Citat:
Ursprungligen postat av
Grandioso
Björn Hurtig:
"Det finns en anledning jag inte kan prata om."
http://sverigesradio.se/sida/artikel...rtikel=6370551
Det kan inte förhålla sig på det lilla viset att han tänker sig en ingång via att åberopa
föregångarens minst sagt udda processföring och hävdat att den kan ha kraftigt
missgynnat klienten vilket är något användaren
Vresrosen också väl varit inne på
när man spekulerar i möjliga vägar att gå för att få fixat PT och en tredje rättegång?
"Det är inget konstigt, men jag har en yrkesetisk situation som gör att jag inte kan
gå in på det." uttalar sig herr Hurtig.
Roligt att någon uppfattade vad jag framförde. Det är en mycket välskriven och avskalad dom från hovrätten. Inget man kan göra något åt eftersom bevisen är i fokus, och går inte att få bort. Om man inte hittar andra vägar, och har mod att gå emot en kollega och få ett prejudikat på innebörden av god advokatsed. På den rättsliga grunden att reglerna anger att en åtalad har rätt till en advokat!
När man överklagar måste man gå in och lusläsa domen och hitta brister. Det handlar om att visa var domstolen dömt fel. En sak advokaten Rönnbäck inte koncentrerade sig på när hon överklagade tingsrättsdomen. Den tid hon ägnade åt alternativteorier, i alternativ media, skulle hon ägnat till att bena upp tingsrättsdomen, ord för ord och positionera sig strategiskt.
Det var ett försvar om en påhittad oskyldig mördare som inget hade med den verklige skyldige mördare som stod inför rätta att göra.
En en ändring av en dom, är rent generellt enklare att få till från tingsrätt till hovrätt, än att få prövningsstillstånd och resning. Men det krävs att advokaten utför juridiskt arbete om man vill få till ett försvar. Och en ändring av en dom.
Om det fanns hos advokaten misstanke om att klienten inte är ärlig mot henne så var det innan huvudförhandlingen i hovrätten hon skulle agerat, och bett Hurtig att titta på saken med nya ögon. Eftersom hon borde veta att efter hovrätten är det kört. Att fortsätta processa på det sätt, som advokaten gjorde i hovrätten var en skada för klienten, om man kan visa att han är en galning som skulle haft vård, eller om han har en förklaring till varför han mördar småflickor, en förklaring som advokaten tror en domstol skulle gå på, och sen mildra straffet.
Det enda jag kan se som är fel i processen från domstolarnas sida, är att domstolen inte avisade bevisning, och krävde bevistema innan advokaten drog in vittnen och sakkunniga som inte hade något vettigt att komma med. Det vi fick belyst är att det finns folk som extraknäcker som sakkunniga och ställer upp med utlåtanden och vittnesmål, också i fall de inget har att bidra med. Det gynnade inte klienten att folk anmärker på olika saker de inte har en aning om, då de inte har deltagit i utredningen eller ens granskat bevisningen. Att de hade sämre kompetens än de som hade utrett var uppenbart.
Det finns en mycket känslig bit i detta som aldrig varit uppe ens till diskussion i Sverige, innan advokaten Rönnäck drabbade en mordrättegång på detta märkliga sätt; och det är advokater. Som faktiskt står utan det som borde få kallas för tillsyn.
Advokater står under egen tillsyn av de egna kollegorna. Men många regler i lagen kring processen cirkulerar kring advokater. Det är centralt att en åtalad ska tilldelas advokat, och att det ska finnas en kvalitétsstämpel i själva titeln. Det handlar om yrkesskicklighet och vad man har rätt att förvänta sig.
Frågor som vad man kan förvänta sig när man köper en tjänst, av en yrkesman. Om det är rörmokare, läkare, mäklare och alla andra yrkesgrupper finns det regler, men inte för advokat. Kanske för att det inte har funnits situationer som denna med en procssföring som vi sett prov på. Det kan också bero på att dum-media inte uppfattar vad det är som pågår i domstolarna när de skriver om fall. Det skulle till ett fall som detta med en vidrig lustmördare för att frågan om avokats yrkesskicklighet skulle bli aktuell, då det vi bevittnade var en egen rättsskandal som inte ska få förekomma i denna tragedi.
Det handlar om gränser och gränsöverskridande som skadar alla, från rättsväsendet till klienten, och alla sörjande som kommer i kläm och kränks i stället för att få ett avslut.