Statskupp mot politiken!

Schweiz är det enda land som jag känner till, i vilket regeringen har 80% av befolkningen bakom sig. Du menar alltså att resten av befolkningen anser sig orättvisst behandlad. Visst, till skillnad från ett land i vilket anarki råder, har demokratin sina "skönhetsfläckar"!

Jag orkar inte leta upp svaret i tråden, men antagligen finns det där någonstans, så någon vänligt sinnad nyliberal själ kan väl hjälpa mig på traven.

Ponera att nattäktarstaten blir verklighet.
Enligt er nyliberaler så är statlig reglering och inblandning förkastlig eftersom den inkräktar på individens frihet. Så långt är jag med.

Vad jag inte förstår är hur ni kan predika nattväktarstaten utan en rättvis omfördelning av de i dagsläget tillförskansade resurserna och rikedomarna hos människor, när dessa tillgångar med största sannolikhet införskaffats just under detta i dagsläget, enligt er, vidriga och onaturliga system.

Människor har ju varit förtrycka under både religion och stat inom den sensaste tidsrymden, så allt ägande i dagsläget är redan fel.

Nu kanske ni säger att ny sysslar inte med omfördelningar, men, om nattväktarstaten någonsin ska kunna bli något annat en utopi så krävs det att alla börjar från samma startpunkt, antingen genom en ny obesudlad generation eller genom tvångsomfördelning.

Jag skulle nog kalla mig själv nyliberal om det inte vore för just detta lilla för mig olösliga problem.

Saken är den att det så att säga blir redan lyckligt lottade människor som skulle tjäna på en "avskaffning av politiken" i dagsläget, och att det endast är dessa som vurmar för ett nyliberalt samhälle. För pöbeln blir just detta det svåraste att svälja.

Jag förväntar mig ett utförligt svar, annars så förkastar jag nyliberalismen till alla andra utopiska ideologier direkt.

(phew, det här var mycket att läsa igenom)


Personligen har jag inga problem med att låta folk behålla det dom nu äger i samband med nattväktarstatens genomförande. Givetvis så skulle skog och mark samt övriga av statens tillgångar säljas ut och vinsten skulle sedan delas ut till medborgarna i landet. Men jag förespråkar ingen statskupp som som realizt, utan en gradvis övergång där statens befogenheter krymps år från år tills den har nått en optimal (minimal) storlek.

Just ideén att samhället måste "nollställas" vid nattväktarstatens genomförande ser jag inte direkt vitsen med. Om tiderna var onda för 100 år sedan men nu kan betraktas som goda. Ska man då spåra upp de som hade tillgångar för 100 år sedan och beslagta dom för att dela ut till de nu levande? Samma synsätt tror jag man kan anamma vid nattväktarstatens genomförande. Ta det som finns nu och bygg vidare på det.

Samtidigt, trots att tillgångarna har införskaffats under detta "onaturliga och vidriga system" Så blir dom på intet sätt mindre värda trots att så många vill ha tillgång till dessa tillgångar (läs staten) Dessa tillgångar är något som jag genom min möda åstakommit och jag kan inte se varför det skulle bli "rättvisare" om samhället nollställdes och jag förlorade mycket av det min möda skrapat ihop.

Varför skulle politikerna avskaffa sig själva?


Ja, varför inte?
De familjer och "överhetsindivider" som skott sig på andra mindre bemedlades arbete då, har i min tankevärld ingen rätt till de rikedomar de nu besitter.

Hela poängen med ett nyliberalt samhälle är för mig att alla ska kunna tävla på lika vilkor med exakt som rättigheter till sin egen frihet och kroppsliga egenskaper.

Det enda problemet jag ser med mitt sätt är att definera vilka som verkligen har rätt till sina tillgångar i dagsläget och vilka som inte har det.
Jag är medveten om att vissa har byggt sina förmögenheter utan att utnyttja andra med hjälp av stat och kyrka, men eftersom det blir omöjligt att urskilja dessa så måste en fullkomlig omfördelning ske av alla resurser och tillgångar.


Problemet, som ovan beskrivet, är att vissa visst har utnyttjat andra för sitt eget välstånd, och detta välstånd måste utraderas innan nattväktarstaten blir verklighet.

Därför att vi röstare skulle tvinga dom. Jag tänker då främst på oss som kommer rösta på Liberala partiet.


Det håller jag med om, däremot ser jag inga skäl till varför förutsättningarna mellan gemene man skulle nollställas. Ett skäl är att då kommer vi aldrig att se tillstymmelsen av nattväktarstaten. Som ett exempel ska vi nöja oss med att nollställa förutsättningarna för bara oss svenskar, skandinavier, europer eller ska hela världen nollställas? Som jag ser det är det bättre om vi utgår från vad och en har i dagsläget.


