Osjälviskhet är en omöjlighet

Till ImAFlirt. Jag menar ändå att en reflexmässig handling får anses vara osjälvisk enligt ditt resonemang eftersom den blir omedveten man hinner ej fundera i egna måbra termer. Sen håller jag med den som skrev tidigare att hjälpa någon annan utan yttre belöning är rätt beskrivet på osjälviskhet, vore väl inget kul att hjälpa om det var blankt, tomt man kände inget alls

Läste lite fel i topic

Ont :
Allt är nog själviskt om man har den möjligheten. Själviskt är ju om man ger så räknar man med minst lite tillbaka. 😨

Att det skulle vara osjälviskt är en efterkonstruktion baserat på en alldeles för lågupplöst bild av hur verkligheten verkar te sig.

Nu är jag ingen expert inom det här med evolution och hur vissa egenskaper utvecklades men reflexer är en förmåga ett visst system spontant fick tillgång till någon gång under livets historia, och reflexen är till för att främja sin egen existens. För flockdjur så involverar reflexer inte bara att hjälpa sig själv från faror utan även andra. Men det är i sig ett egennyttigt system som efter miljarder av år manifesterar sig såsom en organism som verkar kunna bry sig om andra.

Jag argumenterar för att grunden bakom allt vi ser alltid är självisk eller egennyttig(som jag tycker är en bra synonym).

Har man ett jag så är det jag man utgår ifrån i stort sett i allt.
Jag tror att osjälviskhet skiftar efter föremålet och vad som är av vikt för en själv.

Jo du har nog rätt i att det finns någon egennytta i reflexexemplet jag gav. Om jag får ge ett exempel till, om jag i grunden vill må bra och vill ha mkt pengar men jag får lite error i skallen och ger bort allt jag har till en person jag hatar ( så jag själv inte för nån belöning av det hela) och mår skit efteråt anser du den handlingen vara självisk?😀

Men hur man får belöningen kvittar väl?
Sen så nämner du "interna styrsystem" som att det vore något separat från självet. Det du kallar internt styrsystem är ju självet in action så att säga. Man skulle kunna säga att hela organismen är en process i sig som försöker överleva. Hela organismen är självet som agerar i strävan mot harmoni. I den strävan så råkar det vara så att en empatisk förmåga som människa ofta ökar ens egna chanser till reproduktion då det tillför den sociala sfären någonting.
Allt i allt rätt själviskt vad jag tolkar det men det beror väl på hur man ser på det.


TS, hade varit tacksam om du orkar titta in min tråd om idén om en universal vilja och kanske bidra med lite tankar, jag tror du skulle känna igen dig i mina tankar kring evolutionen och universums strävan efter harmoni och balans.

Jag instämmer helt med trådens rubrik. Alla handlingar syftar till att vi skall må bra med oss själva. Detta gäller även självmord.

Finns ju de som drar en parallell mellan altruism och självgodhet, för att relatera till ämnet.

Det skulle för diskussionens skull vara intressant att höra dig redogöra för exakt vilka paralleller existerar mellan altruism och självgodhet och på vilket sätt det relaterar till ämnet i tråden.

Vad tror du isåfall det finns för parallell, eftersom du verkar tro att det är så?

att det finns de som drar den parallellen måste inte betyda att det bara är så.