Här kommer hälsomarkörer om kroppens hormonsystem som är viktigt att ta hänsyn om man tänker på allvar börja med steroider eller går på steroider eller funderar hur bra hormonvärden man har i överlag. Det är inte alltid Testostereon som är grundproblemet om man är smal/fet utan kan vara pga flera hälsomarkörer som jag skriver här nedan.
1. IGF-1
IGF-1 är ett av kroppens tillväxthormoner. Den har kontroll över hur cellerna växer. Den största mängden IGF-1 tillverkas i levern. Hur mycket IGF-1 som utsöndras i kroppen varierar och beror på hur stort näringsintag man har. Utsöndringen påverkas även av GH, ett annat tillväxthormon. IGF-1 är ett oerhört viktigt tillväxthormon eftersom hormonet stimulerar nästan alla av kroppens celltyper, från skelettmuskulaturen till lungorna. Detta gör IGF-1 via blodet.
Om du exempelvis skulle ha ett för lågt värde av IGF-1 kan det hända att du lider av näringsbrist. För dig som tränar mycket och som vill uppnå vissa resultat kan det vara användbart att utföra en analys av IGF-1 eftersom hormonet hjälper kroppen att bränna fett samt att bygga muskler.
Att ha ett för lågt värde av IGF-1 kan påvisa att en person äter en för ensidig kost eller inte får i sig tillräckligt med protein. Det kan även finnas andra anledningar till varför en person har ett för lågt värde av IGF-1, bland annat sjukdom i hypofysen. Om detta är fallet kan man få aningen diffusa symptom som bland annat minskad muskelmassa och ökad fetma runt buken. Genom att utföra en analys kan du snabbt se hur ditt värde ser ut och om det är för högt eller för lågt och få hjälp med behandling.
Här kan ni se gf-1 referensvärden för olika åldersgrupper: https://sahlgrenska-klinkem-analyser....se/15388.html
-------------------------------------------------------------------------------------------------
2. Kortisolhormon
Kortisol är ett hormon som kroppen tillverkar genom att använda kolesterol. Hormonet utsöndras av binjurarna och det är ett viktigt hormon som bland annat hjälper kroppens ämnesomsättning. Du producerar hela tiden olika mängder kortisol under dagen. Som mest produceras hormonet på morgonen när du försöker vakna. En av kortisolets främsta uppgifter är att få levern att börja producera glukos, något som höjer kroppens blodsockernivå. Detta hormon kallas även för stresshormon eftersom kroppen producerar extra höga halter vid stressade situationer. Förutom ämnesomsättningen hjälper kortisolet även till att säkerställa att blodtrycket är i en jämn nivå och att immunförsvaret inte överreagerar.
Höga kortisolvärden kan bero på flera faktorer men är oftast förknippat med stress. Höga halter påverkar kroppen på olika sätt, bland annat genom att du lättare får huvudvärk och ryggont, svårt att sova, viktuppgång (främst bukfetma) och försvagat immunförsvar. Du får även en högre blodsockerhalt eftersom hormonet både får levern att producera mer glukos och samtidigt minskar den effekt som insulinet har.
Att ha för lite kortisol påverkar också kroppen på flera sätt, de flesta negativa och i vissa fall livshotande. Först och främst faller energinivån, speciellt på morgonen och eftermiddag. Kroppens blodtryck blir lägre, vilket i sin tur leder till att man kan få yrsel och andra symtom. Immunförsvaret försvagas och gör att du lättare blir sjuk. Låga kortisolvärden kan bero på Addisons sjukdom, vilket innebär att binjurarna inte längre utför sin uppgift på ett bra sätt. Låga kortisolvärden påverkar även många andra kroppsfunktioner.
