Idag händer det nästan aldrig, men möjligheten finns.
Alltså, om en person under 15 år misstänks för mycket allvarliga brott, så kan den icke-straffmyndiga personen, trots allt, dras inför rätta, men domstolen kommer då endast utreda skuldfrågan och inget annat. Man får alltså ingen påföljd, men blir inte heller åtalad för brott, men det är liknande som att man hade blivit åtalad.
--
"En domstol kan dock pröva skuldfrågan genom en så kallad bevistalan när det rör sig om mycket allvarliga brott som exempelvis mord eller grov våldtäkt. En bevistalan får bara ske om det begärs av socialnämnden, Socialstyrelsen eller barnets vårdnadshavare. Om bevistalan begärs får åklagaren väcka sådan om det krävs ur allmän synpunkt. I den bedömningen ska åklagaren bland annat värdera om bevisningen hade varit tillräcklig för ett motsvarande åtal mot en straffmyndig person.
Vid bevistalan tar domstolen ställning till om barnet har begått brottet eller inte, men någon påföljd utdöms inte."
https://www.aklagare.se/ordlista/b/bevistalan/
Alltså, åklagaren har inte absolut bevistalan-plikt och det måste alltså komma en begäran om sådan bevistalan från socialtjänsten, Socialstyrelsen eller vårdnadshavaren, för att åklagaren ska bedöma om det finns skäl till bevistalan.
Vad tycker ni? Borde åklagaren äga den frågan och att det ska råda absolut bevistalan-plikt, att åklagaren kan fatta sådant beslut automatiskt när förundersökningen är klar utan att någon annan begär om att bevistalan ska ske?
Alltså, om en person under 15 år misstänks för mycket allvarliga brott, så kan den icke-straffmyndiga personen, trots allt, dras inför rätta, men domstolen kommer då endast utreda skuldfrågan och inget annat. Man får alltså ingen påföljd, men blir inte heller åtalad för brott, men det är liknande som att man hade blivit åtalad.
--
"En domstol kan dock pröva skuldfrågan genom en så kallad bevistalan när det rör sig om mycket allvarliga brott som exempelvis mord eller grov våldtäkt. En bevistalan får bara ske om det begärs av socialnämnden, Socialstyrelsen eller barnets vårdnadshavare. Om bevistalan begärs får åklagaren väcka sådan om det krävs ur allmän synpunkt. I den bedömningen ska åklagaren bland annat värdera om bevisningen hade varit tillräcklig för ett motsvarande åtal mot en straffmyndig person.
Vid bevistalan tar domstolen ställning till om barnet har begått brottet eller inte, men någon påföljd utdöms inte."
https://www.aklagare.se/ordlista/b/bevistalan/
Alltså, åklagaren har inte absolut bevistalan-plikt och det måste alltså komma en begäran om sådan bevistalan från socialtjänsten, Socialstyrelsen eller vårdnadshavaren, för att åklagaren ska bedöma om det finns skäl till bevistalan.
Vad tycker ni? Borde åklagaren äga den frågan och att det ska råda absolut bevistalan-plikt, att åklagaren kan fatta sådant beslut automatiskt när förundersökningen är klar utan att någon annan begär om att bevistalan ska ske?