Hur har Lucia sett ut?

Hur blev det nu, en del fruktade en svart som Lucia, blev det nån eller är det inte dags än att kvotera in kulturberikningen?

Stockholms lucia ISOLDE PALOMBO ser italiensk ut med svart hår, är det rätt?

SvT's lucia var blond, det var väl nästan ett krav på den svenska tiden?

Originalet var väl italienskt, brändes upp och blev helgon värt att fira här?

Lucia var fint, kanske svårt för mussar med tygsjok.
När fröken Sverige var en mörkhyad reste sig väl nackhåren på en del. Men vackra kvinnor är ju påsättbara (med skydd) oavsett omslag, innehållet räknas

Hur har det sett ut retrospektivt med Lucia genom tiderna här?

Var snäll förtydliga den historiska frågeställningen, diskussionsunderlaget verkar f.n. något spretigt.

/Moderator

Här är ett par bilder ur Bringeus' Årets festseder: Lucia. Som synes var blont hår tydligen inget definitivt krav vare sig 1848 eller 1958: i den mån detta har accentuerats, så beror det gissningsvis på att man velat understryka luciafigurens "ljushet" - etnologen Carl-Wilhelm von Sydow (f.ö. pappa till Max) menade att förebilden för den svenska lucian fanns i tyska bilder av flickor utklädda till julänglar.

När universitetsstudenterna tog upp luciatraditionen på 1800-talet använde man enligt Bringéus manliga lucior; han nämner dock inget om hårfärgen. Därefter togs seden upp av olika föreningar som sökte bevara "provinsiella" festseder, det var också i den vändan som lucian hamnade på Skansen på 1890-talet; IOGT och andra nykterhetsorganisationer skall sedan ha bidragit till att sprida den. I och med att Stockholms Dagblad år 1927 organiserade ett offentligt luciatåg blev luciatåget en allmän angelägenhet och inte bara en sak för familje- och föreningslivet, och ett avgörande steg för att etablera det som en nationell tradition var förstås som så ofta att skolan tog upp det.

Har dock tyvärr inte tillgång till några fler bilder som kan röja om dessa "offentliga" lucior efter 1927 vanligen har varit ljusa eller mörka. Här finns en tråd om saken på historieforumet Skalman som delvis berör saken.

Intressant för under större delen av min levnad har jag mest sett blondiner, äkta eller oäkta

Santa Lucias kropp ligger i altaret i en kyrka i Venedig. Hon är rätt hyfsat bevarad, och man kan se hennes händer och fötter. Över ansiktet har man satt en mask av silver.

http://www.gilesorr.com/Venice/pics/....1.SS.10A.html
http://digilander.libero.it/santiger.../preghiera.htm

Här är en intressant sida med bilder på olika helgons lik, som många är mycket välbevarade:
http://members.aol.com/ccmail/page2.html

"Det beror på att Lucia inte har något mer med det syrakusanska
helgonet att göra än just festdagen. Vår Lussebrud härstammar
traditionsmässigt från en tysk representation av Jesusbarnet, och
inte alls från några föreställningar om det syrakusanska helgonet,
och hennes - rätt perversa - helgonlegend.

Sen räcker det ju inte med att flickan ska se arisk ut. Hon ska ha
långt hår också. Anledningen till att det är så är helt enkelt
att när sedvanan uppstod, på 1600-talet eller 1700-talet i västra
Sverige, så hade _alla_ tjejer långt hår, och de allra flesta var
blonda - det kom få valloner till Västergötland. Så om Lucia ska se
ut "som hon alltid har sett ut", så ska hon ha långt, hyfsat blont
hår, eftersom det var så det var från början."

Man måste ändå ha klart för sig att vårt luciafriande inte har någonting med helgonet att göra.

Själva firandet av den 13:e december i sig är en kvarleva från den julianska kalendern, då julaftonen infann sig detta datum. När man frångick den julianska för att använda sig av den gregorianska kalendern så flyttades datumet för julaftonen men man ville naturligtvis fortsätta fira något på det datum där man alltid firat tidigare - således firar man ju faktiskt julaftonen två gånger i våra dagar.
(Om man skall vara noga så firar vi samma sak tre gånger, men det kräver lite mer utrymme och tid att gå igenom.)