Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
2020-09-06, 02:21
  #1
Medlem
Tredje positionens politik (nationalsocialism, fascism osv.) är sannerligen de ideologiska rörelser som är allra bäst för sitt folk.

I varenda land där en sådan politik har upprättats blomstrar alltid samhället, socialt, kulturellt och ekonomiskt. Tyskland under Nationalsocialismen och Italien under Fascismen blomstrade mer än vad något annat samhälle har gjort tidigare. Detta var givetvis något som väckte oro bland de två system som dominerade världspolitiken, dvs. den västerländska demokratin och den kommunistiska världen. Det är trots allt inte en slump att dessa två krafter förenades under kriget mot dessa. De visste mycket väl att om folken skulle bli informerade om att sådana här samhällen var möjliga att uppnå, så skulle andra folk börja ifrågasätta det rådande samhället och förmodligen göra revolt, för att på så vis införa samma modell i sitt land.

Andra exempel på dessa har varit Baathismen i Irak, där ekonomin blomstrade och även religiös extremism krossades. Även Libyen ökad i rask takt under Gaddafis ledning och var det mest framgångsrika afrikanska landet i världen, men i vanlig ordning krossade USA landet och har drivit detta land in i fördärvet, såsom det gjorde med Irak 8 år tidigare. Detta skedde av samma anledning, de var helt enkelt rädda att folk skulle få vetskap om att det fanns alternativ utanför den klassiska kommunist-kapitalism dikotomin, som är rentav falsk.

Av dessa exempel som jag presenterar, och det finns fler, ser jag två tydliga mönster. Den första är att båda lägren förenas i kampen mot denna form av politik i andra länder. Det andra är att jag noterar att inga av dessa länders förfall har skett av inre stridigheter, staten har inte internt kollapsat, utan har snarare fallit på grund av externa krafter. Alltid faller de på grund av att främmande makter angriper dessa ekonomiskt, och i de fyra fall som presenterats här har även detta utmynnat i militära angrepp. Dessa gjorde inte något av dessa länder mer välmående. Irak fick problem med fattigdom och religiös extremism. Libyen återgick till ett medeltida samhälle, med slaveri osv. Italien har tvingats återse korruption och maffiaverksamhet på statsnivå och Tyskland splittrades i två.

Slutsatsen jag kan dra av detta är att politiken som ställer sig utanför den klassiska kapitalism-kommunism, eller socialism-liberalism tanken, är verkligen den sortens politik som bäst gynnar sin befolkning. Men dessvärre blir den avvisad av de två andra lägren, som fruktar att deras världsordning kommer att falla om folken upplyses om ett sådant samhälle.

Vad säger ni själva? Är detta ett tydligt bevis på att den tredje positionens politik, dvs. fascismen och nationalsocialismen är de allra mest gynnsamma ideologierna för sitt folk?
Citera
2020-09-06, 02:28
  #2
Medlem
at0m3ns avatar
Citat:
Ursprungligen postat av AlfredM.Karlsson
Tredje positionens politik (nationalsocialism, fascism osv.) är sannerligen de ideologiska rörelser som är allra bäst för sitt folk.

I varenda land där en sådan politik har upprättats blomstrar alltid samhället, socialt, kulturellt och ekonomiskt. Tyskland under Nationalsocialismen och Italien under Fascismen blomstrade mer än vad något annat samhälle har gjort tidigare. Detta var givetvis något som väckte oro bland de två system som dominerade världspolitiken, dvs. den västerländska demokratin och den kommunistiska världen. Det är trots allt inte en slump att dessa två krafter förenades under kriget mot dessa. De visste mycket väl att om folken skulle bli informerade om att sådana här samhällen var möjliga att uppnå, så skulle andra folk börja ifrågasätta det rådande samhället och förmodligen göra revolt, för att på så vis införa samma modell i sitt land.

Andra exempel på dessa har varit Baathismen i Irak, där ekonomin blomstrade och även religiös extremism krossades. Även Libyen ökad i rask takt under Gaddafis ledning och var det mest framgångsrika afrikanska landet i världen, men i vanlig ordning krossade USA landet och har drivit detta land in i fördärvet, såsom det gjorde med Irak 8 år tidigare. Detta skedde av samma anledning, de var helt enkelt rädda att folk skulle få vetskap om att det fanns alternativ utanför den klassiska kommunist-kapitalism dikotomin, som är rentav falsk.