Men det är en fundamental bit av livet att man alltid utnyttjar andra för sitt eget välstånd. Utan mina kunder så skulle jag inte ha en egen firma som ett exempel.

Antingen kan egendom vara rättmätigt ägd, och då ska ägaren få behålla den. Eller så kan egendom vara stulen, och då ska den genast återföras - utan kompensation till tjuven - till sin rättmätiga ägare. Om Kalle stjäl Svens bil ska bilen omedelbart återföras till Sven, och Kalle ska inte kompenseras. Om man inte kan leta upp den rättmätiga ägaren eller hans arvingar får den nuvarande ägaren anses som den rättmätige: egendomen återgår till sitt oägda läge och den förste som "homesteadar" den äger den, vilket då blir ägaren.

Att ge liberalismens skulden för den egendomsrättsliga oreda som socialism och konservatism har ställt till med förrut är helt orimligt. Vem ger socialdemokratin "skulden" för den liberala politik vi hade på slutet av 1800-talet? Man kan inte förkasta en ideologi för problem som andra ideologier har ställt till med.

Rent praktiskt så tycker jag inte heller att problemet är speciellt intressant. Det viktiga i en ekonomi är vad som produceras, inte vad som ägs. För att få perspektiv så kan man jämföra med Stockholmsbörsens värde. Tror den är värd drygt 4000 miljarder. Slår du ut börsen på hela Sverige befolkning så blir det ca 400 000 per skalle. Det är nästan så mycket genomsnittlönen är i Sverige före alla skatter. Det finns alltså stora möjligheter att påverka sin del av den totala förmögeheten genom några år sparande.

Jag skulle med glädje ge bort allt jag äger om jag fick börja om med en nattväktarstat imorgon.

De allra flesta tillgångarna i Sverige ägs av offentlig sektor (fastigheter, värdepapper, tjänstesektorn, råvarorna). När den privatiseras så kan köpeskillingen fördelas jämnt per skalle medborgare. När det gäller det som ligger i privat ägo som tillskansats gneom korruption, kan det räcka med att utreda bara sånt som tillskansats illegalt redan enligt dagens lagar. Det är helt säkert en enorm härva av uppgivande av falska uppgifter för att få bidrag, vilket ju är bedrägeri som i normalfallet ska ge fängelse, helst i mer än ett år. Det talas ju redan om att kriminella organisationer som Hells Angels ska förbjudas, så SSU-bedrägerierna motiverar ju i princip ett förbud mot SAP. Räfst och rättarting vore bara rätt och riktigt, men man behöver inte gå till överdrift.

Annars så spelar ägendomsförhållandena idag en mindre roll än den framtida tillväxten. När statsvåldet nästan helt avskaffas och istället ett ekonomiskt system införs, så kommer tillväxten att ligga på tvåsiffrigt framöver. Särskilt under övergågnsperioden från våldssystem till ekonomiskt system. De spottstyvrar som vi fattiglappar rör oss med idagens halvslaverisystem kommer hastigt att blekna bort i jämförelse med de enorma mervärden som skapas när folk får tillåtelse att börja jobba t.ex.

Den offentliga egendomen är egentligen en lögn eftersom de som egendomen stulits från fortfarande måste ses som legitima ägare.

Håller helt med sp3tt om att allt ska tillbaka till de ursprungliga ägarna i den mån som det är möjligt och att resten (förmodligen det mesta) tills vidare får tillfalla den förste att göra användning av det hela (även om det måste lämnas tillbaka till den som stöldgodset kom från ursprungligen i samma stund som denne dyker upp och gör anspråk på det).
Släktskap är för övrigt inget som automatiskt ger någon legitim arvsrätt utan det enda som nuvarande generationer kan göra anspråk på av gamla ägare är sådant som testamenterats till de nu levande. I övriga fall övergår egendom till oägt tillstånd i samma stund som dess ägare går bort (varför dess förste brukare blir dess nye rättmätige ägare).

I princip kanske, men ana hur svårt det vore! Statsvåldet har ju rubbat alla priser, så historiska värderingar av arbete och tillgångar svajar betänkligt. Det mesta har ju stulits av arbetarna. Och ska man förresten räkna bort bidrag och subventionerad vård? Och det nominella penningsummorna de motsvarat enligt den historiska byråkratin, eller ett svårhärlett hypotetiskt marknadsvärde? Har offentlig sektor förresten nåt nettovärde om de skulle betala skulderna? Sjukhusen är väl så illa allokerade, byggda och utrustade att de inte har mycket värde. Det är väl bara rätten att bedriva vård utan subventionerad konkurrens som har nåt verkligt värde.