna upp och överge sina vidskepligheter i utbyte mot någonting logiskt och verklighetsförankrat istället.

Denna ekonomiska skola går ut på att man genom förnuftet kan räkna ut hur ekonomin fungerar. Den är anti-empirisk och bygger på dogmer, så nej den är inte överlägsen.

Här är en bra debatt som visar på hur underlägsen den österrikiska skolan är:
https://www.youtube.com/watch?v=l2RByG_vutE

Det är faktiskt så att marxistiskt ekonomisk teori är mer vetenskaplig än vad den österrikiska är.

Jag undrar om någon insatt person skulle kunna bekräfta eller dementera dessa uppgifter om skillnader mellan österrikisk och keynesiansk ekonomisk teori:

http://www.economicreason.com/wp-con...economics3.png

Österrikisk / Keynesiansk

Free-markets / Government intervention
Sound money under a gold standard / Fiat currency
Savings / Debt
Investment / Consumption
Deflation is good / Deflation is bad
Let the inefficient corporations fail / Bailouts

Jag har rätt bra koll på den österrikiska sidan så jag kan förklara dess ståndpunkter:

Free-markets / Government intervention
Individen och dess önskemål om hur de resurserna (tex tid, pengar) den har ska användas står i centrum för österrikisk ekonomi. Detta sker genom att man byter sina resurser med andra individer på den fria marknaden. Dessa bytens syfte är att öka det upplevda (subjektiva) välståndet.
När staten lägger sig i och tar ut skatt (en viss % av resurserna) så minskar det möjliga välståndet som kan uppnås. Högsta möjliga välstånd uppnås alltså på en fri marknad där individen själv kan bestämma hur dess resurser ska användas.

Sound money under a gold standard / Fiat currency
Jag har inte hört något i österrikisk ekonomi om att en guldstandard skulle vara det bästa. Det förespråkas dock av väldigt många inom libertarianska kretsar(influerade av österrikisk ekonomi) eftersom det gör det svårare för staten att förstöra förtroendet för valutan. På en fri marknad skulle det antagligen existera ett antal konkurrerande valutor. Det är att det finns förtroende för valutan som är viktigt.

Savings / Debt
Investment / Consumption
Jag slår ihop dessa eftersom de hänger ihop. I den österrikiska teorin är det sparande (att avstå från konsumption) som leder till ekonomisk tillväxt. Tex att en fabriksägare lägger en del av vinsten på att köpa fler/bättre maskiner så att man i framtiden kan producera fler/bättre varor. Ekonomisk tillväxt sker alltså inte av att vi konsumerar mer, vilket gör att begrepp som BNP helt meningslösa.

Deflation is good / Deflation is bad
I en fri ekonomi är en viss deflation naturlig pga att konkurrensen driver på sparande som ger billigare/bättre produkter enligt ovan (elektronikindustrin är ett bra exempel på detta). Detta gäller dock också priset på arbete (lön) så det kan möjligtvis vara där som man kan få för sig att deflation skulle vara dåligt.

Let the inefficient corporations fail / Bailouts
Här får jag citera en musikvideo (länkar nedan):
Capitalism is about profit and loss, if you bailout the looser there is no end to the cost.
https://www.youtube.com/watch?v=d0nERTFo-Sk (del1)
https://www.youtube.com/watch?v=GTQnarzmTOc (del2)

Här finns en föreläsningsserie som behandlar österrikisk ekonomi:
http://www.mises.se/om/verklighetsekonomi/

Austrian economics = alla ska konkurrera med varandra utom judarna som ändå samarbetar fastän de formulerade teorierna från början.

Romantiska resonemang om allas frihet funkar dåligt när vissa inte tycks se skönheten i dessa. Gäller inte bara judar utan majoriteten av nysvenskarna också.