Första filmen 1989 blev jag besviken på när den kom, det finns visuella saker i filmen som höjer vissa saker, hur indiankyrkogården såg ut, huset och vägen med lastbilarna höjde upp lite, Gage hade regissören lyckats med över förväntan, inte lätt att få tre-fyra åringar att agera på film, men det som sänker hela första filmen är att slutet är en rip off på onda dockan filmerna, där blir Gage ofrivilligt komisk näst intill hela tiden.
Andra filmen, är en riktigt bra popcorn film, Esward Furlog gjorde två riktigt bra skräckfilmer som verkligen var gjorda för VHS eran på 90-talet, Furlong kunde verkligen skådespelarmässigt blivit något stort men tyvärr så drogade han bort hela sin karriär, totalt slöseri av en begåvning.
Nyinspelningen är klasser bättre än första filmen, att de gjorde om vissa saker lyfter hela storyn, John Lightlow fungerade mycket bättre som Judd skådespelarmässigt sett, men utseendemässigt lite blekare, skådisen i första filmen hade ett utmärkt kärvt utseende som jag saknade här.
Här fungerade hela grejen med fruns handikappade syster mycket mycket bättre och de la mer krut på det här så det hade större betydelse, i första filmen var systern mer som en skrämseleffekt, i den här filmen förstod man hustruns fobi mot döden mycket bättre.
Det fanns en kul blinkning till första filmen, när Judd i första filmen får sin hälsena avskuren så ligger ungen under sängen, Judd kommer i den här filmen till sängen och inser att någon kan ligga under sängen och sparkar bort sängen, mycket snygg blinkning och en yngre publik som inte sett 89 versionen kommer inte fatta grejen.
Sedan är mycket med Victor Pascow även det blikningar mot 89 versionen, Pascow funkar bättre i den här versionen och han är med betydligt mer än i första så som han var i boken.
Sedan går de mer på djupet när det kommer till den onda kraft som bebor kyrkogården, den får i denna film ett eget liv som den absolut inte hade i första versionen.
Låten Ramones gjordes spelas även i denna film i sluttexterna fast inspelade av någon annan artist.
Andra filmen, är en riktigt bra popcorn film, Esward Furlog gjorde två riktigt bra skräckfilmer som verkligen var gjorda för VHS eran på 90-talet, Furlong kunde verkligen skådespelarmässigt blivit något stort men tyvärr så drogade han bort hela sin karriär, totalt slöseri av en begåvning.
Nyinspelningen är klasser bättre än första filmen, att de gjorde om vissa saker lyfter hela storyn, John Lightlow fungerade mycket bättre som Judd skådespelarmässigt sett, men utseendemässigt lite blekare, skådisen i första filmen hade ett utmärkt kärvt utseende som jag saknade här.
Här fungerade hela grejen med fruns handikappade syster mycket mycket bättre och de la mer krut på det här så det hade större betydelse, i första filmen var systern mer som en skrämseleffekt, i den här filmen förstod man hustruns fobi mot döden mycket bättre.
Det fanns en kul blinkning till första filmen, när Judd i första filmen får sin hälsena avskuren så ligger ungen under sängen, Judd kommer i den här filmen till sängen och inser att någon kan ligga under sängen och sparkar bort sängen, mycket snygg blinkning och en yngre publik som inte sett 89 versionen kommer inte fatta grejen.
Sedan är mycket med Victor Pascow även det blikningar mot 89 versionen, Pascow funkar bättre i den här versionen och han är med betydligt mer än i första så som han var i boken.
Sedan går de mer på djupet när det kommer till den onda kraft som bebor kyrkogården, den får i denna film ett eget liv som den absolut inte hade i första versionen.
Låten Ramones gjordes spelas även i denna film i sluttexterna fast inspelade av någon annan artist.
