Feministers självupplevda erfarenheter av patriarkatet

Låter för jävligt. Vad tror du själv det beror på, dras du till en viss typ av killar? Du säger att du är konfrontativ men ändå så vill de köra med dig?!

Min bild är inte att killar vill ha en tjej hemma vid spisen som ploppar ut barn som man kan köra med. Man vill ha en intelligent kvinna med driv som man kan prata med och som man attraheras av. Hittar man en sån så kan man fundera på barn. Men jag kan ju inte tala för alla andra, men det du skrev kändes så långt ifrån det jag hört. Som någon lastbilschaffis på 50-talet ungefär.

Jag tror det är ett bra recept för besvikelse om man vill ha en 'kille' eller en 'tjej'. Det man ska leta efter är en individ som man passar bra ihop med. Precis som när man skapar vänskapsrelationer, det gör man inte genom att gå ut och leta efter sin ihopdrömda bild av en 'vän'.
Vänskapsrelationer uppstår genom att man umgås och upptäcker att man väldigt gärna vill umgås frivilligt med personen ifråga.

Försök inte ha mogna relationer med andra om du inte själv är mogen, det kommer aldrig gå.

Milford har för lite att göra.
Hen roar sig med att provocera och reta upp folk.


Så intressant att någon mer ser på relationer som jag.

Man hittar någon som man trivs med, är man då också attraherad så går det från vänskap till relation. Då har också relationen en stabil grund.

Det kan väl aldrig va något du säger eller gör/tycker?
Det är inte så att du säger nåt i stil med "män är som felprogrammerade människor som inte begriper att kvinnan ska ha en högre piedestal och servas dygnet runt"?

Nej jag brukar inte vara sån, men lite så de betett sig mot mig upplever jag det som.

Ja jag kanske har för lite att göra. Men tycker det är roligt att skriva också. Det var inte menat att vara provocerande.