Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
2020-08-27, 11:02
  #1
Medlem
När man söker vård så vill vårdgivare att man ska uppge varenda diagnos som man har, alltså sådant som inte ens är relevant för kontaktorsaken. Hur löser man sådant här? Det är integritetskränkande och fokus hamnar på annat än det man söker hjälp för. Dessutom är risken stor att man blir dömd på förhand så fort det dom får reda på att man har psykiska sjukdomar.
Citera
2020-08-27, 11:04
  #2
Medlem
NormanRosemonts avatar
Kan du nämna dina diagnoser, tack!
Citera
2020-08-27, 11:09
  #3
Medlem
constants avatar
Citat:
Ursprungligen postat av 555ooo
När man söker vård så vill vårdgivare att man ska uppge varenda diagnos som man har, alltså sådant som inte ens är relevant för kontaktorsaken.
Det har aldrig hänt mig.

Vad söker du för när du måste ta upp allt sånt?
Citera
2020-08-27, 14:47
  #4
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av NormanRosemont
Kan du nämna dina diagnoser, tack!

Det är inte relevant. Jag är iaf inte galen.
Citera
2020-08-27, 14:51
  #5
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av constant
Det har aldrig hänt mig.

Vad söker du för när du måste ta upp allt sånt?

Allt möjligt. Oavsett vad det gäller.

Det är allmänt och vetenskapligt känt att människor blir sämre behandlade om dom ser att man haft/har kontakt med psykiatrin. Man dömer på förhand trots uppenbara bevis på att patienten har belägg. Det finns människor som t o m dör för att dom inte fått hjälp när läkare ser att personen haft kontakt med psykiatrin.
Citera
2020-08-27, 16:40
  #6
Medlem
Det är väldigt viktigt att veta vilka övriga sjukdomar patienten har. Det kan vara skillnaden mellan korrekt och felaktig diagnos och handläggande.

Ortopediskt exempel: Om man har ont i ryggen så är det exempelvis en varningsflaggan om patienten har tagit droger intravenöst senaste tiden, eftersom det ökar risken för hematogent spritt kotinfektion. Samma sak gäller om patienten har HIV(och således är immunsupprimerad) eller har haft en tuberkulosinfektion tidigare i livet som kan reaktiveras med en infektion i just ryggkotorna. Därför är det viktigt att fråga upp om exempelvis drogmissbruk och "tabu"sjukdomar som HIV. Ångest och depression ökar också risken för sensitiserad ryggsmärta så även det ska kartläggas vid ett patientmöte. Kringliggande sjukdomar kan alltså vara den centrala pusselbiten för att veta vilka prover man ska ta osv.
Citera
2020-08-27, 18:22
  #7
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av FinurligFilur
Det är väldigt viktigt att veta vilka övriga sjukdomar patienten har. Det kan vara skillnaden mellan korrekt och felaktig diagnos och handläggande.

Ortopediskt exempel: Om man har ont i ryggen så är det exempelvis en varningsflaggan om patienten har tagit droger intravenöst senaste tiden, eftersom det ökar risken för hematogent spritt kotinfektion. Samma sak gäller om patienten har HIV(och således är immunsupprimerad) eller har haft en tuberkulosinfektion tidigare i livet som kan reaktiveras med en infektion i just ryggkotorna. Därför är det viktigt att fråga upp om exempelvis drogmissbruk och "tabu"sjukdomar som HIV. Ångest och depression ökar också risken för sensitiserad ryggsmärta så även det ska kartläggas vid ett patientmöte. Kringliggande sjukdomar kan alltså vara den centrala pusselbiten för att veta vilka prover man ska ta osv.

För det första så är jag absolut INTE någon knarkare!

För det andra: Allt som sägs i ett samtal ska inte dokumenteras i journalen - det finns regler kring det här!
Citera
2020-08-27, 18:25
  #8
Medlem
f30malmos avatar
Citat:
Ursprungligen postat av FinurligFilur
Det är väldigt viktigt att veta vilka övriga sjukdomar patienten har. Det kan vara skillnaden mellan korrekt och felaktig diagnos och handläggande.

Ortopediskt exempel: Om man har ont i ryggen så är det exempelvis en varningsflaggan om patienten har tagit droger intravenöst senaste tiden, eftersom det ökar risken för hematogent spritt kotinfektion. Samma sak gäller om patienten har HIV(och således är immunsupprimerad) eller har haft en tuberkulosinfektion tidigare i livet som kan reaktiveras med en infektion i just ryggkotorna. Därför är det viktigt att fråga upp om exempelvis drogmissbruk och "tabu"sjukdomar som HIV. Ångest och depression ökar också risken för sensitiserad ryggsmärta så även det ska kartläggas vid ett patientmöte. Kringliggande sjukdomar kan alltså vara den centrala pusselbiten för att veta vilka prover man ska ta osv.

Men nu är det oftast inte så det fungerar. Det är snarare; xx har ont i ryggen och har adhd (adhd skrivs alltid först i journalanteckningen, oavsett vad det gäller), ryggvärken är nog psykosomatisk, inga prover, skicka hem.
Citera
2020-08-27, 20:01
  #9
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av f30malmo
Men nu är det oftast inte så det fungerar. Det är snarare; xx har ont i ryggen och har adhd (adhd skrivs alltid först i journalanteckningen, oavsett vad det gäller), ryggvärken är nog psykosomatisk, inga prover, skicka hem.

Ja exakt så beter sig vården!

Till och med en psykolog berättade för mig att en ADHD diagnos innebär betydligt sämre bemötande och vård inom somatiska vården!
__________________
Senast redigerad av 555ooo 2020-08-27 kl. 20:20.
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in