Av dessa exempel som jag presenterar, och det finns fler, ser jag två tydliga mönster. Den första är att båda lägren förenas i kampen mot denna form av politik i andra länder. Det andra är att jag noterar att inga av dessa länders förfall har skett av inre stridigheter, staten har inte internt kollapsat, utan har snarare fallit på grund av externa krafter. Alltid faller de på grund av att främmande makter angriper dessa ekonomiskt, och i de fyra fall som presenterats här har även detta utmynnat i militära angrepp. Dessa gjorde inte något av dessa länder mer välmående. Irak fick problem med fattigdom och religiös extremism. Libyen återgick till ett medeltida samhälle, med slaveri osv. Italien har tvingats återse korruption och maffiaverksamhet på statsnivå och Tyskland splittrades i två.

Slutsatsen jag kan dra av detta är att politiken som ställer sig utanför den klassiska kapitalism-kommunism, eller socialism-liberalism tanken, är verkligen den sortens politik som bäst gynnar sin befolkning. Men dessvärre blir den avvisad av de två andra lägren, som fruktar att deras världsordning kommer att falla om folken upplyses om ett sådant samhälle.

Vad säger ni själva? Är detta ett tydligt bevis på att den tredje positionens politik, dvs. fascismen och nationalsocialismen är de allra mest gynnsamma ideologierna för sitt folk?
Ja för man kan ju alltid upprepa en lögn och blåsa upp en ekonomi som inte finns som Hitler gjorde...
Upprepar man en lögn tillräckligt länge...så...

Industri och tvångsarbete inriktades på en enda sak: att föra krig.
Ekonomins uppgift även i Tyskland var först och främst att tjäna politiska syften.
Citera
2020-09-06, 02:52
  #3
Medlem
Trollfeeders avatar
Citat:
Ursprungligen postat av AlfredM.Karlsson
Tredje positionens politik (nationalsocialism, fascism osv.) är sannerligen de ideologiska rörelser som är allra bäst för sitt folk.

I varenda land där en sådan politik har upprättats blomstrar alltid samhället, socialt, kulturellt och ekonomiskt. Tyskland under Nationalsocialismen och Italien under Fascismen blomstrade mer än vad något annat samhälle har gjort tidigare.

Nej. Och där föll resten.
Citera
2020-09-06, 09:26
  #4
Medlem
TupolevTu-144s avatar
Citat:
Ursprungligen postat av AlfredM.Karlsson
Tredje positionens politik (nationalsocialism, fascism osv.) är sannerligen de ideologiska rörelser som är allra bäst för sitt folk.

I varenda land där en sådan politik har upprättats blomstrar alltid samhället, socialt, kulturellt och ekonomiskt. Tyskland under Nationalsocialismen och Italien under Fascismen blomstrade mer än vad något annat samhälle har gjort tidigare. Detta var givetvis något som väckte oro bland de två system som dominerade världspolitiken, dvs. den västerländska demokratin och den kommunistiska världen. Det är trots allt inte en slump att dessa två krafter förenades under kriget mot dessa. De visste mycket väl att om folken skulle bli informerade om att sådana här samhällen var möjliga att uppnå, så skulle andra folk börja ifrågasätta det rådande samhället och förmodligen göra revolt, för att på så vis införa samma modell i sitt land.

Andra exempel på dessa har varit Baathismen i Irak, där ekonomin blomstrade och även religiös extremism krossades. Även Libyen ökad i rask takt under Gaddafis ledning och var det mest framgångsrika afrikanska landet i världen, men i vanlig ordning krossade USA landet och har drivit detta land in i fördärvet, såsom det gjorde med Irak 8 år tidigare. Detta skedde av samma anledning, de var helt enkelt rädda att folk skulle få vetskap om att det fanns alternativ utanför den klassiska kommunist-kapitalism dikotomin, som är rentav falsk.

