Citat:
Ursprungligen postat av
ken.adams
Just nu pratas det mycket om skattehöjningar från flera håll och en återkommande snackis är att de som tjänar mer också kan betala mer.
Jag skulle med denna tråd vilja försöka få fram hur fördelningen av de skatteresurser vi får in ser ut. Alltså jag menar vem använder mest i förhållande till vad man betalar. Är det låginkomsttagaren, medelklassen eller de som tjänar mest. Denna fråga är aldrig med i debatten men väldigt viktig enligt mitt tycke.
Om det visar sig att de som tjänar t.ex. 45000 SEK och uppåt använder skatten allra minst, ja då kanske det inte är rimligt att beskatta den delen av befolkningen hårdare än det redan är.
Utan att veta så anser jag själv att de i Sverige som betalar minst skatt, också använder mest. Då i form av bidrag, sjukvård, sociala funktioner, rättsväsende, utbildningsinsatser och boendebidrag osv. Jag baserar detta antagande på mig själv som någorlunda höginkomsttagare, då min användning av skattefinansierad välfärd är väldigt låg.
Klassikern "Vad fan får jag för pengarna" tror jag stämmer generellt sett. De som tjänar mycket klarar sig bra på egen hand utan för mycket hjälp och stöd från staten.
Det borde finnas ganska bra statistik för att reda ut detta. Vad säger Flashback?
Beror lite på hur man ser det.
Barn är den i särklass dyraste demografin och de betalar som bekant ingen skatt. Efter det så kommer pensionärerna. Samt gruppen med handikappade i olika nivå. En majoritet av skattepengarna försvinner dessa grupper.
Om man bara tittar på arbetsför ålder istället.
För man ska få en vettig allokering av "nyttjande" så bör nyttjandet landa på den grupp som vill ha tjänsten.
Kriminella är givetvis en dyr belastning för samhället. Rättsväsendet är till för att skydda de laglydiga. Det är laglydiga som vill ha detta och då bör man belasta denna grupp med kostnaden. Ju mer pengar du har ju mer är du beroende av att samhället skyddar dig.
Övriga dyra poster som infrastruktur och försvar nyttjas lika av alla i Sverige. Eftersom höginkomsttagare betalar mer men nyttjar samma så får man en överföring av köpkraft här.
Folk som får olika typer av sociala stöd belastar givetvis samhället en hel del. Men jag tycker inte det är rimligt att denna grupp ska beräknas som nyttjande av någon specifik demografi med beskattningsbar inkomst.