S-Kortisol: Dygnsvariation. Referensintervall vid provtagning mellan kl 04.00 och 08.00, 250-750 nmol/L. Referensintervall vid provtagning mellan kl 20.00 och 24.00, 50-300 nmol/L
-------------------------------------------------------------------------------------------------
3. TSH
Tyreoideastimulerande hormon, även kallat tyreotropin och TSH, är ett hormon som produceras av hypofysen, ett litet organ under hjärnan. Hormonets uppgift är att aktivera och reglera sköldkörteln. Just sköldkörteln finns i halsen och den släpper i sin tur ut hormoner som reglerar hur snabbt kroppen använder energi. Sköldkörtelhormonerna påverkar kroppens ämnesomsättning.
Har man problem med sköldkörteln (det vill säga att den utsöndrar för mycket eller för lite sköldkörtelhormoner) kan det ha flera orsaker. Genom att testa och analysera TSH i blodet kan man se ifall det är själva sköldkörteln det är fel på eller om det har hänt något med hypofysen eller något annat organ som kan påverka sköldkörteln. TSH test och analys används även för att se hur en viss behandling påverkar sköldkörteln. TSH är oftast en av flera markörer man undersöker när man misstänker problem med sköldkörteln. TSH kan även påverkas av flera andra sjukdomar som inte är direkt relaterade till hypofysen.
När hypofysen ger ifrån sig för mycket TSH, något som kallas för hypotyreos, börjar även sköldkörteln att ge ifrån sig för mycket hormoner. Detta får kroppen att använda mer energi än vad som behövs, något som i sin tur leder till darrningar, viktnedgång och svårigheter med att somna.
Om hypofysen ger ifrån sig för lite TSH – hypertyreos – leder det till att för lite sköldkörtelhormoner släpps ut, vilket i sin tur gör att kroppen inte använder tillräckligt mycket energi. Det märks genom bland annat trötthet och håravfall.
För TSH ligger referensintervallet för vuxna ungefär mellan 0,3 och 4,0 millienheter/liter.
--------------------------------------------------------------------------------------------
4. Testostereon
Testosteron bildas av hormonerna progesteron och DHEA, och är en av de viktigaste androgenerna. Testosteron kallas även för det manliga hormonet eftersom det bidrar till att kroppen utvecklar manliga drag och egenskaper. Hos män utsöndras testosteron i testiklarna och hos kvinnor i äggstockarna. Hormonet påverkar bland annat sexdriften, muskelfunktionen och skelettet. Under puberteten är det bland annat testosteronet som ser till att pojkar får större muskler, djupare röst och ett utvecklat kön.
Testosteron är viktigt både hos kvinnor och hos män. Hos kvinnor används testosteronet som ett prohormon, det vill säga att andra hormoner bildas med hjälp av testosteronet. Testosteron har samma effekt på kvinnor som hos män, det vill säga att hormonet ökar t.ex. sexlust, muskelmassa och muskelstyrka. Alltför höga nivåer av könshormonet kan leda till att kvinnor börjar utveckla manliga drag, exempelvis ökad behåring på kropp och ansikte, förstorad klitoris och håravfall. För låga nivåer av könshormonet leder till andra problem, exempelvis infertilitet och minskad sexlust.
Testosteronet är en del av det endokrina systemet i kroppen som är ett system som styr kroppens funktioner. Dessa hormoner produceras i olika delar av kroppen och de kan inte bara styra kroppsfunktionerna som exempelvis ämnesomsättning och muskelproduktion, utan även reglera varandra. Om det finns för mycket eller för lite av ett hormon påverkar det alla andra hormoner.
Anledningen bakom testosteronbrist är att testiklarnas testosteronproduktion har påverkats, antingen direkt eller indirekt. Övervikt kan exempelvis vara en anledning bakom minskad produktion av testosteron. Det kan även bero på t.ex. hypofystumör, kardiovaskulär sjukdom, njursjukdom och vissa läkemedel.
Om du har testosteronbrist kan det leda till ett flertal olika problem, speciellt om det sker i ung ålder då puberteten ska sätta igång och börja utveckla kroppen. Testosteronbrist kan leda till att puberteten blir försenad hos pojkar. Motsatsen, det vill säga för mycket testosteron, kan leda till att puberteten kommer för tidigt. Rent allmänt ger testosteronbrist symptom som t.ex. trötthet, minskad sexlust, minskad energi, depression, nedstämdhet, små eller krympande testiklar, minskad muskelmassa och skörare skelett.
referensvärden/Testosteronnivåerna hos män är normalt 10-30 nmol/L.
------------------------------------------------------------------------
5. Östrogen
Det finns tre former av östrogen; östradiol, östron och östriol. Östrogen är en grupp med steroidhormoner som finns hos bägge könen, men i betydligt högre koncentration hos kvinnor. Östradiol kallas även för estradtiol och är viktigt för flera kroppsfunktioner, bland annat för skelettet och för kroppens sexuella funktioner.
Referensintervall hos män <240 pmol/L
------------------------------------------------------------------------
Sammanfattning
Kroppens hormonsystem är komplext och när allt fungerar som det skall kan det reglera sig självt för att skapa den balans i kroppen som behövs för att vi skall må bra. Hormonerna är som kemiska budbärare i kroppen och produceras av körtlar eller enstaka celler. De endokrina organen producerar hormoner och exempel på viktiga sådana körtlar är hypofysen, sköldkörteln, bukspottkörteln, tallkottkörteln samt testiklar och äggstockar. Hormonerna transporteras runt i kroppen med hjälp av blodet och nivåerna av exempelvis TSH, T4, T3, kortisol, IGF-1, testosteron samt progesteron och östrogen kan mätas genom blodprov.
Många av dessa värden går endast att påverka marginellt via kost,träning/sömn/hälsosamt livstil som ex Testostereon och igf1, oavsett hur bra du sköter det hela kommer du endast påverka marginellt och kommer dessvärre inte att nå superfysiologiska nivåer, dessa nivåer nås endast via syntetiskt testostereon eller igf1-LR3.
1. IGF-1
IGF-1 är ett av kroppens tillväxthormoner. Den har kontroll över hur cellerna växer. Den största mängden IGF-1 tillverkas i levern. Hur mycket IGF-1 som utsöndras i kroppen varierar och beror på hur stort näringsintag man har. Utsöndringen påverkas även av GH, ett annat tillväxthormon. IGF-1 är ett oerhört viktigt tillväxthormon eftersom hormonet stimulerar nästan alla av kroppens celltyper, från skelettmuskulaturen till lungorna. Detta gör IGF-1 via blodet.
Om du exempelvis skulle ha ett för lågt värde av IGF-1 kan det hända att du lider av näringsbrist. För dig som tränar mycket och som vill uppnå vissa resultat kan det vara användbart att utföra en analys av IGF-1 eftersom hormonet hjälper kroppen att bränna fett samt att bygga muskler.
Att ha ett för lågt värde av IGF-1 kan påvisa att en person äter en för ensidig kost eller inte får i sig tillräckligt med protein. Det kan även finnas andra anledningar till varför en person har ett för lågt värde av IGF-1, bland annat sjukdom i hypofysen. Om detta är fallet kan man få aningen diffusa symptom som bland annat minskad muskelmassa och ökad fetma runt buken. Genom att utföra en analys kan du snabbt se hur ditt värde ser ut och om det är för högt eller för lågt och få hjälp med behandling.
