Creepypodden - podcast om och med spökhistorier från internet

Skönt att höra att jag inte är den enda!
Man får väl gotta ner sig i gamla avsnitt så länge, haha...

Så stark bryrning hade han ju inte, mer att han var monoton och lite mumlig.

Det största problemet enligt mig var att det var en svag berättelse, jag tycker sällan läskiga djur är så läskiga, lite som avsnittet med renarna som mördade för ett tag sedan. Stirrande djur som mördar- jaha?

Tycker det hjälper till med inlevelsen om inte annat. Mer variation bland uppläsarna överlag tycker jag, Ludde Josefsson är ju bra å så, men blir lite väl repetitivt när han läser upp 95% av berättelserna.

Eva Dozzi är en favorit.

Avsnitt 241 är i det särklass sämsta avsnittet någonsin. En avdankad jävla ryss som berättar sagor om stygga djur. Första avsnittet jag inte lyssnat igenom helt.

Har Creepypasta som fenomen helt dött ut eller?

Podden började ju med att översätta många ”klassiska” creepypastor från engelska till svenska. Många av dessa är ju dock över tio år gamla. Har det inte kommit något nytt sedan dess?

Nu är det ju nästan bara författare som skickar in långtråkiga noveller.

Creepypastans storhetstid är definitivt förbi. Fenomenet uppkom runt 2007-2008 och var därefter en stor grej på internet inpå 2010-talets första hälft. Jag tror att det till stor del beror på att många som skrev de klassiska berättelserna var ungdomar som helt enkelt växte ifrån subkulturen (eller vad man nu ska kalla den) plus att dagens ungdomskultur på internet är alldeles för ironisk och avmätt för att fenomenet skulle leva vidare på samma sätt. Internet är helt enkelt inte lika spännande och oskuldsfullt som det var för 15 år sedan.

Nej, creepypasta som fenomen har inte dött ut. Skulle man starta en filmpodd om 10/10-filmer hade man kunnat hålla på i 200 avsnitt och sedan vipps är inte varenda avsnitt om 10/10-filmer längre. Görs inga bra filmer längre? Jo, men det finns skillnad på volym på det som skapas i realtid och det man har att hämta från årtiondens stora lager.

Klassikerna har berättats klart, men det betyder inte att det roliga är slut.

Vill ta tillfället till akt att hylla några av de nyare avsnitten jag tyckt varit väldigt bra.

239: Värre och värre. Ruskigt obehaglig på helt rätt sätt
237: Hon håller en apelsin. Konstigt och iaktahande
225: Mentanovox. Top 5 av alla avsnitten. Existentiell terror och ett simpelt koncept dragit till dess slutsats.

Den första historien i senaste avsnittet (avsnitt 245: En tid av förändringar) gillade jag skarpt. Vardagsnära mystik helt i min smak.

De två-tre senaste avsnitten har i mitt tycke endast innehållit slingriga och icke-läskiga historier om ni frågar mig. Som nämnt innan kommer det några ljusglimtar till avsnitt då och då...men börjar podden bli trött? Senaste avsnittet om en afrikansk krigsherre som på slutet blir ett slags Resident Evil-monster (men som dödas på några nanosekunder av afrikanska bybor) var....undermålig och antiklimatisk. Och då har ändå denne Soren Narnia skrivit några bra historier som blivit översatta innan. Jag gillar mer greppet att hellre översätta etablerade och bra författare än de usla lyssnarhistorier som skickas in - trots att en del sådana i poddens tidigare historia har varit bra. Tror ej creepypastan är död, men går ej denna podd lite på tomgång just nu?

Mycket trist, en podd som har sina ljusglimtar ibland. Men långt från samma konstanta kvalitet som det var förr - då man kunde veta och förvänta sig bangers vecka efter vecka.

https://sverigesradio.se/artikel/tidlosa-tarar
Du tycker inte den här är välskriven och läbbig?

Är det nån som kan rekommendera avsnitt det senaste året? Har på allvar inte fixat att lyssna ett helt avsnitt igenom, tappar snabbt intresset och stänger av. Har särskilt svårt för dessa långrandiga berättelser med mängder av sidospår och detaljer, då det inte alls blir spännande. Inte heller lockar det om det är för långa storys, då slutar man lyssna tyvärr.

Söker korta, intensiva och läskiga berättelser som snabbt greppar intresset.