Citat:
Ursprungligen postat av
Joykarn
Hej Flashback! Detta är mitt första inlägg här, så om denna tråd har hamnat fel får en förstående mod gärna flytta den.
Jag vill tatuera mig. Det har jag velat länge. Sålänge jag kan minnas har jag varit intresserade av det o alltid varit säker på att en dag ska jag tatuera mig. Nu har jag haft en tatuering jag tycker är väldigt fin i huvudet, som skulle passa bra på mig o min personlighet samt som har en stor betydelse för mig. Den kommer täcka runt hela min underarm. Men jag har ett problem.
Min mamma betyder allt för mig, & nu är det såhär att hon inte vill att jag ska tatuera mig. Varför vet jag inte, hon vill väll inte att hennes kära son ska förändra sin kropp så mycket. Hon säger att min arm är så fin, o varför ska jag förstöra den sådär? Det blir fult när man är äldre o det går inte bort när (ja, det är när & inte om enligt mamma) man ångrar sig. Man kan tänka sig att hon är en person som bara inte tycker om tatueringar, men det är mer än så. Hon kollar mig alltid i ögonen & verkligen ber mig att inte göra det. Det ända som fattas är att hon går ner på knäna liksom, hennes ögon skriker verkligen snälla snälla gör inte detta.
Nu är det såhär att jag som sagt vill verkligen göra detta. Denna tatuering är jag säker på då jag byggt upp den i huvudet i ungefär 4 år. Men det är inte lika kul längre att tänka på det då jag kommer göra mamma ledsen. Jag kommer inte gå ut från studion den dagen stolt & glad utan kommer tänka ”fan, vad har jag gjort mot mamma..”.
Jag kommer göra den, men jag vill att hon ska acceptera det.
Så jag ställer mig till er & frågar: Vad ska jag säga för att få henne att vara med på detta? Att inte se detta som något negativt?
Vi skippar kommentarer som:
- Be din mamma att växa upp, du är vuxen o gör som du vill.
- Skit i vad kärringen säger, hon får gilla läget.
Jag vill inte ha hennes godkännande. Jag har själv gett mig det. Men jag vill ha med henne på detta, så hon inte ser detta som något jobbigt utan som något jag verkligen vill göra o som jag blir glad av.
Värt att tillägga är att hon sagt att om jag ska göra en tatuering så gör jag det där det kan täckas, men jag vet att hade så varit fallet hade hon inte gillat det heller.
Är detta något mammor gör, alltså är detta ett vanligt fenomen? Vänjer dem sig med tiden & börjar acceptera det ju mer tiden går? Eller stannar dem vid detta anti tattoo mindset? Jag vet att det är olika för olika personer, men ni får gärna lägga till hur det var för er om ni var i min sits.
Ursäktar för stavfel, skriver på mobil.
Är du myndig så har inte din morsa ett dugg att säga till om, mer än ett eventuellt tycke.
Låter som att du bör klippa navelsträngen... Du är inte äldre än 18 va?
Har du funderat på denna i över fyra år, så är du ju VERKLIGEN säker, ingen sån "Vi gaddar något på fyllan"...