2019-11-25, 17:34
  #1
Medlem
Hur används dessa i den moderna populations genetiken.
Citera
2019-12-18, 15:09
  #2
Medlem
Det här låter misstänkt. Är det en skoluppgift du vill att andra ska göra? Nåväl, nu har det gått en tid, så jag antar att det inte gör något om du får ett svar.

Jag vet inte hur vanliga begreppen är idag, jag associerar främst till äldre läroböcker och har inte hört termerna på åratal annat inom bioinformatik, men jag pysslar förvisso inte med populationsgenetik, så kanhända är begreppen vanligare än jag tror. Jag vet uppriktigt sagt inte om begreppen används på samma sätt inom bioinformatik och populationsgenetik

Deme får du läsa själv i wikipedia om: https://en.wikipedia.org/wiki/Deme_(biology) men s.k. klinal variation (som jag antar du menar med "clines") är lite färskare i minnet för mig. Det handlar om hur en fenotyp inom en art varierar inom ekologi, t.ex. geografisk spridning. Samma art kan exempelvis ha olika färgteckning på olika breddgrader (händelsevis är ju hudfärg hos människor månne ett exempel på klinal variation) och vad som styr detta i termer om selektion och genflöde. En kline är ett resultat av ett viss mått av selektion som drar i en riktning, och ett inflöde av gener, som har en stabiliserande verkan. Kardinalexemplet är väl s.k. ringarter där en kosmopolitisk art (som finns över hela Jorden) kontinuerligt ändrar sin fenotyp med avseende på geografi (det kan också gälla en mycket lokal art som har en spridning på olika höjder av t.ex. ett berg), så att min granne är lite annorlunda än mig, dennes granne lite mer annorlunda, osv, tills två extempunkter av arten är så olik att den kan misstas för två skilda arter.

Tänk på evolution "lateralt" i stället för temporalt. Mina föräldrar är pyttelite närmare Schimpanser än jag, och mina föräldrars, föräldrars, föräldrar,,...etc, är än närmare¹. Någon gång i historien är våra förfäder så olika oss att vi skulle klassa dem som en separat art, t.ex. Homo erectus, osv. På detta sätt är ju ALLT liv släkt med varandra och själva anledningen till att vi överhuvudtaget faktiskt kan tala om "arter" är att samtliga mellanformer är döda! Tänk om alla mellanformer mellan människor och husflugor skulle vara vid liv samtidigt. Det skulle inte vara möjligt att säga när en form är "människa" och en annan "husfluga", trots att extrempunkterna helt uppenbart vore helt skilda och inte kan få avkomma. En ringart (många kosmopolitiska arter, t.ex. bland fåglar är ringarter med en stor klinal variation) är en miniatyr av detta, i mindre extrem form, fast utspridd i rummet snarare än i geologisk tid.

Variationen kan vara kontinuerlig eller stegvis, där det i det senare fallet förekommer mer tydliga gränser mellan olika fenotyper/morfologier av en art. Klinal variation kan ibland användas för att förutspå eller backtracka artdelningar, speciellt kanske icke-allopatrisk artdelning. "Kliner" kan vara självförstärkande och ha positiv återkoppling vilket kan leda till ardelning inom samma eller liknande område, sympatrisk artdelning. Då kommer förmodligen även sexuell selektion in i bilden (men sexuell selektion kan också vara stabiliserande, t.ex. om det är sexigt att vara "exotisk").

"Deme" har samma etymologiska rot som "demo, demes, demokrati", dvs betyder "folk" och avser väl "hela arten" eller "arten som helhet", alla kliner inberäknade. Tror jag iaf. Är som sagt skakig när det kommer till deme-begreppet. Wikipedia vet nog.

1) Observera: vi har aldrig varit schimpanser, utan både människor och schimpanser har på egen hand utvecklats från en gemensam förfader.
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in