Vem införde ränteavdraget och varför?

Economist hade en bra genomgång om detta för några veckor sedan. Rekommenderad läsning för alla med intresse av ämnet:
http://www.economist.com/news/briefi...seless-subsidy

Som nämnt ovan så sjösattes dagens lösning, med begränsningar, i skattereformen 1991. Det blev en konsekvens av de missnöjesyttringar som följde åren med stor inflation och extrema marginalskatter vilket ledde till att folk lånade och investerade.

Innan dess poolades alla inkomster. Man hade också infört allehanda begränsningar vilket gjorde det hopplöst för vanliga människor att deklarera. Även skatteexperterna inom skatteverket gick bort sig. (Man drev vid ett tillfälle en rättsprocess mot en enskild person (som råkade ha skattekunskap) och förlorade på alla punkter. Offret menade dock att ingen vanlig människa hade klarat sig).
Möjligen kan det illustrerar hur skattemyndigheten såg på sig själva på den tiden. Man kunde fritt trakassera folk.
Men det visar också hur hopplöst skattesystemet blivit. Därav skattereformen 1991.

Man har följt den skatterättsliga reprocitetsprincipen. Därav att ränteavdrag finns i samma omfattning som skatt på ränteintäkt. Dock finns efter 1991 en begränsning vid 100 KSEK där avdragets värde minskar.

------------------------------------
Och i vanlig ordning får man göra observationen att knapp någon ondgör sig över den konfiskatoriska beskattningen på reala ränteinkomster. Men i stället är gravt upprörda för att räntebeloppet inte dubbelbeskattas.

EDIT: Innan folk sätter igång och kallar avdrag för underskott av kapital för subvention så vill jag informera om att vi hade räntesubventioner fram till mitten på 1990-talet. Riktiga räntesubventioner. Räntesubventionerna infördes av sossarna för länge sedan och gällde för nyproducerade hus.

Som nämnt ovan så sjösattes dagens lösning, med begränsningar, i skattereformen 1991.

Räntesubventionerna infördes av sossarna för länge sedan och gällde för nyproducerade hus.

Varför skulle priserna sjunka 30%?

En sak jag funderade på var att man kanske tänkte att det gynnade investeringar? Billigare att låna, och som sagt, förr var det väldigt hög inflation, vilket ställde till det.

En liten korrigering av mig själv. Du skulle få låna 30% mindre, eftersom att beloppet du får låna beror på hur stor lånekostnad du kan tänkas klara av. Men säg en tvåa i en storstad, det är ofta ett insteg på bostadsmarknaden, så folk belånar köpet med 85%. Detta lånebelopp skulle då vara 30% lägre utan ränteavdrag.


Det kanske var så att man tänkte gynna investeringar. Men då borde insatsen bara gälla nya bostäder, som det krävs en investering för. Alla befintliga fastigheter är ju redan byggda, så ett ränteavdrag gynnar bara bankerna och är en belastning för köparen och en risk för samhället.

Hög inflation förr ja. Då blev det nog ännu värre när man införde detta, eftersom det ökar priserna med ca 30% (om man fick låna 100%).

En liten korrigering av mig själv. Du skulle få låna 30% mindre, eftersom att beloppet du får låna beror på hur stor lånekostnad du kan tänkas klara av. Men säg en tvåa i en storstad, det är ofta ett insteg på bostadsmarknaden, så folk belånar köpet med 85%. Detta lånebelopp skulle då vara 30% lägre utan ränteavdrag.

Hög inflation förr ja. Då blev det nog ännu värre när man införde detta, eftersom det ökar priserna med ca 30% (om man fick låna 100%).

Nu har du lite otur när du tänker.
Du har rätt att göra avdrag på 30% av ränteutgifterna. Det dras sedan på din skattebaserade inkomst.
Så mellan tummen o pekfingret kan vi då räkna lite på ett lån där du betalar 100 000kr i ränta. Det är väll ungefär vad ett lån på 2 000 000 hamnar på.
Sedan tjänar du 200 000kr/år.
Då blir din skattegrundande inkomst 170 000kr o din skatt sänks ungefär med 10 000kr.

Så hur får du 10 000kr att vara en sänkning på 30% av inköpspriset på 2 mille?

Är det inte tvärtom att man gynnas av 30% rabatt om det är hög inflation, inflationen äter upp lånen.
Att spara vid hög inflation är inte så bra, pengarna försvinner.

Om fastigheterna värderas 9-10% högre efter att man införde ränteavdraget, så blir det ju en inflationseffekt av det (man får samma sak för mer pengar). Men den effekten fick vi bara när vi införde avdraget. Ska man nu börja avskaffa avdraget får vi en motsatt effekt.

Då tolkar jag det som att det märkligt nog är sossarna som införde det, trots att det är den finansiella sektorn och dåtidens fastighetsägare som gynnas av det.

Det är ingen inflation i sig, eftersom pengarna inte försvinner, de bara omfördelas, jag spenderar pengarna på annat.

Att avskaffa kommer inte göra något i princip, det var min poäng.
De som redan sitter på lån blir lite fattigare och staten gladare kanske, å andra sidan förlorar de som som har lån spenderar pengarna på.

Om man hade skatt på inkomst av kapital men inte motsvarande avdrag så skulle räntebeloppet dubbelbeskattas. Och dubbelbeskattning är något man vill undvika. (Det förekommer dock).

Man skulle naturligtvis kunna dra ned skatt på inkomst av kapital till 0. Då skulle också avdraget åka ned till 0. Det skulle inte påverkat statens skatteintäkter.

Dagens lösning har fördelen av att lindra kapitalkostnaden när man är yngre och behöver låna till bostad, bil mm. Och att den omfördelas till när man blir äldre, när konsumtionsbehovet är mindre. Detta gäller naturligtvis aggregerat men det är den nivån som lagstiftarna beaktar.