Citat:
Jag förstår din frustration när du känner dig nödgad att komma dragandes med det gamla tobaksviruset. Men för att försöka upplysa dig och övriga läsare ännu en gång (då mitt tidigare svar censurerades bort i sedvanlig ordning), kan jag meddela att Stanley var övertygad om att det var proteiner som invaderade och förökade sig, såsom man hävdar att virus gör. Det är sedan länge en förlegad uppfattning. De proteiner Stanley hittade i juicen av sjuka blad kan alltså inte ha varit det påstådda viruset.
För att citera Stanley själv i sin artikel ”Isolation and properties of tobacco mosaic and other virus proteins”, från 1938:
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/labs/pm...00604-0019.pdf
”[...]the virus proteins are in fact the viruses themselves and that if a decision be required at present the only conclusion that is possible, based on experimental evidence, is that these proteins are the viruses.
Han erkänner dock att han inte är helt säker på sin sak:
””However, [...] the possibility exists that the virus activity
may be due not to the protein but to an impurity adsorbed on the protein
that cannot be detected by means now at our disposal, but which may
some day be detected by more refined methods. [...]
Should this ever prove possible or should it ever prove possible to separate the virus activity from the protein, I should regard it not as a catastrophe but as a most important and welcome advance.”
vad som har hänt inom virologin sedan dess är att man upptäckt nukleinsyrorna, eller DNA och RNA. Nu kan man alltså helt plötsligt skylla den påstådda ’virusaktiviteten’ på dessa genetiska sekvenser istället, varför man har ändrat definitionen av ett virus till att vara en skadlig genetisk sekvens. En sådan påstått skadlig genetisk sekvens har dock aldrig hittats i sin hela form eller i form av en partikel, och måste alltså pusslas ihop av en mängd kortare sekvenser.
Stanley hade alltså en väldigt uppfinningsrik uppfattning om de proteiner han hittade. Han ansåg att det var dessa som betedde sig som virus, dvs de hade förmågan att invadera en annan organism och sedan föröka sig.
”"I do not mean by this that living things do not differ from non-living things. I do mean, however, that I feel we should not be too strongly influenced by the conventional criteria of life. As we go from the admittedly non-living to the admittedly living, I think that there must be a transition stage where there are entities that mav possess some properties that are considered characteristic of living things and some properties that are considered characteristic of non-living things. What could fill this place more simply and logically than the high molecular weight virus proteins[...]”
denna förhoppningsfulla uppfattning om proteiner som virus har man alltså nu sedan länge övergivit.
För att citera Stanley själv i sin artikel ”Isolation and properties of tobacco mosaic and other virus proteins”, från 1938:
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/labs/pm...00604-0019.pdf
”[...]the virus proteins are in fact the viruses themselves and that if a decision be required at present the only conclusion that is possible, based on experimental evidence, is that these proteins are the viruses.
Han erkänner dock att han inte är helt säker på sin sak:
””However, [...] the possibility exists that the virus activity
may be due not to the protein but to an impurity adsorbed on the protein
that cannot be detected by means now at our disposal, but which may
some day be detected by more refined methods. [...]
Should this ever prove possible or should it ever prove possible to separate the virus activity from the protein, I should regard it not as a catastrophe but as a most important and welcome advance.”
vad som har hänt inom virologin sedan dess är att man upptäckt nukleinsyrorna, eller DNA och RNA. Nu kan man alltså helt plötsligt skylla den påstådda ’virusaktiviteten’ på dessa genetiska sekvenser istället, varför man har ändrat definitionen av ett virus till att vara en skadlig genetisk sekvens. En sådan påstått skadlig genetisk sekvens har dock aldrig hittats i sin hela form eller i form av en partikel, och måste alltså pusslas ihop av en mängd kortare sekvenser.
Stanley hade alltså en väldigt uppfinningsrik uppfattning om de proteiner han hittade. Han ansåg att det var dessa som betedde sig som virus, dvs de hade förmågan att invadera en annan organism och sedan föröka sig.
”"I do not mean by this that living things do not differ from non-living things. I do mean, however, that I feel we should not be too strongly influenced by the conventional criteria of life. As we go from the admittedly non-living to the admittedly living, I think that there must be a transition stage where there are entities that mav possess some properties that are considered characteristic of living things and some properties that are considered characteristic of non-living things. What could fill this place more simply and logically than the high molecular weight virus proteins[...]”
denna förhoppningsfulla uppfattning om proteiner som virus har man alltså nu sedan länge övergivit.
Ja. Och moderna virusläran började väl, kan man säga, med vetenskapen kring DNA och RNA. Man insåg ju att virus, i den mån de finns, måste ha nån sorts arvsmassa. Och vips kom man på att det måste vara DNA eller RNA. Men fortfarande utan att faktiskt ha upptäckt nåt virus. Utan endast något man slöt sig till.
