När vet man att det är dags att gå vidare från ett förhållande?

Som rubriken lyder, hur vet man!? När är det dags att lämna?

Tycker du skall försöka sortera bort alla tankar om att du "inte varit singel på 9år" och släppa fantasier om att leva ensam och upptäcka dig själv. Dessa ser jag bara som en återvändsgränd då det lägger fokuset på dig själv och ditt ego. Fråga inte dig själv vilken relationstatus du helst skulle vilja vara i.
Fråga dig själv om du älskar din nuvarande pojkvän tillräckligt mycket för att fortsätta vara tillsammans med honom.

Du söker svar på flashback om det är rätt tid för dig att vara singel. Problemet är att det inte finns någon rätt tid att vara singel.
Det finns inte heller någon rätt tid att vara i ett förhållande.
Allt hänger på om du och din partner är rätt för varandra eller inte, och det kan ingen på flashback svara på.

Ingen relation är perfekt och om du kommer fram till att tillräckligt mycket kärlek/attraktion finns för att fortsätta så är det viktigt att ni pratar om era sexuella problem. Det finns förmodligen något ni kan göra för att få upp det till en tillfredställande nivå för er båda.

EDIT:
TS ändrade frågeställningen.

om ni inte haft sex på flera månader kan det vara en flagga

Det kan bero på så mycket. Känns det som om förhållandet går på tomgång? Är gnistan borta? Tar det mer energi än det ger? Känns det destruktivt på något sätt? Beror helt på vad som är problemet, vad som får dig att fundera på att lämna. En del går att lösa och komma till rätta med, annat inte.

Stäng ögonen och "framkalla" en bild av framtiden i ditt huvud, är hon/han ej delaktig i den bilden. Ta ditt pick och pack.

Som kvinna är svaret när din man värderas lägre än dig själv, är i dina ögon omanlig, saknar charm och det inte finns något att tjäna eller parasitera på.

När du börjar tänka så här som du gör nu, det är en varningssignal.

När förhållandet tar mer än vad det ger, och har gjort det över en överskådlig tid.

Sen skulle jag inte ta några specifika "mätare". För det första är det högst individuellt vad man värderar i ett förhållande, för det andra kan det alltid finnas en annan sida av myntet.

Någon nämnde t.ex. sex. Man kan givetvis ha ett taskigt förhållande även om man har sex. Precis som att man kan ha ett bra förhållande trots att man inte har det.

Det är helheten som avgör, inte enskilda saker, såvida det nu inte finns något som man personligen tycker är ett absolut krav för att ett förhållande ska fungera.

Tror att du har ditt svar redan här faktiskt, efter att ha funderingar, och tar valet att göra ett inlägg om det, så är tanken redan där?

Och inte minst är vi 7.6 miljarder på jorden, tycker aldrig det finns anledning till "settle for less" (stavning), beror lite på situation då, men ett förhållande i min mening ska vara avslappnat utan stress,
varit i många förhålld i "samvete" och låtit det driva ngt år extra varje gång,

och några ggr är gräset grönare på andra sidan.