Av dessa exempel som jag presenterar, och det finns fler, ser jag två tydliga mönster. Den första är att båda lägren förenas i kampen mot denna form av politik i andra länder. Det andra är att jag noterar att inga av dessa länders förfall har skett av inre stridigheter, staten har inte internt kollapsat, utan har snarare fallit på grund av externa krafter. Alltid faller de på grund av att främmande makter angriper dessa ekonomiskt, och i de fyra fall som presenterats här har även detta utmynnat i militära angrepp. Dessa gjorde inte något av dessa länder mer välmående. Irak fick problem med fattigdom och religiös extremism. Libyen återgick till ett medeltida samhälle, med slaveri osv. Italien har tvingats återse korruption och maffiaverksamhet på statsnivå och Tyskland splittrades i två.

Slutsatsen jag kan dra av detta är att politiken som ställer sig utanför den klassiska kapitalism-kommunism, eller socialism-liberalism tanken, är verkligen den sortens politik som bäst gynnar sin befolkning. Men dessvärre blir den avvisad av de två andra lägren, som fruktar att deras världsordning kommer att falla om folken upplyses om ett sådant samhälle.

Vad säger ni själva? Är detta ett tydligt bevis på att den tredje positionens politik, dvs. fascismen och nationalsocialismen är de allra mest gynnsamma ideologierna för sitt folk?

Du generaliserar grovt, men i grund och botten har du helt rätt. Du är inne på rätt spår - tredje positionen är överlägsen. Förkrossande överlägsen t.o.m, särskilt om man tar hänsyn till sådant som är svårt att mäta - välmående, harmoni, framtidstro och gemenskap.

På sätt och vis är det inte rättvist att göra jämförelsen du gör, då systemen har olika intentioner. Tredje positionen är en politik för folkets bästa. Medan den dikotomi du jämför med(kommunism/kapitalism) är en politik för "elitens" bästa.

Det blir som att hävda att godhet är överlägsen ondska. De är för väsensskilda för att jämföras. Två helt olika världar.
Citera
2020-09-06, 09:37
  #5
Medlem
Tredje positionen är inte bara fascism och andra ord som får extremvänstern att bli galen. Det finns ett brett spektrum av idéer och ideologier som passar där. Tredje positionen är kort och gott ett balanserat lagom mellan extremismen kommunism och extremismen ultrakapitalism. Det innebär att man har fri marknad och ägande, men en stat som ingriper mot förgiftning, miljöförstöring, landsförräderi och brottslighet utförd av företag. Att staten står upp emot lobbyism och att företagen anpassar sig efter politiken inte tvärtom, medan politiken anpassas efter folket. Samt att man inte omfördelar från produktiva till icke produktiva (dysgenik). Samt att bankerna och valutasystemet regleras bättre och rättvisare så inte banker och maffia köper upp alla företag, medier, politiker och landet. Extrem kapitalism med oreglerade banker leder nämligen till en slags ”privatägd kommunism” - extrem maktkoncentration men fattigt folk, vilket vi går mot idag. I frågan ekonomi kan man faktiskt ärligt tala om en hästskoteori.

Detta - tredje positionen - är således i princip det system alla vill ha, alla som inte är samvetslösa banditer.

Att blanda in ord som fascism i det gör det nog bara svårare för folk i gemen att greppa vad tredje positionen är. Dock körde fascism en ekonomisk politik som kan kallas tredje ståndpunkten - och det är knappast kontroversiellt att påminna om det alla lärt sig nämligen att ekonomin funkade extremt bra i dessa länder. Övriga aspekter av fascism har dock väldigt lite att göra med en diskussion om tredje ståndpunkten.
__________________
Senast redigerad av ledigtnamn46 2020-09-06 kl. 09:42.
Citera
2020-09-06, 10:09
  #6
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av AlfredM.Karlsson
Det andra är att jag noterar att inga av dessa länders förfall har skett av inre stridigheter, staten har inte internt kollapsat, utan har snarare fallit på grund av externa krafter

Inkorrekt.
Citera
2020-09-06, 12:59
  #7
Medlem
Divinations avatar
Citat:
Ursprungligen postat av at0m3n
Ja för man kan ju alltid upprepa en lögn och blåsa upp en ekonomi som inte finns som Hitler gjorde...
Upprepar man en lögn tillräckligt länge...så...

Industri och tvångsarbete inriktades på en enda sak: att föra krig.
Ekonomins uppgift även i Tyskland var först och främst att tjäna politiska syften.


Copy paste från DN och inte en siffra rätt. NS-Tyskland fick fart på sin ekonomi främst genom civila infrastruktursatsningar.
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in