Citat:
Hur vet du (eller rättare sagt din betalningsdosa, som för tillfället saknar internetuppkoppling) om jag har täckning på kontot, om jag betalar med bankkort, eller i fallet kreditkort om min kreditgräns kanske redan är överskriden? Ska jag kunna komma med 5 kr på kontot och hamstra grejer för kanske tusentals kronor? (Helst skulle jag - och framför allt organiserade kriminella - skicka en målvakt för att göra det i mitt ställe, men du fattar poängen.)Som både infidel och jag själv har påtalat i den här tråden och många andra: Svenskar är helt utbombade i huvudet när det gäller sådana här saker (eller ja, i största allmänhet egentligen). Jag är inte ens säker på att fisken har ruttnat från huvudet i det här fallet. Folket i allmänhet är om något mer verklighetsfrånvända än vad eliten är.
Notera t.ex. hur man från myndighetshåll för ett par år sedan plötsligt började tveka om det kontantlösa samhället. Dels för att man började inse att betalningar måste kunna göras i olika sorters samhällskriser (och liksom ECB, Bundesbank m.fl. inte verkar dela den nonchalanta och ogenomtänkta attityden hos vanliga svenskar, "det löser man ju bara med skuldbrev och kvitton"), dels för att det faktiskt har kommit krav från EU-kommissionen - som länderna i och för sig kan strunta i - på att alla EU-länder ska införa lagkrav på att kontanter måste accepteras av alla fysiska butiker. Undantag ska vara tillåtna, men man måste kunna peka på att det finns en särskild rånrisk, inte bara "säkerheten för vår personal" osv. Men också, för att koppla lite mer till trådens egentliga ämne, hur Försvarsmakten precis stoppade 13 av 14 planerade offshorevindparker, motsvarande 500 miljarder i investeringar.
Den naturliga skepsis som intelligentare folk har mot centraliserade, opålitliga, instabila och ömtåliga lösningar, och för den delen mot totalövervakning (någon motsvarighet till frasen "jag har inget att dölja" har jag aldrig vare sig hört sägas eller sett i skrift under många år som boende i ett tysktalande land) saknas helt hos svenskar.
Ironiskt nog är samma tyskar jag nyss prisade för deras skepsis mot kontantlöshet och liknande med bred majoritet entusiastiskt för en (totalt dödsdömd) vision om ett elsystem helt byggt på sol- och vindkraft. Och så lite framställning och lagring av vätgas, typ, för att jämna ut svängningar (inte minst mellan årstider...). Det fanns t.o.m. ett projekt tills nyligen som chockade till och med mig om att bygga en vätgaspipeline under vattnet från Norge till Tyskland där. (Detta blev dock alltså skrotat.)
Helt sinnessjukt på alla nivåer, speciellt eftersom man ju ville utgå ifrån en icke-förnybar källa för att producera vätgasen! Och dessutom för att man precis lika gärna kan omvandla naturgas till vätgas i Tyskland som i Norge, och att det är tekniskt mycket lättare att bygga naturgaspipelines (både över och under vatten) än deras vätgasmotsvarigheter.
Allt detta från samma folk som en gång i tiden grundade Siemens och AEG.
Så visst finns det nyanser här också. Å andra sidan är tyskarna införstådda med att de - åtminstone än så länge - har makten att kunna kräva att få parasitera på norsk vattenkraft, fransk kärnkraft och polsk kolkraft. De betalar visserligen för det också, och speciellt fransmännen och norrmännen är duktiga på att utnyttja både höga elpriser, då de kan skinna tyskarna ordentligt, och timmarna med negativa elpriser, där Tyskland tvingas betala dem för att bli av med överskottsel (och framför allt norrmännen med all deras vattenkraft kan så att säga lagra den här elen, som de inte får gratis utan för betalt för att ta emot, i sina dammar, för att sedan sälja tillbaka till tyskarna dyrt senare).
Att dessa negativa priser uppstår i första taget är för att med hittills rådande subventionsmodeller (jag tror man har gått ifrån det för ny kapacitet, men är inte säker) har vind- och solelsproducenter varit garanterade ett visst minimalt elpris av tyska staten. De har därmed noll incitament att stänga ner sina produktion även när det råder negativa priser på elbörsen, och de som får betala för att Tyskland ska bli av med överskottselen (vilket är nödvändigt för att systemet inte ska kollapsa) är hushållen via elräkningen, där det finns en särskild post för subventioner till förnybar el. (Hade producenterna inte fått ett garanterat minimipris för allt de producerar hade de alltså helt enkelt kunnat stänga ner anläggningen istället för att själva stå för notan.)
Precis som i fallet Danmark är Tysklands skryt om att "60% av vår produktion kom i år från vind och sol, blabla" också ett slags bokföringsbedrägeri. De låtsas vara ett isolerat elsystem när de redoviserar sin produktion, men är samtidigt högst medvetna (och måna om) att de är tätt integrerade i ett alleuropeiskt synkroniserat elsystem som sett till produktionskapacitet eler topplast är ungefär tio gånger större än det egna landets (när vi pratar om Tyskland, och förstås långt mer när vi pratar om Danmark.) Skulle Frankrike gå samma väg och lägga ner sin kärnkraft och Polen skulle Tyskland vara helt kört. Det skulle räcka med en enda s.k. Dunkelflaute" för att systemet skulle kollapsa. Man är med andra ord helt beroende av att ens grannländer aldrig faktiskt följer det man predikar för hela världen.
Här är det intressant att jämföra med Japan. 2023 producerades 10,79% av deras elektricitet från solceller och 0,90% från vindkraft. (I Danmark 57,72% från vindkraft och 9,28% från solceller; i Tyskland var det 27,20% från vindkraft och 12,20% från solceller, men jag vill minnas att man är på väg mot långt högre siffror för i år.) Det är inte för att japanerna älskar att vara beroende av importerad kol, naturgas och olja och att ofta betala höga priser för det, eller för att Japan är teknologiskt efterblivet eller saknar tillräckligt med kapital att investera, utan anledningen är att Japan är en ö (eller rättare sagt t.o.m. en grupp av mindre öar) och därmed isolerade både geografiskt och elektriskt. De kan till skillnad från tyskarna och danskarna inte gå runt och låtsas vara ett isolerat elsystem samtidigt som de tillhör ett av världens största och synkroniserade elsystem (UCTE), eftersom de helt enkelt inte gör det.
Fallet Danmark är för övrigt särskilt extremt - norsk vattenkraft ensam har tillräcklig kapacitet för att täcka Danmarks elförbrukning, vid dennas årsmaximum, fyra gånger om, och Danmark har också sett till att ha tillräcklig gränsöverskidande överföringskapacitet, dels via HVDC-ledningar under vattnet till Norge, dels via både HVDC- och vanliga växelströmsförbindelser till Sverige, för att kunna täcka just denna maximala mängd kraft helt från import från norsk vattenkraft. (Vore verkligen jättetrist om de här undervattensledningarna plötsligt sprängdes ā la Nordstream 2. "If it's sauce for the goose, it's sauce for the gander."
)
