Ålder: 19
Kön: man
Vikt: 67 kg
Tidigare erfarenbeter: cannabis, tramadol, concerta, metamina, amfetman, kokain, svampar, LSA, Spice, ecstasy, benzo i alla möjliga former, lustgas
Tjena mina vänner, jag ska idag berätta om dem bästa trippen jag har haft i hela mitt liv. Hoppas det smakar.
Jag vaknade hos min storebror en tidig lördagsmorgon och redan när jag slår upp ögonen så är min första tanke att "idag är dagen" idag är dagen då jag och min bästa vän som även är min andre storebror ska käka svamp. Klockan är runt 9 och jag ringer min andre bror som vi kallar för "jack". Han svarar direkt med ett glädjetjut och frågar om jag vet vilken dag det är! Jag blir ännu gladare av att veta att även han är i extas. När vi senare slängt på luren så går jag upp, och rör mig hemåt, där jag tar en dusch, borstar tänderna, klär mig varmt för att inte bitas av den tidiga höstkylan. Telefonen ringer och det är jack. Jag svarar och han frågar var vi ska mötas, jag tar då ledningen över hela projektet och säger bestämt att vi ska mötas vid Ica! Väl där får vi reda på att resten av gänget inte kommer vara med pga förhinder. Så skönt!! Bara jag och Jack och ingen annan! Vi går in på Ica och köper följande.
-kolsyrat vatten
-vaniljyoghurt av märket valio
-varsin mössa
- varsitt par vantar
-citronsyra (för er som inte vet varför, kommer jag till förklaringen senare)
-ett paket tuggummi av märket extra, mintsmak
-plastmuggar
Nu står vi utanför med påsen och vår boombox som jag glömde nämna att vi hade. Efter att ha bråkat i 5 min om vem som skulle leda den då den bara hade ett hjul och vem som skulle ta påsen så tog jag mitt ansvar som ledare och tog ett fast grepp runt handtaget, bet ihop, höjde på hakan och började gå. Vårt mål ber ett utebad som hade stängt veckorna tidigare då vi tänkte att det var det enda stället vi skulle få vara själva på. Resan var lång med en grymt lång uppförsbacke men till Slut var vi framme. Vi hoppar över stängslet och beger oss in. Bara för att läsaren ska få en bättre uppfattning om hur detta badet såg ut så markerar jag in beskrivningen här, så om du är ivrig att komma till trippen så kan du hoppa över den.
(du kommer innanför en stor grind och direkt till höger har du kiosken där du i vanliga fall betalar inträde, till vänster har du ett stängsel som löper ca 100 meter rakt fram, när du sedan gått förbi kiosken så kommer en ca 30 m lång nerförbacke som leder till själva poolen, till höger har du ett gäng bänkar som hör till uteserveringen. Efter uteserveringen som är inringad med staket kan du sedan komma ännu längre till höger, bakom ett gäng träd, ca 30 m till. Men om man fortsätter rakt fram nerför backen så kommer du till poolen, och till vänster ännu en ingång med stängsel och grind. Sammanligt är området ca 200 kv/m med diverse träd och dungar, alltså gott om plats att trippa på)
vi tar en av bänkarna och bär den ner till dungen med träd där vi ställer den och slår igång boomboxen, eller "untz" som vi har döpt den till och slår igång "pantad och såld" med kapten röd. Vi laddar upp allt på bordet och tömmer ner varsin påse svampar i ett glas. Vi visste sen tidigare att det var 5 g i varje påse. Däremot var det jacks första svamptripp, men jag känner honom och vet att han vet vad han ger sig in på och vad han ska tänka då han trippat på LSA tidigare, så jag tyckte han var värd 5 g och gjorde detta klart honom. Enda problemet för honom var smaken och han planerade att ta det med yoghurten. Efter att hopplöst ha försökt förklara att det kommer ta mycket längre tid för det att verka gjorde han det ändå. Jag däremot kör ner handen i påsen med massiv kraft och rycker upp citronsyran (eller saften, jag är lite osäker på vad man säger) som om det vore ogräs mellan mina plattor som inte dött på 4 vintrar. Samma här förklarar jag i ett stycke för läsare som är intresserade av varför jag använde mig av den.
