Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
2021-03-25, 00:08
  #1
Medlem
JontenZs avatar
Är det udda att inte känna någon sorg eller ångest när en äldre familjemedlem dör? När jag fick beskedet för några dagar sedan från min pappa att min mormor hade dött så kändes det ändå väntat p.g.a. hon var redan gammal och sjuk. Innerst tänkte jag ”jaha, det skulle ju ändå hända förr eller senare”. Ville iallafall försöka låta empatisk och sorgsen över beskedet. Vi hade inte träffats på flera år eftersom hon bodde i Finland och jag hade ändå förlorat intresse att vilja se henne igen så det är kanske därför jag kände mig neutral vid hennes dödsbesked.

Någon annan som också inte kände sig sorgsen när en eller flera familjemedlemmar gick bort?
Citera
2021-03-25, 00:09
  #2
Medlem
Heligaskits avatar
Det är väl inte så konstigt att du inte känner någon sorg för någon du knappt bryr dig om?
Citera
2021-03-25, 00:13
  #3
Medlem
Narutoshippchops avatar
Om en person har varit obotlig sjuk under en längre tid har man oftast redan sörjt i förtid eftersom man vet att döden är nära. När personen väl är avliden blir man inte lika påverkad. Men begravningen kan fortfarande vara emotionellt jobbig. Sorg är avancerat och individuellt.

Men vissa personer sörjer man helt enkelt inte om man aldrig hade en bra relation tillsammans.
Citera
2021-03-25, 00:14
  #4
Medlem
Hurt-Åkes avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Heligaskit
Det är väl inte så konstigt att du inte känner någon sorg för någon du knappt bryr dig om?

Exakt. Det är människor man har en relation till som man sörjer.

Om ett adoptivbarn som inte sett sina biologiska föräldrar på 35 år och inte minns dem får reda på att de gått bort så kommer de inte genom någon slags magi att känna sorg.
Citera
2021-03-25, 00:22
  #5
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av JontenZ
Är det udda att inte känna någon sorg eller ångest när en äldre familjemedlem dör? När jag fick beskedet för några dagar sedan från min pappa att min mormor hade dött så kändes det ändå väntat p.g.a. hon var redan gammal och sjuk. Innerst tänkte jag ”jaha, det skulle ju ändå hända förr eller senare”. Ville iallafall försöka låta empatisk och sorgsen över beskedet. Vi hade inte träffats på flera år eftersom hon bodde i Finland och jag hade ändå förlorat intresse att vilja se henne igen så det är kanske därför jag kände mig neutral vid hennes dödsbesked.

Någon annan som också inte kände sig sorgsen när en eller flera familjemedlemmar gick bort?

Inget konstigt, jag kände (eller inte kände) samma sak när min Morfar dog. Och enligt mig med fru och 4 barn som ger starka känslor av alla dess slag varge dag tycker jag inte att jag är en känslokall mäniska. När någon dör som är äldre så kan det kännas så för oss/vissa/många.. Andra kan säkert må dåligt men många har nog samma känsla. Inget konstigt!

Ha det bra!
Citera
2021-03-25, 00:51
  #6
Medlem
Sorg kan ju komma långt senare. En påminnelse om vägen vi alla ska vandra. Med folk man inte träffar så ofta tycker jsg det tar längre tid innan det sätter sig.
Citera
2021-03-25, 08:07
  #7
Medlem
CoralinesGhosts avatar
Om du inte brukade träffat din mormor särskilt ofta så är det väl inte så konstigt att du inte blir särskilt ledsen? Jag kan inte påstå att jag blev särskilt uppskakad i grunden när mina mor-och farföräldrar dog. De bodde i annat land och mina enda kontakter med dem skedde under sommarresorna då de ändå mest pratade med mina föräldrar, så någon relation att tala om fanns inte mellan oss. När de dog så mindes jag bara ett ansikte jag hade sett och en röst jag hade hört, ingenting mer. Det fanns ingen större sorg i det för min del.
Annat blev det när mina föräldrar dog.
Citera
2021-03-25, 08:14
  #8
Medlem
Reverend.Camdens avatar
Människor är olika och reagerar olika starkt. Det finns egentligen inget tvång att sörja någon och har man inte någon relation till den döde är det inte konstigt att reaktionen uteblir.
Sen tror jag också det handlar om hur man ser på döden. Är döden något som man ser som naturligt inträffande (speciellt vid hög ålder och sjukdom) är det troligtvis också lättare att acceptera naturens gång.

Det är ju faktiskt så att alla ska dö någon gång. Kan man inte acceptera det så lider man.
Citera
2021-03-25, 12:33
  #9
Medlem
nonameds avatar
Man kan bry sig utan att bli jätte ledsen. Ni kanske inte har en nära relation heller. Sen undrar jag varför du ska ha ångest över att någon är död. Inte ditt fel direkt. Var ett stöd istället om du är stark nog att hantera situationen.
Citera
2021-03-25, 13:15
  #10
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av JontenZ
Är det udda att inte känna någon sorg eller ångest när en äldre familjemedlem dör? När jag fick beskedet för några dagar sedan från min pappa att min mormor hade dött så kändes det ändå väntat p.g.a. hon var redan gammal och sjuk. Innerst tänkte jag ”jaha, det skulle ju ändå hända förr eller senare”. Ville iallafall försöka låta empatisk och sorgsen över beskedet. Vi hade inte träffats på flera år eftersom hon bodde i Finland och jag hade ändå förlorat intresse att vilja se henne igen så det är kanske därför jag kände mig neutral vid hennes dödsbesked.

Någon annan som också inte kände sig sorgsen när en eller flera familjemedlemmar gick bort?

Tror det beror på vad man har för relation till personen i fråga. Bara för att det på papper är ens familj så betyder inte det nödvändigtvis att man känner mycket för personen. I Sverige speciellt är det ju ganska vanligt förekommande att folk inte alltid har så god relation med sina familjemedlemmar, eller i alla fall inte varje familjemedlem. Sedan var ju hon även gammal i ditt fall, så ett sådant dödsfall är ju mer väntat.

Sedan beskriver du att ni inte hade träffats på flera år och det är ju också något som kan spela in i det hela. Det är nog inte speciellt ovanligt att du känner så pass lite som du säger dig göra, så du kan nog vara lugn.
Citera
2021-03-25, 15:01
  #11
Medlem
f30malmos avatar
När min mormor dog kände jag ingenting direkt heller, det var som att det var overkligt, sorgen kom i en dröm några år senare när jag av någon anledning drömde att jag var hemma i mormors hus, och när jag vaknade insåg jag att hon var borta för alltid. Då först kände jag sorgen och förlusten. Vi hade en nära relation dock, det är nog bara som jag är lite avstängd i allmänhet.
Citera
2021-03-26, 16:32
  #12
Medlem
Om man är relativt ung och inte haft många nära/kära/släktingar som dött, så tror jag den reaktionen är vanligare än längre fram i livet, när man varit med om mer och både insett hur värdefullt livet är/kan vara och hur värdelöst livet kan vara/är. Alltså större skillnader i hur mycket man håller av någon, högaktar någon.

Ibland kan det också ta ett längre tag innan det verkligen går in att någon är borta för alltid och man börjar processa alla minnen som man har av någon.

Ja, jag har reagerat likadant, men det var en person som var väldigt sjuk, gammal och det var inte oväntat att hon skulle gå bort. Och hon hade tyvärr inte gjort ett starkt intryck på mig under livet, som en person som.. hur ska jag säga.. verkligen var solid eller hade ett fint hjärta.. typ. Många är mest som fega får större delen av sina liv.
Citera

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback