Vad finns det för anledning att inte tro på Gud? (Sammanfogad tråd)

Det är allmänt vedertaget att det skulle innebära någon form av belöning och det är vad jag utgår ifrån med min frågeställning.

Tror du gud, om han finns, är så dum i huvudet så han inte genomskådar om du säger att du tror på honom bara för att du inte vill riskera helvetet??

Fast vad som är allmänt vedertaget är väl inte så relevant?

Det är fullt möjligt att det finns en gud som kommer straffa alla som tror på en gud fast de inte har rationell anledning att göra det.

OT OT kanske men liksom ändå i ämnet? NÄR jag ligger på mitt yttersta OCH har turen att hinna säga ngt så vill jag ha mina döttrar nära mig och då ska jag säga....-"håll ihop tjejer och älska varann"! Sedan dör jag i frid. INTE EN tanke kommer gå till Gud.

Finns en massa agnostiskt självömkande som inte förstår universums kreativa vilja. Den som strävar efter sanningen kommer dock bli rikligt belönad.

Jag vet. Jag låter skittaskig. Men man måste söka. Man måste våga tro på en sanning bortom smärtan. En perfektion alla ska ha för den är lagen. Lagen är perfekt och alla ska bli fria till slut. Ingen kan fly dess kärlek. Ingen kan fly dess tålamod och välvilja.

Berätta hur du förmår dig till att tro på Gud när inget empiriskt eller rationellt tyder på att han skulle finnas.

Uppenbarligen är folk det. Förr fanns det som straff att svåra förbrytare skulle bli styckade efter avrättningen för att inte kunna återuppstå på den yttersta dagen, och likadant finns/fanns det ju suicidalmord och inom islam är det OK att ta livet av sig om man samtidigt dödar "otrogna". Allt detta bygger på att Gud skulle gå att lura på något sätt.

Det finns inget empiriskt eller rationellt svar på någon djupare mening med livet heller ändå finner de allra flesta det ändå så vad är skillnaden?

De skaffar sig någon form av syssla. De flesta måste arbeta för sitt uppehälle och fyller en stor del av tiden med det. Att tro på Gud för att inte hamna i helvetet borde vara i princip omöjligt att göra på riktigt. Om Gud verkligen fanns skulle han kunna läsa dina tankar.

Knappast. Gud är på en högre nivå ultraviolett och det finns inga lögner som inte kan genomskådas av den som tror på sanningen. Sen har inte vita mer gudomlighet än svarta. Allt sådant är bara ett ytligt skådespel likt skum och bubblor på havets yta. Djupet skänker en sanning som är bortom allt egoistiskt förstånd. Hoppas du förstår vad jag menar.

Vi är alla färger som finns på en gång i alla kombinationer som existerar. Och det är något fint och värdigt. Vi är alla älskade och välkomna till att söka där vi är. Från punkten där vi står.

Det är inte lätt att tro på Gud i en nutidsmiljö och verkligheten som sådan, den materialistiska vetenskapliga verkligheten ger ingen upplysning om vad som är meningsfullt. Gud är död och det som inte kan bevisas existera anses som meningslös metafysik. Därav den stora och utbredda uppgivenhet och meningslöshet som många lider av i våra nutida samhällen. Vi har inget hopp, ingen tro, ingen parabel för det som ger livet mening. Modernismen har nått vägs ände. Det gäller att hitta framtidens transcendenta böjningsmönster - där finns det meningsfulla livet eller Gud om man så vill.

Vilken gud menar du?

Jag tror att du menar den kristna guden men den är ju faktiskt bara en av väldigt många gudar så med ditt resonemang undrar jag varför du inte tror på alla gudar lika mycket.

Eller gör du det?