Citronsaften använder jag som så att jag lägger svamparna i ett glas med det och rör runt en liten stund till alla svampar är dränkta, sedan låter jag det stå i 10 min. Varför? Jo för det som händer i hjärnan när du äter svampar är att kroppen suger åt sig ämnet phsilosobin (osäker på stavning men det uttalas silisobin) som när det tas upp av kroppen omvandlas till ett annat ämne som heter phsilosin, som har en psykoaktiv effekt på din hjärna. Citronsyran suger ut mycket phsilosobin ur svampen och när du sedan ätit svampen har du det i en flytande form istället, jag kallar det snabb-te. Vilket gör att det slår till mycket snabbare.
vi äter svamparna så gott vi kan och håller för näsan båda två men när dem väl är nere så dricker vi lite vatten och börjar rulla upp några spliffar som vi ska ha senare när vi inte är kapabla att rulla längre.
13:00. Jag är halvvägs igenom min andra spliff när jag börjar känna en viss obekvämhetskänsla i kroppen, jag vill sträcka på ryggen konstant och det gör jag också. Jag kämpar för att rulla klart den och lägger mig ner på bänken och sträcker på ryggen, jag vrider och vänder mig men inget hjälper. Kanske om jag lägger mig på gräset, jag prover även detta men fortfarande vill jag bara sträcka på mig. Jättekonstigt. Nu börjar jag även känna illamåendet krypa på mig, jag är noga med att inte berätta för jack hur jag mår ifall det skulle kunna resultera i att även han skulle göra det. Istället klämmer jag ur mig ett svagt
-känner du något?
-nej inte än, det har inte gått mer än en kvart? Vadå känner du det?
-lite
Svarar jag ängsligt.
13:30. Nu börjar hallisarna komma och jag mår fortfarande dåligt, jag stirrar ner mot poolen på det gröna vattnet och försöker hålla inne spyan. Nu funderar jag dock på att kräka ut allting för att kanske slippa en snetripp, men jag kan inte svika jack på hans första svamptripp, jag väljer att gå ett varv runt hela området vilket jag räknade ut skulle ta ca 7 min.
-Jag går en runda och tänker lite, sa jag och han förstod direkt att jag mådde dåligt. Bra som han känner mig så säger han inte emot och jag går längs staketet i min ensamhet och försöker tänka glada tankar, spänningen i ryggen har släppt och jag börjar känna en varm och skön känsla röra sig från pitten och upp i magen, och på mindre än 2 min så mår jag bättre. Jag vill inte spy längre och musklerna börjar slappna av och färgerna jag ser är inte längre elaka, dem är snälla. När jag kommer tillbaka till bordet så har jack tänt en splirre och han frågar om jag vill ha, men det ville jag inte. Han kände fortfarande ingenting men jag kände det tydligt tydligt. Jag frågade om hans tillåtelse att gå ett varv till. Han skrattade åt mig och sa att det var okej, men ett varv blev två, och tre, och fyra, fem, sex.
14:30. Var fan är jag tänkte jag och tittade mot jack som sitter uppe vid bordet, jag står på andra sidan poolen och trots att det är knappt 50 m till honom så ser jag bara en liten prick i horisonten som jag identifierar som min bror. Jag väljer att avbryta vandringen och gå till honom. På vägen fastnar jag vid ett mullvadshål som jag känner lite på, efter att ha inspekterat det i en stund så kom jag tillbaka och konstaterade att det var den bästa högen på stället. Jack höll med och skrattade lite innan även han gick för att inspektera. Nu händer det något, det känns som att hela världen förändras, alla färger blir starkare, det blev en kraftig temperaturförändring till det varmare i oss båda, hela världen blev glad, fridfull och bara underbar. Jag och Jack stirrar på varandra med tappade hakor och vänder oss samtidigt om för att inse att solen som hade varit i moln hela dagen kom fram och värmde oss, det var så skönt! Ååååååhhhhhhh så skönt det var, vi stod och blundade och lutade huvudena bakåt och njöt av solen, det fanns ingen tid, det fanns inte jobb, det fanns inga skyldigheter, stress eller andra baktankar. Det var bara jag, jack och solen.
