Ber i förhand om ursäkt nu om jag livar upp en gammal tråd, men denna verkar vara den största tråden som behandlar ämnet sömnparalyser.
Hade tidigare idag min första sömnparalys, även min första ordentliga lucida dröm. Ska här försöka återberätta det jag upplevde.
Jag hade sovit natten igenom och låg nu mest bara och vilade i sängen, var dock fortfarande ganska sömnig vilket gjorde att jag somnade om igen. Direkt börjar jag drömma att jag går på en parkering någonstans, vet inte var. Med mig har jag en kvinna jag inte känner igen. Här slår det mig att jag är fullt medveten om att jag drömmer, det blir en väldigt överväldigande känsla då jag läst mycket om detta fenomen men aldrig fått uppleva det själv tidigare. Börjar röra mig omkring där på parkeringen, styr allt som om det vore verklighet. Springer runt, tittar på när jag rör mina händer framför mina ögon osv, kommer ihåg nu att jag tänkte att jag måste hitta på något roligt, något jag inte skulle gjort i verkliga livet.
Dock varar endast detta en kortare stund, istället vänder allt och till slut inser jag att jag ligger i en säng. Det är inte min egna säng jag äger idag, utan jag ligger i den gamla säng jag hade i huset där jag växte upp. Jag befinner mig alltså i mitt gamla pojkrum, allt ser rätt annorlunda ut men jag kan klart ändå se att det är det rummet. Känner här en viss känsla av obehag, men samtidigt känner jag fortfarande en stor fascination över hela upplevelsen. Är fortfarande helt medveten om att jag drömmer, försöker att röra mig men nu är detta helt omöjligt, jag känner mig helt paralyserad. Jag känner att jag lätt kan lyfta min ena hand någon centimeter, men det är det enda jag klarar av. Jag blickar fortfarande ut mot rummet och min blick fästs snart mot en vit tröja som hänger på en krok tvärs över rummet av någon anledning, känner faktiskt igen tröjan, det var en tjocktröja jag använde ofta när jag var liten.
Nu börjar det märkliga, det börjar "brusa" något otroligt i hela min kropp, känns som elektricitet som forsar runt i kroppen. Ni vet den där känslan man får när foten somnat, den känslan hade jag i hela kroppen, känner att jag domnar bort. Det börjar samtidigt brusa i öronen väldigt tydligt. Nu börjar även ett vitt sken lysas i rummet, samtidigt som "brusandet" i kroppen bara blir värre och värre. Kan fortfarande inte röra en fena och får nu känslan att jag ska dö, att detta är ödet av något slag, att jag sugs in mot en annan dimension. Är dock inte rädd, för jag är ju fortfarande ändå fullt medveten om att jag bara drömmer.
Detta ljussken släpper dock till slut, men istället börjar jag höra ett otäckt ljud, det låter som något slags monster. Ser sedan hur en slugga närmar sig mig, börjar känna ett starkt obehag här, skuggan omvandlas till slut till ett monster, någon slags demon, den krälar runt mig. Jag förstår fortfarande att jag drömmer men blir nu rädd på riktigt för första gången. Försöker ropa på hjälp, men får inte fram ett ord, kan fortfarande inte röra mig och demonen närmar sig mig än mer. Jag förstår dock att jag fortfarande någonstans i sinnet har full kontroll över detta och verkligen tänker till mig själv att jag nu vill och ska vakna, all min tankeverksamhet går åt till detta.
Till slut vaknar jag upp, känner att kudden är genomsvettig och bara känner hur skönt det är att vara vaken. Känner mig trots drömmen väldigt harmonisk och lugn i kroppen.
Detta är det absolut märkligaste jag upplevt i drömväg kan jag lugnt säga. Har läst en del om ämnet och detta verkar ju varit en rätt normal sömnparalys som jag förstår det.
__________________
Senast redigerad av Presentpapper 2013-06-23 kl. 14:05.