Citat:
Citat:
Exakt. Tyvärr verkar det ju ha kommit som en överraskning för både det brittiska folket, och folk överlag.
Precis som i alla andra situationer i livet; om det är för bra att vara sant, så är det troligen inte det heller.
Brexit sidan har gett en massa löften som de aldrig kommer att kunna hålla. Nu står de där, med byxorna nerdragna och vet inte riktigt om de ska dra upp dom igen eller smörja in med vaselin och bli ordentligt rövknullade. Kort och gott; de hade räknat med att förlora och nu när det gick så att de faktiskt vann så har de inte en susning om vad nästa drag ska bli. Både de och deras opposition vet att de alternativ de kampanjat för kommer att vara slutet på UK. Går de ur EU så faller deras rike sönder, skiter de i omröstningen kommer de att ses som odekomkratiska. De har två väldigt dåliga alternativ att välja mellan.
Cameron gjorde givetvis helt rätt att avsäga sig hela debaklet, även om man kan argumentera om att han till att börja med aldrig bör ha gått med på omröstningen. Det är nu upp till brexit-sidan att fixa skiten som de själva satt sig i. Och som vanligt med oerfarna politiker så kommer det inte att bli vackert.
Oppositionen har ju den fördelen att dom kan skrika högt utan att behöva ta ansvar. När det väl kommer till kritan så ser politiken inte så mycket annorlunda ut.
En blänkare till detta är att den politiska situationen i Sverige inte för tillfället alls är likadan
] gömmer sig? Att påstå att det finns någon annan Brexit-ledare än Farage, är ungefär lika trovärdigt som, när Moderaterna slår sig för bröstet och säger, att regeringen implementerar deras tuffa inv. pol som de var första med 