14 eller 15 eller 16 whatever, jag har ingen aning vad klockan var. Men nu började solen gå i moln igen och jag som ledare gav order om att så snabbt som möjligt springa till buskarna för att värma oss. Vi sprang så fort vi kunde och kröp ihop i buskarna och när vi väl insåg vad vi sysslade med så utbrast vi i ett skratt som saknar samtycke, vi skrattade, och skrattade, och skrattade, högt och tydligt! Jag frågade var klockan var och då skrattade vi ännu mer då vi insåg att ingen av oss förstod vad det innebar att det var siffror på klockan.
När vi sedan kom ut ur buskarna bestämde jag mig för att gå ett varv till, men den här gången var vi i samma värld så jack fick följa med vilket gjorde honom väldigt glad. Vi gick o skrattade och blev nyfikna på saker och ting i kanske en halvtimme innan det började regna. Vi sprang i panik mot untz och skulle rädda honom, vi sprang med honom till mitten av gräsmattan där vi stannade, satte ner untz och funderade på var fan vi skulle tw vägen. Ingen hade någon bra idé så där stod vi i regnet och undrade en stund men kom aldrig fram till något, vi lämnade untz på gräsmattan och satte oss under ett tak vid den andre grinden som jag nämnde i beskrivningen. Nu var det dags att filosofera.
Jag tittade ut mot träden och upp i himlen och försökte ta mig in i mitt huvud och lyckades väldigt fort. Jag har tidigare haft problem (som många andra) att jag får känslan av att 5-6 röster skriker på mig i mitt huvud och jag kan inte tysta ner dem. Just i detta tillfälle så blundade jag och placerade mig kroppsligt inuti min hjärna (väldigt konstiga referenser men jag behöver nog inte påminna om att detta är en tripp och detta är mitt bästa sätt att förklara hur jag kände) och kände bara för tre ord "det finns plats ". Det jag menade var att det finns plats för alla tankar, röster och liknande. Ibland kände jag att huvudet vill sprängas av alla tankar men nu kände jag bara att "det finns plats". Jag pratade även med universum och träden om hur det kändes med föroreningar och dem brydde sig inte så mycket.
Kön: man
Vikt: 67 kg
Tidigare erfarenbeter: cannabis, tramadol, concerta, metamina, amfetman, kokain, svampar, LSA, Spice, ecstasy, benzo i alla möjliga former, lustgas
Tjena mina vänner, jag ska idag berätta om dem bästa trippen jag har haft i hela mitt liv. Hoppas det smakar.
Jag vaknade hos min storebror en tidig lördagsmorgon och redan när jag slår upp ögonen så är min första tanke att "idag är dagen" idag är dagen då jag och min bästa vän som även är min andre storebror ska käka svamp. Klockan är runt 9 och jag ringer min andre bror som vi kallar för "jack". Han svarar direkt med ett glädjetjut och frågar om jag vet vilken dag det är! Jag blir ännu gladare av att veta att även han är i extas. När vi senare slängt på luren så går jag upp, och rör mig hemåt, där jag tar en dusch, borstar tänderna, klär mig varmt för att inte bitas av den tidiga höstkylan. Telefonen ringer och det är jack. Jag svarar och han frågar var vi ska mötas, jag tar då ledningen över hela projektet och säger bestämt att vi ska mötas vid Ica! Väl där får vi reda på att resten av gänget inte kommer vara med pga förhinder. Så skönt!! Bara jag och Jack och ingen annan! Vi går in på Ica och köper följande.
-kolsyrat vatten
-vaniljyoghurt av märket valio
-varsin mössa
- varsitt par vantar
-citronsyra (för er som inte vet varför, kommer jag till förklaringen senare)
-ett paket tuggummi av märket extra, mintsmak
-plastmuggar
Nu står vi utanför med påsen och vår boombox som jag glömde nämna att vi hade. Efter att ha bråkat i 5 min om vem som skulle leda den då den bara hade ett hjul och vem som skulle ta påsen så tog jag mitt ansvar som ledare och tog ett fast grepp runt handtaget, bet ihop, höjde på hakan och började gå. Vårt mål ber ett utebad som hade stängt veckorna tidigare då vi tänkte att det var det enda stället vi skulle få vara själva på. Resan var lång med en grymt lång uppförsbacke men till Slut var vi framme. Vi hoppar över stängslet och beger oss in. Bara för att läsaren ska få en bättre uppfattning om hur detta badet såg ut så markerar jag in beskrivningen här, så om du är ivrig att komma till trippen så kan du hoppa över den.
