Citat:
Ursprungligen postat av
SnyggaJim
Ja, dr r vi verens. Men d du hvdat hxjakten som ett argument fr medetidens pstdda mrker s r det viktigare att konstatera att hxjakten kulminerade under det vi nu kallar renssansen. Och som sagt, om du hvdar att medeltiden var en mrk period tack vare b.l.a. hxjakten br du likvl hvda detsamma om renssansen d freteelserna du beskriver faktiskt var mer vanligt frekommande under renssansen n under medeltiden.
S min frga till dig blir sledes vad du har fr uppfattning om renssansen?
Hxjakten var resterna frn det medeltida och forntida mrkret.
Att hxprocessen fick en stor genomslagskraft under 1600-talet var fr att man gjorde juridik av gammal folktro. Detta i kombination av att man inte trodde att barn kunde ljuga fick fatala fljder.
Renssansen har jag skrivit om tidigare.
Citat:
Fr det frsta s har du vertro p den katolska kyrkan under medeltiden och dess faktiska kapacitet och handlingskraft. Den katolska kyrkan m visserligen ha varit en vldigt mktig institution under medeltiden, och den tidigmoderna tiden ocks fr den delen. Men att den skulle ha kapacitet att stoppa uppfinningar som inte fll dem i smaken r helt enkelt fel. Kyrkan hade aldrig varken kapaciteten eller ambitionerna till det.
Dessutom var kyrkan lngt ifrn en enad institution under medeltiden. Den var vldigt splittrad och mngfacetterad vilket gr att du aldrig kan uttala dig generellt om den (vilket du de facto gr). Och dr har du ocks grundproblematiken i ditt resonemang: du r selektiv till kyrkans nackdel.
Att den skulle var djupt splittrad vill jag se referenser p.
Citat:
Vad gller rntor s var ven dr kyrkans syn p detta splittrad. Tittar du p den katolska kyrkan i Norra Europa lngst Hansans handelsvgar sg man rnta som syndigt d det gick emot deras teologiska tolkningar om att hjlpa sin nsta. Ser du dremot till den Sydeuropeiska katolska kyrkan s var synen alltmer positiv d man ansg att detta system mjliggjorde fr en positiv utveckling som p sikt gynnade bde mnniskor och samhlle.
Stmmer inte.
Kyrkan frdmde rnta (eller ocker) ven under senmedeltiden och i Sydeuropa.
Drfr blev bankmnnen tvungna att dpa om sina rntor till "gvor".
http://varldenshistoria.se/samhalle/...h-och-girighet.
https://en.wikipedia.org/wiki/Usury
Citat:
Som sagt, din syn r selektiv. Inte objektiv. Sen r jag fortfarande nyfiken p vad dina kllor fr alla pstenden om att kyrkan aktivt motarbetade vetenskap under medeltiden r?
Kyrkan prglades av en sorts intellektuell sjlvtillrcklighet dr man trodde att antikens skrifter var den absoluta vetenskapliga sanningen. Ngon vilja att testa idernas hllbarhet fanns inte. Om empirin inte stmde verens med det man hade lst om s var det givetvis fel p empirin.
Det gjorde naturligtvis att den vetenskapliga utvecklingen sinkades ner.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Vetenskapshistoria
Ett tydligt exempel p medeltida konservatism r anatomi.
Nr Andreas Vesalius gjorde anatomiska studier p lik s kom han fram till att det man tidigare trodde om hur mnniskokroppen sg ut var felaktigt.
Idag vet vi att hela medeltiden byggde sin uppfattning om mnniskokroppen p Galenos anteckningar, men han obducerade inte mnniskor utan frmst djur.
https://urskola.se/Produkter/182052-...salius-anatomi
Citat:
Ja, det har du rtt i. Och det hade kunnat vara ett argument om det inte var s att den katolska kyrkan faktiskt bedrev forskning som fick lngsiktiga konsekvenser.
Som jag nmnde innan s gjordes det en massa forskning kring t.ex. medicin och alkemi dr kyrkan bistod med stora resurser. Kyrkan utbildade lkare och medicinare, forskade kring olika mnen genom alkemin och lade grunden fr den moderna kemin t.ex. Om det nu, som du pstr, enbart ville att deras forskning skulle leda till snabba resultat och aldrig hade ngra ambitioner att utveckla s vore vl stdet fr sdant otroligt degenerativt?
Jag har inte psttt kyrkan bara ville forska p ting som ledde fram till snabba resultat. Det var ett svar p nr du hvdade att "Som sagt, vrt motiv fr kunskapsskande r att ka vrt materiella vlstnd vilket I sdana fall vore lika hmmande fr kunskapsskande utanfr dessa ramar.".
(FB) Kyrkan under medeltiden - Sanningar och myter
Citat:
terigen visar du p okunskap om medeltidens samhlle hr. Kyrkan drog inte in skatt p det sttetsom den vrldsliga makten gjorde, utan de gde jord och drog in arrende.
Kyrkan hmtade visst in skatt via den tionede plus de intkter de fick frn sina markomrden.