Här kan ni se gf-1 referensvärden för olika åldersgrupper: https://sahlgrenska-klinkem-analyser....se/15388.html
-------------------------------------------------------------------------------------------------
2. Kortisolhormon
Kortisol är ett hormon som kroppen tillverkar genom att använda kolesterol. Hormonet utsöndras av binjurarna och det är ett viktigt hormon som bland annat hjälper kroppens ämnesomsättning. Du producerar hela tiden olika mängder kortisol under dagen. Som mest produceras hormonet på morgonen när du försöker vakna. En av kortisolets främsta uppgifter är att få levern att börja producera glukos, något som höjer kroppens blodsockernivå. Detta hormon kallas även för stresshormon eftersom kroppen producerar extra höga halter vid stressade situationer. Förutom ämnesomsättningen hjälper kortisolet även till att säkerställa att blodtrycket är i en jämn nivå och att immunförsvaret inte överreagerar.
Höga kortisolvärden kan bero på flera faktorer men är oftast förknippat med stress. Höga halter påverkar kroppen på olika sätt, bland annat genom att du lättare får huvudvärk och ryggont, svårt att sova, viktuppgång (främst bukfetma) och försvagat immunförsvar. Du får även en högre blodsockerhalt eftersom hormonet både får levern att producera mer glukos och samtidigt minskar den effekt som insulinet har.
Att ha för lite kortisol påverkar också kroppen på flera sätt, de flesta negativa och i vissa fall livshotande. Först och främst faller energinivån, speciellt på morgonen och eftermiddag. Kroppens blodtryck blir lägre, vilket i sin tur leder till att man kan få yrsel och andra symtom. Immunförsvaret försvagas och gör att du lättare blir sjuk. Låga kortisolvärden kan bero på Addisons sjukdom, vilket innebär att binjurarna inte längre utför sin uppgift på ett bra sätt. Låga kortisolvärden påverkar även många andra kroppsfunktioner.
S-Kortisol: Dygnsvariation. Referensintervall vid provtagning mellan kl 04.00 och 08.00, 250-750 nmol/L. Referensintervall vid provtagning mellan kl 20.00 och 24.00, 50-300 nmol/L
-------------------------------------------------------------------------------------------------
3. TSH
Tyreoideastimulerande hormon, även kallat tyreotropin och TSH, är ett hormon som produceras av hypofysen, ett litet organ under hjärnan. Hormonets uppgift är att aktivera och reglera sköldkörteln. Just sköldkörteln finns i halsen och den släpper i sin tur ut hormoner som reglerar hur snabbt kroppen använder energi. Sköldkörtelhormonerna påverkar kroppens ämnesomsättning.
Har man problem med sköldkörteln (det vill säga att den utsöndrar för mycket eller för lite sköldkörtelhormoner) kan det ha flera orsaker. Genom att testa och analysera TSH i blodet kan man se ifall det är själva sköldkörteln det är fel på eller om det har hänt något med hypofysen eller något annat organ som kan påverka sköldkörteln. TSH test och analys används även för att se hur en viss behandling påverkar sköldkörteln. TSH är oftast en av flera markörer man undersöker när man misstänker problem med sköldkörteln. TSH kan även påverkas av flera andra sjukdomar som inte är direkt relaterade till hypofysen.
När hypofysen ger ifrån sig för mycket TSH, något som kallas för hypotyreos, börjar även sköldkörteln att ge ifrån sig för mycket hormoner. Detta får kroppen att använda mer energi än vad som behövs, något som i sin tur leder till darrningar, viktnedgång och svårigheter med att somna.
Om hypofysen ger ifrån sig för lite TSH – hypertyreos – leder det till att för lite sköldkörtelhormoner släpps ut, vilket i sin tur gör att kroppen inte använder tillräckligt mycket energi. Det märks genom bland annat trötthet och håravfall.
För TSH ligger referensintervallet för vuxna ungefär mellan 0,3 och 4,0 millienheter/liter.
--------------------------------------------------------------------------------------------
4. Testostereon
Testosteron bildas av hormonerna progesteron och DHEA, och är en av de viktigaste androgenerna. Testosteron kallas även för det manliga hormonet eftersom det bidrar till att kroppen utvecklar manliga drag och egenskaper. Hos män utsöndras testosteron i testiklarna och hos kvinnor i äggstockarna. Hormonet påverkar bland annat sexdriften, muskelfunktionen och skelettet. Under puberteten är det bland annat testosteronet som ser till att pojkar får större muskler, djupare röst och ett utvecklat kön.