(du kommer innanför en stor grind och direkt till höger har du kiosken där du i vanliga fall betalar inträde, till vänster har du ett stängsel som löper ca 100 meter rakt fram, när du sedan gått förbi kiosken så kommer en ca 30 m lång nerförbacke som leder till själva poolen, till höger har du ett gäng bänkar som hör till uteserveringen. Efter uteserveringen som är inringad med staket kan du sedan komma ännu längre till höger, bakom ett gäng träd, ca 30 m till. Men om man fortsätter rakt fram nerför backen så kommer du till poolen, och till vänster ännu en ingång med stängsel och grind. Sammanligt är området ca 200 kv/m med diverse träd och dungar, alltså gott om plats att trippa på)
vi tar en av bänkarna och bär den ner till dungen med träd där vi ställer den och slår igång boomboxen, eller "untz" som vi har döpt den till och slår igång "pantad och såld" med kapten röd. Vi laddar upp allt på bordet och tömmer ner varsin påse svampar i ett glas. Vi visste sen tidigare att det var 5 g i varje påse. Däremot var det jacks första svamptripp, men jag känner honom och vet att han vet vad han ger sig in på och vad han ska tänka då han trippat på LSA tidigare, så jag tyckte han var värd 5 g och gjorde detta klart honom. Enda problemet för honom var smaken och han planerade att ta det med yoghurten. Efter att hopplöst ha försökt förklara att det kommer ta mycket längre tid för det att verka gjorde han det ändå. Jag däremot kör ner handen i påsen med massiv kraft och rycker upp citronsyran (eller saften, jag är lite osäker på vad man säger) som om det vore ogräs mellan mina plattor som inte dött på 4 vintrar. Samma här förklarar jag i ett stycke för läsare som är intresserade av varför jag använde mig av den.
Citronsaften använder jag som så att jag lägger svamparna i ett glas med det och rör runt en liten stund till alla svampar är dränkta, sedan låter jag det stå i 10 min. Varför? Jo för det som händer i hjärnan när du äter svampar är att kroppen suger åt sig ämnet phsilosobin (osäker på stavning men det uttalas silisobin) som när det tas upp av kroppen omvandlas till ett annat ämne som heter phsilosin, som har en psykoaktiv effekt på din hjärna. Citronsyran suger ut mycket phsilosobin ur svampen och när du sedan ätit svampen har du det i en flytande form istället, jag kallar det snabb-te. Vilket gör att det slår till mycket snabbare.
vi äter svamparna så gott vi kan och håller för näsan båda två men när dem väl är nere så dricker vi lite vatten och börjar rulla upp några spliffar som vi ska ha senare när vi inte är kapabla att rulla längre.
13:00. Jag är halvvägs igenom min andra spliff när jag börjar känna en viss obekvämhetskänsla i kroppen, jag vill sträcka på ryggen konstant och det gör jag också. Jag kämpar för att rulla klart den och lägger mig ner på bänken och sträcker på ryggen, jag vrider och vänder mig men inget hjälper. Kanske om jag lägger mig på gräset, jag prover även detta men fortfarande vill jag bara sträcka på mig. Jättekonstigt. Nu börjar jag även känna illamåendet krypa på mig, jag är noga med att inte berätta för jack hur jag mår ifall det skulle kunna resultera i att även han skulle göra det. Istället klämmer jag ur mig ett svagt
-känner du något?
-nej inte än, det har inte gått mer än en kvart? Vadå känner du det?
-lite
Svarar jag ängsligt.
13:30. Nu börjar hallisarna komma och jag mår fortfarande dåligt, jag stirrar ner mot poolen på det gröna vattnet och försöker hålla inne spyan. Nu funderar jag dock på att kräka ut allting för att kanske slippa en snetripp, men jag kan inte svika jack på hans första svamptripp, jag väljer att gå ett varv runt hela området vilket jag räknade ut skulle ta ca 7 min.
