Psykiatrin frihetsberövar sina belackare utan rättegång?

Visst är det som så att psykiatrin kan frihetsberöva vem som helst utan rättegång? Skulle detta kunna förklara den bristande kritik som riktas mot just den grenen av sjukvården? Det känns som att det gnälls om missförhållanden i alla andra områden av sjukvården, allt från vårdcentralerna till patologerna. Men just psykiatrin kritiseras enkom för att ha för få platser. Varför har du inte rätt till en rättegång med advokat när psykiatrin frihetsberövar dig? Personligen har jag lägre förtroende för psykiatrin än för polisen, ändå behöver polisen ordna med en rättegång för att frihetsberöva dig en längre period. Varför är det på detta viset? Jag tror att det beror på att det beror på att det finns ett ansenligt antal flashbackare (och andra människor i allmänhet) som tänker som jag men inte vågar göra något åt det i verkligheten. Den som offentligt och seriöst skulle kritisera psykiatrin för bristande rättsäkerhet skulle antingen ha helt rätt och därmed kraftigt öka risken för att bli utomrättsligt frihetsberövad eller så skulle den ha fel vilket också borde öka dess risk för att bli utomrättsligt frihetsberövad, det är alltså väldigt mycket bekvämare för individen att alltid ge intryck av att ha 100% förtroende för just psykiatrin, det gynnar den i alla lägen.

Ja du... Psykiatrin är verkligen en verksamhet som på många sätt står utanför samhället i övrigt. Att de dessutom endast har IVO som granskare gör ju att de har alla möjligheter att hålla sina tokigheter för sig själva utan någon möjlighet till extern granskning.

Just vad gäller frihetsberövanden, LPT, så behövs det ju ett "verktyg" för att se till att folk inte drar ut för att ta livet av sig... Men det krävs ändå en viss "bevisbörda" för att en LPT ska hålla, alternativet är att den underkänns inom någon dag...

Men som sagt... Det finns verkligen en otrolig brist på kompetens, empati och förståelse för människor inom psykiatrin som jag blivit smärtsamt medveten om de senaste månaderna...

Psykvården har rätt att under vissa omständigheter omhänderta människor, till och med med polisens hjälp, i samband med att ett vårdintyg utfärdas och personen får då kvarhållas i 24 timmar.

Vill de hålla den längre måste ett intyg om LPT enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård utfärdas av en överläkare. De kan då med lagligt stöd frihetsberöva personer de anser lider av en allvarlig psykisk störning och är en fara för sig själv eller andra, t.ex. är väldigt självmordsbenägen.

De kan hålla en som längst i fyra veckor innan en ny prövning måste ske, detta kan överklagas till förvaltningsrätten och man får då rätt till en advokat. Det är dock i många fall väldigt godtyckliga rättsliga prövningar vilka ofta sker på den psykiatriska avdelningen och det är ofta väldigt rättsosäkert, det är ofta väldigt svårt att få vården upphävd då en psykiatrikers ord väger tyngre än en i deras ögon en person som lider av en svår psykisk störning.

Det sjuka är att detta kallas vård och verksamheten ofta är belägen vid ett sjukhus, men det enda som egentligen föregår är en form av förvaring i form av frihetsberövning ofta kombinerat med olika former av medicinring, detta också ofta med tvång.

Psykiatri är en spekulativ, godtycklig verksamhet som saknar vetenskapligt stöd och jag vill inte tänka på hur många som fått sina liv förstörda eller till och med blivit av med livet på grund av den!

Jag instämmer helt med vad som sagts i tidigare inlägg. Tänkte att jag kunde kanske tillföra något med följande länk https://www.laetusinpraesens.org/docs/discrim2.php

I länken diskuteras det förhållande att det är stora likheter mellan apartheid och schizofreni i det att båda är system för att förtrycka en viss grupp av människor. Nu skall sägas att jag har en teori om att förhudsförträngning som upptäcks i 4-5 års åldern är ett tecken på schizofreni.

Så även om man överklagar till förvaltningsrätten så äger själva rättegången rent fysiskt rum i sjukhuset? Får erkänna att jag blev positivt överraskad av att det överhuvudtaget fanns möjlighet till rättegång? Orsakar en rättegång i förvaltningsrätten p.g.a psykiatrikers diagnos samma kostnader för individen som en rättegång p.g.a brottslighet, tar det ungefär lika lång tid innan rättegången sker?

Min vän som led av anorexi beslagtogs av sjukvården då det bara var ben kvar. Något kilo till och hon hade dött.
Bra att hon togs omhand, trots de anhörigas motvilja.

Fast då var hon väl inte inlåst särskilt länge, det tar väl absolut max en månad att fixa anorexia? Dessutom så finns det väl väldefinierade intervall på objektiva värden som t.ex BMI som krävs för tvångsvård p.g.a anorexia vilket gör anorexia till undantaget som bekräftar regeln (regeln är att det inte finns någon objektivt mätbar egenskap som kan falsifiera diagnosen och rendera frihet åt den tvångsvårdade patienten, möjligtvis kan det finnas objektivt mätbara egenskaper som kan verifiera diagnosen men om alla dessa objektivt mätbara egenskaper är negativa så falsifierar det inte diagnosen)?