Min granne trakasserar mig och har anmält mig. OBS Långt!

Verkar ju helt idiotiskt att Pm:a en självlärd rättshaverist som inte ens vet vart man ska vända sig.

Mm, precis. Jag kör på den linjen. Förutom flytta, det kommer jag aldrig göra.

Lyckades prata men en vettig på hyresvärden. Hon förstod helt min situation. La ner alla anklagelser om störningar och tipsade om hur jag skulle göra om grannen kom och trackade mig. Och ansåg att jag skulle ringa störningsjouren om grannen stör för mycket dagtid, vilket han gör. Hon tyckte att han missuppfattat reglerna och att man ska vara relativt tyst även dagtid även om det ska vara tystare nattetid. Grannen själv tycker att det är OK att spela hög musik halv tio för då är det inte kväll än.

Kommer även lyfta frågan igen med värden om att de faktiskt måste göra något åt hur ljuden transporteras. Vet inte vad de kan göra, men jag var nere i källaren och hörde det som värsta slamret när grannen på tredje våningen bara gick över golvet. Hade jag varit dum hade jag trott det var grannen på första som lät. Sådant måste ju iallafall gå att lindra.

Jobbar inom psykiatrin och har besökt en del personer som bor i egna lägenheter. Det är ganska ovanligt att psykiskt sjuka blir så här, oftast är de livrädda för allting och tysta som möss.

Men jag vet iaf en person som är liknande det du beskriver (som jag gått till, känner till många andra fall). Hon tror att grannen är ute efter henne och det sjuka är att vissa av mina kollegor tror det också (de tror alltid så jävla gott om alla). Efter att ha gått till henne i mer än 1 år insåg jag att, nej... det är hon som är spritt språngande galen. Mina kollegor har fel.

Lev ett vanligt liv och ring polisen 112 om han kommer och bankar mitt i natten. Det är inte normalt och ska anmälas. Var inte så jävla feg. Kanske göra en orosanmälan till socialen om hans psykiska mående?

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/va...ktet-sagas-upp

Flytta.

Jag har haft ett par liknande grannar och är han psyksjuk på riktigt vilket jag tycker det låter som efter att ha arbetat i en hel del år med just detta, då kommer det aldrig att gå över, och han kommer aldrig att bli vräkt.

Vad du möjligtvis kan göra är en orosanmälan till socialen och ringa psykiatrin och berätta om problemen. Du vet ju inte vart han hör inom psykiatrin, men du kan kanske iallafall få någon att reagera. Bor du i en liten stad är det lättare, då där finns färre mottagningar.

Som sagt, soc och orosanmälan är en idé.

Exakt, polisen är ingen dum idé heller.

Man blir sjukt stressad av att ha det där i sin vardag.

Och även om han är sjuk, så är det inget du ska behöva leva med, och inte en bra siuation för honom själv heller. En dag smäller det, tänk om det blir på något av barnen i trappan?

Det har hänt lite andra saker i den lägenheten med. Bl a så har en kvinna bott där som jag tror bor kvar, men hon syns inte ute mer. Enligt grannen är det hans fru men man såg från början att de inte kände varandra. Tror han misshandlar och utnyttjar henne. Inte sett bevis men får känslan. Därför orosanmälde jag kvinnan i ett tidigt skede. Inte hört något trots de lovade mig återkoppling.

Troligen så sätter jag bara dit en gömd flykting vilket egentligen inte är OK, men det är inte heller OK att en inneboende ska behöva hora för att få stanna. Hon kan även flyttat eller mördats, vad vet jag? Han verkade inte vänligt inställd till henne.

Känns rätt lugnt men måste snacka med värden om hur ljuden transporterar sig helt sjukt. Det blev när de bytte fönster. Man hör i källaren hur de på översta våningen lever sitt normala liv, låter som de kastar klippblock på golvet. Så jävla dålig isolering tycker inte jag man ska behöva leva med. Någonting borde de kunna sätta in som dämpar lite. Dessutom flyttar sig ljuden även via de nya rören efter stambytet så man kan höra via dem saker som sker i andra delar av fastigheten.

Det är ju faktiskt inte bara störande för en ljudkänslig person som grannen, det är potentiellt störande för andra. När jag har gäster får ingen gå normalt på golvet för jag vet att det numera låter som elefanter. Snacka om att paja sociala livet.

Flytta går inte. Får inte flytta till allmännyttan, anses ha för låg inkomst. Enda jag kan flytta till är inom samma bolag och eftersom alla lägenheter som stått tomma har lyxrenoverats så har jag knappt råd med en etta inom samma bolag. Känns trist att behöva göra sig av med sitt gamla liv och krypa in i en skokartong när jag som jag har det nu, har ett extrarum där kompisar soffsurfar. Och då blir ettan ändå dyrare än den större lägenheten jag har nu. Har noll lust! Byta 70 kvadrat för 6000 till 20 för 7000 känns inte bra.

Leva som vanligt är lite svårt. Just att dobba in sina grannar är nytt för mig. Men inser ju att man måste ibland. Innan han kom hit hade vi skitbra grannsämja, alla var sådär lite småstöriga och alla accepterade alla. Blev det för ljudligt sa man till snällt och ingen blev arg. Ingen ringde någonsin en störningsjour.

Jag lever lite i det förflutna, reagerar som om det var förr. Det är inte som förr och jag får anpassa mig och faktiskt som hyresvärdens representant sa störningsamäla honom om han gör sjuka saker. Levde fortfarande i live and let live. Men nu har det faktiskt gått upp för mig att det är andra tider.