Citat:
Ursprungligen postat av
.-fuckYUO-.
Att inte kunna ändra åsikt trots att man blivit motbevisad är dogmatiskt, destruktivt och idiotiskt.
En sådan person baserar sin verklighetsbild snarare på kognitiv dissonans och stolthet än rationella resonemang. Det är en person som gör fel och dumma val hellre än att riskera att skada sitt sköra ego när det kommer till kritan.
Det är en varningsflagga för mig. Därför röstar jag "nej" här.
Jag håller helt och hållet med dig om det korkade i att inte kunna ändra sin åsikt när man får nya belägg eller förstår en annan förklaringsmodell av verkligheten.
Men, det gör inte att det är dumt att sätta upp någorlunda starka hinder för en själv eller för andra som skall (enligt
förlegad teori) agera i ens intressen.
T.ex. vissa personer klarar av att dricka ett eller två glas öl, men de riskerar att då börja dricka allt mer och bli stupfulla. Så, de följer regeln om att aldrig dricka ett glas, för att hålla sig säkert nyktra. Sedan kanske de omvärderar sin policy - efter ett antal år då de haft kontroll över sitt drickande eller fått annan ny information som tyder på att de klarar situationen bättre.
På samma sätt kan det vara med politisk kohandel. Kanske är de politiska partierna någorlunda bra på det ibland, men det är lätt hänt att det blir dåligt, och då är det bäst att undvika det som regel.
En annan möjlighet är att man vet att vissa saker troligtvis aldrig är bra för en, som att spendera alla sina pengar för att köpa bingolotter. I sådana fall är det rimligt att sätta upp en intern regel om att aldrig göra något sådant. Och på samma sätt skulle en politiker - efter en fyrtio års studier av ekonomin - komma fram till att det nästan aldrig är bra med handelstullar och att om ny information skulle komma i den här frågan så skulle det ändå ta ett antal år för att se om den nya informationen verkligen är sann - därmed är det rationellt att säga sig alltid rösta för frihandelsavtal med andra länder.
Citat:
Ursprungligen postat av
.-fuckYUO-.
Edit:
Det är en konstig slutsats du drar. Att frånvaron av sådana löften/inlåsningar skulle vara detsamma som 0% självständighet. Det är givetvis en tramsig slutsats.
Jag kanske formulerade mig knepigt, min poäng var motsatsen: finns det löften/riktlinjer för politikern i alla frågor så har denne 0% självständighet att besluta i politiken.