Har ni som varit singel länge kunnat hittat en partner?

Bra sagt.

Testade själv en tinder med en modellkille med verklighetstrogen bilder och bio. Slutade med 99+ efter bara två timmar och en massa meddelanden över flera veckor. Jag skrev aldrig något eller tog initiativ. Det var bara tjejerna som skrev. "Men åh när ska vi ses då?"

"Du är så jävla snyggg"

"hihihi "

Alldagliga män måste förstå sanningen och sluta inbilla sig att saker kommer lösa sig eller att man kan lyckas bara man "förändrar sitt inre".

TS: gå med i föreningar som gör saker du tycker verkar kul där socialisering är en del av det hela. Testa skit som rockclimbing för nybörjare till exempel.
Man gör det i grupp, alla är nervösa och kassa, och det är bra träning. Börja i den ändan, gå inte dit för att träffa nån utan för att du gillar det. Vinsten med såna är att om du bjuder på dig själv litet - typ starta med att säga att du är rätt introvert som person men försöker bättra dig - kan garva åt misstagen du gör och stötta andra i deras misstag så framstår du som "trevlig MEN introvert". Spelar du med öppna kort, vågar att ta det där lilla steget till att vara ärlig så brukar folk se igenom skyddsmurarna man sätter upp litet bättre.

(Full disclosure: nu har jag antagit en grej som kanske inte är helt ok: att när du säger "introvert" så menar du också "introvert med en rädsla för att bli avvisad" - vilket är mina fördommar. Många som kallar sig introverta är introverta på GRUND av en avvisningsskräck, det kan vara att man blev mobbad som barn eller att man känner sig förskjuten i sociala livet så man drar sig inåt för att skydda sig själv. Ljuger eller gömmer sina känslor i skräck för att blotta sig.
Det är väl mest att i min erfarenhet går det 9 folk som är rädda för avvisningar på varje 10 som kallar sig "introvert" och att det är en större problematik för dom 9 att hitta sig eller hantera sin omgivning)

Annan grej är väl Tinder och liknande.

Det viktiga att tänka på är att vi så gott som ALLA ser ut som faen. Ingen i den här tråden är en svällande adonis med två meter kuk och en haka av granit. Alla har sina personlighetsdrag och knepigheter. Så häng inte upp dig för mycket på det. Bara försök klä och bete dig schysst och som folk.

Sedan så har ALLA som nånsin raggat på folk fått tretusen avvisningar - man måste lära sig att, inte anta att det kommer men kunna acceptera OM det kommer, att få ett "nej"

Vad har du för intressen? Hur flyter diskussionen om du har en diskussion med en tjej? Låter du tjejer svara innan du skickar ett till meddelande? Skriver du godnatt eller godmorgon fastän du inte dejtar tjejerna? Föreslår du att ni ska ses för snabbt? Vad har du för typ av humor? Jag tror att det finns någon för alla men om man ska träffa den så behöver man röra sig lite utan för sin bekvämlighets zon. Kanske testa något man aldrig gjort förr, kanske resa själv någonstans. Nu är ju det lite svårt med corona och så med resor....

Med introvert menar jag att jag är en person som lever mycket i mina tankar. Exempelvis brukar jag tänka på vad jag ska säga innan jag gör det. Jag gillar att gå ut och hänga med vänner till en viss gräns, sedan blir jag trött och vill hem för att ladda upp mig. Ogillar småprat, gillar meningsfulla konversationer.

Har tidigare fått höra att jag kan vara tyst ibland, men det är oftast pga jag inte något att säga (tomt i huvud). Undrar om det är det som är boven.

Problemet verkar ligga hos dig. Börja arbeta med dig själv först och främst sen kommer tjejerna naturligt.

Jag kan verkligen relatera till det där med tomt i huvudet. Förstår mig inte på folk som bara kan mala på med totala främlingar utan att knappt hämta andan. Tror det kan vara ett av problemen när man träffar nya människor, man får lära sig att låta det lilla som kommer upp i huvudet även komma ur munnen, det brukar lossna lite bättre då, plus att man blir bättre ju mer man gör det

inte om man är ful, det är en gammal myt bara sluta sprid såna lögner det är inte sant. tjejer kommer till dom med pengar eller kriminella badboys..

Har du autism? Tänker på det där med tomt i skallen.

Någon mild diagnos finns säkert att ställa, eller så är jag bara introvert och försöker tänka till innan jag säger något, kan faktiskt inte svara på vilket som är rätt