Vilka olösta svenska försvinnanden skulle du helst vilja se uppklarade?

Dahlsjö-fallet är också Sveriges enda olösta massförsvinnande.

Ja Sävenfalks försvinnande som verkar ha skett hux flux är helt klart ett sådant fall man skulle vilja få uppklarat.

Av alla dessa olösta försvinnanden så har merparten av dessa omkommit genom olycka, sjukdom och självmord. Troligtvis har även i dessa tre grupper ett och annat mord slunkit med förutom de som med den allra största sannolikhet har försvunnit genom att ha blivit mördade. "Tvättestugefallet" i Flemingsberg då Yasmin försvann är verkligen mycket mystiskt på alla sätt och vis.

Ytterligare fall jag skulle vilja se uppklarade är Olle Högbom, Sundsvall, 1981 och Lars-Åke Pettersson, Jönköping, 1969.

Det finns en mängd olösta försvinnanden som vi alla skulle vilja se att de blev uppklarade men åtminstone de äldre lär knappast bli det tyvärr.

Mattias försvinnande i Ljungby är "bara" drygt 10 månader gammalt och därmed för "nytt" för närvarande. Ett annat mycket märkligt fall som också skulle vara mycket intressant att få se uppklarat är försvinnandet 1975 av den 16-årige Kenneth Hermansson som försvann en vinternatt på Tjörn. Han verkar ha försvunnit naken och barfota - ev. kan han ha varit iförd en träningsoverall.

Helena i Mariestad.
Kommer så väl ihåg när det hände och har följt det mesta om det sen dess.

Är mer inne på att jag hellre ser fall uppklarade som innebär att en gåta blir löst, än att man hittar en kropp för ett fall där man redan med största säkerhet redan vet vad som har hänt.

Och då hamnar uppmärksammade fall som Patrik, Mattias och Helena en bit ner på önskelistan, enligt ovan synsätt. (Patrik självmord, Mattias självförvållat, Helena mördad).

Så Varbergs-Mikael, Australien-Castor och Halmstad-Fangohr är liksom mer intressanta när det gäller frågan "vart tog dom egentligen vägen?". Alla tre är ju dessutom potentiellt levande, vilket gör de fallen lite speciella. Placeras högt.

Dahlsjö-fallet överst på listan. Självklart.

Om Helenafallet innehåller hela händelseförloppet inkl en GM, så nr 2.

Kanske att dom där seglarna från Helsingborg bör in på listan också.

Kanske finns andra som är mer intressanta, egentligen. Men har inte följt alla, så kan inte uttala mig om alla.

Varför är vissa försvinnande intressantare än andra? Vissa ältas år ut och år in. Andra blir knappt en notis. Är det sån skillnad på folk och folk?

Jag misstänker att det är till 100% hur media rapporterar.

Det finns faktiskt olösta försvinnanden som knappast ens har blivit omnämnda som t. ex. Rose-Mari Gustavsson som slutligen försvann permanent in i Stockholms träsk 1964. Du har helt rätt i att vissa försvinnanden ältas det ideligen om. I vissa fall årtionde efter årtionde och andra blir på sin höjd några notiser som t. ex. Alf Andreasson, Älvros, 1945.

Inte skillnad på folk och folk men ett försvinnande måste ha "allt" som gör att det blir mycket intressant för att media skall skriva om det. Sådana fall som verkligen har "allt" är Viola Widegren, Helgum, 1948 och Helena Andersson, Mariestad, 1992.

Rose-Marie Gustavsson var faktiskt en jag tänkte på när jag skrev mitt inlägg ovan men valde att inte ta med som högintressant. Gunnel Gummesson var en annan.

Vissa fall som är intressanta handlar också om att det nästan med säkerhet konstaterats att ett mord är begånget men förutom att kroppen inte funnits så har ingen gärningsman fällts i brist på bevis trots att det egentligen är "polisiärt uppklarat". Annelie Ojonen är ett sådant exempel, Solbritt Johansson ett annat. I de fallen är dessutom MGM döda.

Varje gång en tråd med rubriken "Mänskliga kvarlevor funna i xxxxx" eller liknande dyker upp så väcks intresset för gamla fall i närområdet med en förhoppning om att det är något som äntligen får sin lösning. Sedan betyder ju långt ifrån alltid en upphittad kvarleva att man får svaret på vad det var som egentligen hände.

1. Pia Byström Hagfors
2. Jasmine Jasaraj

Har fler men min hjärna kommer inte på nu

Johan Asplund: enligt en del (personligen har jag bara pratat med två stycken, fick intryck av att de är fler som tror lika) som arbetade på sjukhuset under den här tiden finns det starka misstankar om att Johan blev kidnappad av sin styvfar och sedan kremerad på sjukhuset. Styvfar hade tillgång till den där brännugnen. Rykten om att ugnen hade använts i samband med att Johan försvann finns, men det vet jag inte om det är något som går att bevisa/tro på efter alla dessa år. Kan tänka mig att rykten blir till små "sanningar".

Men hur Johan dog, och varför har jag inte hört något om. De som berättat för mig om sjukhuset och brännugnen är på Johans föräldrars sida, de kände inte styvfadern väl. Lider med föräldrarna som inte har fått svar! Om det är sant med brännugnen så måste ju den som gjort det själv berätta för att några svar ska ges.

En person kan också dyka upp frivilligt som t. ex. killen som var försvunnen i USA under 10 års tid eller mannen som var försvunnen i över 30 år och gav sig tillkänna i Danmark.

Utöver dessa tre fall du tar upp så finns det ett fjärde liknande. Det är Christer Poka, Paris, 1985. Enligt mig i a f ett mycket intressant och märkligt försvinnande. Pokas namn omnämns även i Palmeutredningen.

När det gäller Svensson och Bjerler, Öresund, 1966 så får man väl anta att de drunknade men ett mycket märkligt fall är det.

Som jag skrev i tråden om utländska försvinnanden om kända personer så finns det ju några kända svenska också som inte återfunnits:

Raoul Wallenberg
Joachim Posener
Dagmar Hagelin

Rose-Mari Gustavssons förvinnande in i Stockholms träsk är bland det mest tragiska som jag har läst.

In i detta försvann hon permanent. Sörjd och saknad av ingen. Inte ens av sina egna föräldrar. Detta fall visar också på hur viktigt det är att ha anhöriga som verkligen engagerar sig. Som t. ex. gällande "Hymme" Lundquist, Torekov-Göteborg, 1965.

Ja man kan kalla dessa försvinnanden åtminstone inofficiellt uppklarade. Är dåligt påläst ang. Ojanens förvinnande men väl insatt i Johanssons 1968. Här var det två personer som var GM. Åtminstone en av dessa berättade om sin inblandning bland de "rätta" kretsarna i Haga. Om detta någonsin kom till polisens kännedom och i s f när i tiden vet jag inte?