Testosteron är viktigt både hos kvinnor och hos män. Hos kvinnor används testosteronet som ett prohormon, det vill säga att andra hormoner bildas med hjälp av testosteronet. Testosteron har samma effekt på kvinnor som hos män, det vill säga att hormonet ökar t.ex. sexlust, muskelmassa och muskelstyrka. Alltför höga nivåer av könshormonet kan leda till att kvinnor börjar utveckla manliga drag, exempelvis ökad behåring på kropp och ansikte, förstorad klitoris och håravfall. För låga nivåer av könshormonet leder till andra problem, exempelvis infertilitet och minskad sexlust.
Testosteronet är en del av det endokrina systemet i kroppen som är ett system som styr kroppens funktioner. Dessa hormoner produceras i olika delar av kroppen och de kan inte bara styra kroppsfunktionerna som exempelvis ämnesomsättning och muskelproduktion, utan även reglera varandra. Om det finns för mycket eller för lite av ett hormon påverkar det alla andra hormoner.
Anledningen bakom testosteronbrist är att testiklarnas testosteronproduktion har påverkats, antingen direkt eller indirekt. Övervikt kan exempelvis vara en anledning bakom minskad produktion av testosteron. Det kan även bero på t.ex. hypofystumör, kardiovaskulär sjukdom, njursjukdom och vissa läkemedel.
Om du har testosteronbrist kan det leda till ett flertal olika problem, speciellt om det sker i ung ålder då puberteten ska sätta igång och börja utveckla kroppen. Testosteronbrist kan leda till att puberteten blir försenad hos pojkar. Motsatsen, det vill säga för mycket testosteron, kan leda till att puberteten kommer för tidigt. Rent allmänt ger testosteronbrist symptom som t.ex. trötthet, minskad sexlust, minskad energi, depression, nedstämdhet, små eller krympande testiklar, minskad muskelmassa och skörare skelett.
referensvärden/Testosteronnivåerna hos män är normalt 10-30 nmol/L.
------------------------------------------------------------------------
5. Östrogen
Det finns tre former av östrogen; östradiol, östron och östriol. Östrogen är en grupp med steroidhormoner som finns hos bägge könen, men i betydligt högre koncentration hos kvinnor. Östradiol kallas även för estradtiol och är viktigt för flera kroppsfunktioner, bland annat för skelettet och för kroppens sexuella funktioner.
Referensintervall hos män <240 pmol/L
------------------------------------------------------------------------
Sammanfattning
Kroppens hormonsystem är komplext och när allt fungerar som det skall kan det reglera sig självt för att skapa den balans i kroppen som behövs för att vi skall må bra. Hormonerna är som kemiska budbärare i kroppen och produceras av körtlar eller enstaka celler. De endokrina organen producerar hormoner och exempel på viktiga sådana körtlar är hypofysen, sköldkörteln, bukspottkörteln, tallkottkörteln samt testiklar och äggstockar. Hormonerna transporteras runt i kroppen med hjälp av blodet och nivåerna av exempelvis TSH, T4, T3, kortisol, IGF-1, testosteron samt progesteron och östrogen kan mätas genom blodprov.
Många av dessa värden går endast att påverka marginellt via kost,träning/sömn/hälsosamt livstil som ex Testostereon och igf1, oavsett hur bra du sköter det hela kommer du endast påverka marginellt och kommer dessvärre inte att nå superfysiologiska nivåer, dessa nivåer nås endast via syntetiskt testostereon eller igf1-LR3.
__________________
Senast redigerad av bodyfass 2021-07-19 kl. 22:26.
Senast redigerad av bodyfass 2021-07-19 kl. 22:26.
