Citat:
Om du tittar hr frn 1999 och framt ser det inte s trevligt ut:Jag har inte gnllt ver Micron eller ngra andra bolag heller. Jag fick googla runt lite om Micron, och det verkar vara att bolag som har en sund finansiell grund och relativt hg avkastning p eget kapital. Det gller dock hela bolaget, med dotterbolag. Om Micron pljt ner enorma summor fr att kunna ge vrlden billigaste mjliga DRAM och inte fr att gra vinst blir jag riktigt frvnad. Och de verkar ha gjort stora vinster p DRAM innan priserna sjnk.
http://www.wikinvest.com/stock/MICRO...ata/Net_Income
Avsikten med all risk och enorma investeringar r den fromma frhoppningen om att slja stora volymer och gra vinst p det.
Men s har vi det hr med konkurrens som pressar ned priserna.
Och priset per bit har som sagt fallit ganska drastiskt fr oss konsumenter sedan 1999.
Konsumenterna r de stora vinnarna.
Ibland, med tur och skicklighet, fr kapitalisterna ut en liten vinst.
Citat:
Har marknaden inte lyckats hantera bostder?Jag tror ven det r rimligt att staten kliver in p ett strre plan om marknaden inte lyckas hantera ngot som r ndvndigt fr samhllet. Bostder r en sdan. T.ex. telekommunikation en annan. Den verkar dock fungera utan statlig inblandning. Och det tycker jag r fantastiskt. Statlig inblandning har inget egenvrde. Tvrtom. Men om tillvxtregionerna inte kan rekrytera fr att det inte finns bostder s fr hela samhllet problem.
Hur ser du det i s fall? K till villor?
Avdrag fr underskott av kapital har exakt ingenting med subventioner att gra. Det r en sak som debatterats, och frklarats intill enfald flera ggr hr p flashback. S det behver vi inte upprepa hr.
Ganska poppis faktiskt.Jag kan i stllet ptala att ett fastighetsbolag ocks fr dra av rnteutgifter.
Och det var naturligtvis inte det jag avsg med subventioner, utan att staten (eller annan verhet som plundrar folket) skulle plundra och dela ut, utver fastighetsbolagets rnteavdrag. Dvs folk fr via skattsedeln betala andras hyresreduktioner. Dr dessa andra mycket vl skulle kunna gra rtt fr sig.
Citat:
En hyresrtt i Stockholms innerstad r folk, av ngon anledning, beredda att betala betydligt hgre hyra fr n vad vi ser idag. Drav en 17 rig k. Folk str i k delvis fr att det r (fr) billigt att bo dr. Den diskrepansen i tillgng och efterfrgan kommer du bara tillrtta med genom att lta hyran marknadsanpassas. Och du lser inte det genom att bygga bostder ngon annanstans. "Hyresrabatten" i Stockholms innerstad frsvinner inte fr det.Jag r fr att slopa hyresregleringen. Dremot vill jag gra det som Finland, d.v.s. nr man har balans mellan utbud och efterfrgan. (De hade t.om. strre utbud n efterfrgan.) Den strsta effekten av fri hyressttning jag ser r just att risk och avkastning balanseras bttre. Idag har en nybyggd fastighet i regel hgre hyra n en gammal. Ligger den dessutom i ett mindre attraktivt omrde r det just den lgenheten som blir svrast att hyra ut nr marknaden balanseras. Hgst hyra och smst lge. Med fri hyra kommer den gamla lgenheten med attraktivt lge att ha hgre hyra vilket ger mindre risk fr den nybyggda fastigheten.
Problemet jag ser med att slopa den nu, nr utbudet r mindre n efterfrgan, r att hyrorna fr alla bostder gr upp. Det gr att alla fastigheterna blir mer vrda, vilket kommer att ka belningen p fastigheterna. Det gr ocks att BR och villor blir mer vrda och kar hushllens belning. Utan att det byggts en enda lgenhet. Sen sitter vi med nnu dyrare boende och nnu hgre ln. Vad hnder d om utbud och efterfrgan mts? Hyror och drmed vrdet borde sjunka, klarar marknaden det?
Det finns dock fler saker som gr att bostadsmarknaden inte fungerar som den ska. Tillgng p mark, regelverk med mera. S att ta bort en del, hyresregleringen, lser inte alla problem. Det finns andra problem att brja med.
Jag misstnker att du ser det annorlunda. Det r vl det som r en diskussion.
Problemet jag ser med att slopa den nu, nr utbudet r mindre n efterfrgan, r att hyrorna fr alla bostder gr upp. Det gr att alla fastigheterna blir mer vrda, vilket kommer att ka belningen p fastigheterna. Det gr ocks att BR och villor blir mer vrda och kar hushllens belning. Utan att det byggts en enda lgenhet. Sen sitter vi med nnu dyrare boende och nnu hgre ln. Vad hnder d om utbud och efterfrgan mts? Hyror och drmed vrdet borde sjunka, klarar marknaden det?
Det finns dock fler saker som gr att bostadsmarknaden inte fungerar som den ska. Tillgng p mark, regelverk med mera. S att ta bort en del, hyresregleringen, lser inte alla problem. Det finns andra problem att brja med.
Jag misstnker att du ser det annorlunda. Det r vl det som r en diskussion.
Vi var ingen brist p bostadsyta i landet. Den r hela ca 42 kvm per person i snitt i landet. Och i Stockholm ca 34 kvm per person.
Det vi mjligen kan sga att vi har brist p (ven om jag ogillar ordet brist) r marknadshyror.
Sedan kan man diskutera hur man ska infra det. Jag rekommenderar inte ver en natt, utan ver en period.
--------------------
Sedan frstr jag inte varfr du skriver att BR-kpare pltsligt skulle vilja betala mer fr BR?
Man kan diskutera hur och om BR-priser skulle pverkas av marknadshyra, men rr de sig s lr det bli nedt.
