Citat:
Ursprungligen postat av
Chiaotzu
Sonic har ju under senare år fått en väldigt dåligt rykte. Faktum är att många spelare som i övrigt gillar platformsspel skulle förneka att vara Sonic-fans eftersom det finns ett tabu mot att vara just ett Sonic-fan. Det finns en bild av att Sonic spelen är så dåliga att bara furries och knäppskallar (typ Chris-chan) fortfarande gillar igelkotten och hans franchise.
Själv anser jag att de klassiska Sonic spelen till Mega Drive hör till de bästa spel som någonsin gjorts. Vad gäller seriens 3D spel varierar kvaliteten såpass mycket att det är svårt att säga någonting sammanfattande om dom. Men visst, inget 3D Sonic spel har kommit upp i samma kvalitet som till exempel Marios bästa 3D äventyr. Själv har jag dock en soft spot för de båda Adventure spelen, framförallt det första.
Åsikter om Sonic och hans spel i både två och tre dimensioner?
Jag var rejält sonic-fan innan första Segat inhandlades. Underdogs liksom, what's not to like?
Sitter nu här med SMD och Sonic 1, 2 och 3, och ja, njaä... rätt besviken. Har iofs blivit så gammal att t.o.m. SM64 blivit tråkigt, tillika de gamla sidrullarna på SNES. Ändå känns det som Sonic saknar något. Full sula genom varje bana, undvikande av hinder och evigt ringsamlande blir tämligen repetitivt och obelönande i längden. Har man ovanlig tur får man något extraliv, men att man blir stor och stark och kan massakera sina fiender, eller får någon belöning i slutet (förutom fler ringar som i realiteten inte betyder någonting) existerar inte här.
Sonic CD verkar intressant. Samma repetitiva gameplay, men byggt på höjden och ser snyggt ut med varierande miljöer.
Spinball verkar nice, märkligt nog främst på gamla Master System.
Och 2-spelarläget på Sonic 2 är ju guld!