Citat:
Men visst stmmer det att kyrkan spred jordbruksteknik i frsta hand till sina egna grdar. Samtidigt var jordbrukstekniken ngot som sedermera spred sig ven till kronbnder och fria bnder genom kyrkan, s att det skulle ha att gra med att kyrkan enbart ville f egen vinning r helt enkelt fel. Kyrkan sg det som sin uppgift att vara filantroper. En ambition du tycks ha glmt i din iver att se ner p kyrkan under medeltiden.
Men fr jag frga dig varfr du kan erknna, efter vissa tvivel, att jordbrukstekniken spreds via kyrkan men inte medicinsk vetenskap? Vad skulle kyrkan ha fr ekonomiskt intresse av att mnniskor blev sjuka och dog?
Det hade inte kyrkan heller, men den var ovillig att omprva sina ider.
Citat:
Jo det r visst relevant fr diskussionen. Du har hittills bestmt hvdat att kyrkan under medeltiden inte utvecklade medicin p.g.a. att all medicinsk kunskap kom frn Mellanstern och Centralasien. Det var exakt samma sak fr de Romerska medicinarna, och drfr blir det relevant att framfra att ven de inspirerades frn andra hll.
Den medeltida medicinen utvecklades dligt fr att man lste sig fast vid hypoteser som man vgrade testa och omprva.
Inte fr att en del av dessa hypoteser hade rtter frn Mellanstern och Centralasien.
Citat:
Det handlar om att du har dubbla mttstockar. Att en medicinare under antiken tog den strsta delen av sin kunskap utifrn r enligt dig irrelevant. Att dremot kyrkan under medeltiden gjorde detsamma framhver du som hgst relevant och ett bevis fr att kyrkan hmmade vetenskapen (hur nu det skulle hmma vetenskapen vet jag inte).
Ls fr vrigt mitt svar ovan.
Citat:
terigen, ge kllor p dina pstenden. Vilka tankar bannlystes under medeltiden av kyrkan? Ge ngra exempel istllet fr att bara psten massa saker.
Anatomin.
Citat:
Som tidigare nmts r du selektiv och agerar efter dubbla mttstockar. Det du nmner frekom visserligen, men var lngt ifrn det enda vedertagna metoderna fr att bli frisk. I samma bok som du hnvisar till beskrivs ocks hur den katolska kyrkan rekommenderade sin frsamling att filtrera luften, ha maskar fyllda av kryddor och rter fr att stoppa dlig luft frn att komma in i lungorna, stta sjuka i karantn fr att frhindra smittspridning, etc.. Det visar vl med tydlighet att kyrkan knappast var frblindade av vidskepelse som medicin... Och ja, jag kollar upp mina egna kllor. Alla dessa styrker det jag talar om d jag talar om att det inte var s ensidigt som du pstr.
De medeltida hypoteserna om hur pesten spreds var miasma resp. contagium.
Det frstnmnda innebar att pesten spreds via "onda dunster" d.v.s. via luften.
Den andra var att skiten spreds via sm, osynliga organismer frn en kropp till en annan.
Bda dessa ider var ganska rimliga men motsades av att pesten spreds helt irrationellt, vissa orter blev hrt drabbade, andra frskonades.
Dessutom var det ingen som reflekterade ver att pesten kanske kunde spridas ver andra medium (t.ex. vatten). Men det hr var de (fr idag) de mest profana hypoteserna. Astrologi och magi var ocks konkurrerande hypoteser om varfr pesten spreds.
Citat:
Sen kan du grna lsa
SPQR av Mary Beard (
https://www.adlibris.com/se/bok/spqr...caAqXEEALw_wcB). I denna beskrivs att vidskepelse ocks var det vanligaste sttet att hantera sjukdomar under antiken. Du som framstllt antikens medicinare i vldigt god dager har terigen inte sett till helheten och lyft fram att den vidskepliga metoden ocks i allra hgsta grad var rdande under antiken. Det r vad jag menar med att du resonerar utifrn dubbla mttstockar.
Jag har inte den boken och en googling frtljer inte det du beskriver om. S det vore lmpligt du anger kapitel och helst ven sidor.
Sen att medicinen i vissa omrden var lngt fre sin tid under antiken frndras inte fr att det fanns vidskepelse d ocks.
Citat:
Ska vi f.. prata folkmord s har det frekommit mnga sdanabde fre och efter medeltiden. Inte minst i vr egen tid. Har du ngonsin lyft fram Rwanda 1994 som ett exempel fr hur illa stllt det r i vr egen tid eller ser du det som en isolerad freteelse?
Det har aldrig hnt tidigare eller senare att man eldar upp vissa folkgrupper i syfte att bekmpa en farsot.
I alla fall skulle ett dylikt frfarande aldrig i helvete tilltas i det antika Rom. Inte s mycket fr barmhrtighet fr judarna , utan fr att man inte tolererade den hr typen av organiserat vld utanfr statens kontroll.
Citat:
Ja, den ska jag lsa och ifrgastta professorn fr hens onyanserade upplysningar om medeltiden. Och d utgr jag frn att den personen resonerar p liknande stt som du.
Om den akademiska expertisen inte vurmar fr medeltiden s r den allts onyanserad?