-Jag går en runda och tänker lite, sa jag och han förstod direkt att jag mådde dåligt. Bra som han känner mig så säger han inte emot och jag går längs staketet i min ensamhet och försöker tänka glada tankar, spänningen i ryggen har släppt och jag börjar känna en varm och skön känsla röra sig från pitten och upp i magen, och på mindre än 2 min så mår jag bättre. Jag vill inte spy längre och musklerna börjar slappna av och färgerna jag ser är inte längre elaka, dem är snälla. När jag kommer tillbaka till bordet så har jack tänt en splirre och han frågar om jag vill ha, men det ville jag inte. Han kände fortfarande ingenting men jag kände det tydligt tydligt. Jag frågade om hans tillåtelse att gå ett varv till. Han skrattade åt mig och sa att det var okej, men ett varv blev två, och tre, och fyra, fem, sex.
14:30. Var fan är jag tänkte jag och tittade mot jack som sitter uppe vid bordet, jag står på andra sidan poolen och trots att det är knappt 50 m till honom så ser jag bara en liten prick i horisonten som jag identifierar som min bror. Jag väljer att avbryta vandringen och gå till honom. På vägen fastnar jag vid ett mullvadshål som jag känner lite på, efter att ha inspekterat det i en stund så kom jag tillbaka och konstaterade att det var den bästa högen på stället. Jack höll med och skrattade lite innan även han gick för att inspektera. Nu händer det något, det känns som att hela världen förändras, alla färger blir starkare, det blev en kraftig temperaturförändring till det varmare i oss båda, hela världen blev glad, fridfull och bara underbar. Jag och Jack stirrar på varandra med tappade hakor och vänder oss samtidigt om för att inse att solen som hade varit i moln hela dagen kom fram och värmde oss, det var så skönt! Ååååååhhhhhhh så skönt det var, vi stod och blundade och lutade huvudena bakåt och njöt av solen, det fanns ingen tid, det fanns inte jobb, det fanns inga skyldigheter, stress eller andra baktankar. Det var bara jag, jack och solen.
14 eller 15 eller 16 whatever, jag har ingen aning vad klockan var. Men nu började solen gå i moln igen och jag som ledare gav order om att så snabbt som möjligt springa till buskarna för att värma oss. Vi sprang så fort vi kunde och kröp ihop i buskarna och när vi väl insåg vad vi sysslade med så utbrast vi i ett skratt som saknar samtycke, vi skrattade, och skrattade, och skrattade, högt och tydligt! Jag frågade var klockan var och då skrattade vi ännu mer då vi insåg att ingen av oss förstod vad det innebar att det var siffror på klockan.
När vi sedan kom ut ur buskarna bestämde jag mig för att gå ett varv till, men den här gången var vi i samma värld så jack fick följa med vilket gjorde honom väldigt glad. Vi gick o skrattade och blev nyfikna på saker och ting i kanske en halvtimme innan det började regna. Vi sprang i panik mot untz och skulle rädda honom, vi sprang med honom till mitten av gräsmattan där vi stannade, satte ner untz och funderade på var fan vi skulle tw vägen. Ingen hade någon bra idé så där stod vi i regnet och undrade en stund men kom aldrig fram till något, vi lämnade untz på gräsmattan och satte oss under ett tak vid den andre grinden som jag nämnde i beskrivningen. Nu var det dags att filosofera.
Jag tittade ut mot träden och upp i himlen och försökte ta mig in i mitt huvud och lyckades väldigt fort. Jag har tidigare haft problem (som många andra) att jag får känslan av att 5-6 röster skriker på mig i mitt huvud och jag kan inte tysta ner dem. Just i detta tillfälle så blundade jag och placerade mig kroppsligt inuti min hjärna (väldigt konstiga referenser men jag behöver nog inte påminna om att detta är en tripp och detta är mitt bästa sätt att förklara hur jag kände) och kände bara för tre ord "det finns plats ". Det jag menade var att det finns plats för alla tankar, röster och liknande. Ibland kände jag att huvudet vill sprängas av alla tankar men nu kände jag bara att "det finns plats". Jag pratade även med universum och träden om hur det kändes med föroreningar och dem brydde sig inte så mycket.
