Citat:
Ursprungligen postat av
Ruttet-apple
Ja det är verkligen intressant! Själv brukar jag tänka på följande sätt:
En plan våg e^i(kr-wt) har rörelsemängd/frekvens som är exakt bestämd men är å andra sidan utspridd i hela rymden, dvs ej lokaliserad. För att få ett vågpaket lokaliserat i rummet/tiden måste man summera sinusar med frekvenser i ett visst intervall. Ju mindre intervall i rummet desto mer utspridd i frekvensen blir vågpaketet, tills man kommer till andra extremen då man har en lokaliserad partikel men som är totalt utsmetad i frekvensdomänen. Samma analogi finns inom signalbehandling då den enda signalen som har exakt bestämd frekvens är en sinus som är onändlig i tiden. Alla ändliga signaler har alltså oändlig bandbredd.
Korrekt.
Citat:
Ursprungligen postat av
Ruttet-apple
Men är det inte konstigt att när man pratar om fotoner som partiklar antyder man att den är lokaliserad, eftersom partiklar det är det som kännetäcknar partiklar, samtidigt som man ibland använder formeln E=hw och pratar om att fotonen har en viss energi?
Jag tycker inte att det är "konstigt", men väldigt olyckligt eftersom det bl.a. ger upphov till missuppfattningar. Frågan är om inte trådskaparen har en sådan uppfattning.
