Citat:
Ursprungligen postat av
PleaseIgnore
Jag skrev ovan, och återanvänder det: Medvetandet är en insikt om gränser och att överskrida dom. Att vilja träna bortom grundförutsättningarna. Hur det nu skulle applicera på en husfluga kan jag inte omedelbart förklara -- men då allt detta saknar vetenskaplig backning törs jag skriva att "det känns rätt" att ett medvetande har som mål att expandera. Som barn från 2-12 års ålder.
De suger i sig information som tvättsvampar. Det är klart att detta spelar en roll för utvecklingen, även om vi saknar motsatta erfarenheter i form av barn som inte får NÅN input .. som tur är. Vi är inte alla Mengele.
Spädbarn suger också i sig intryck som tvättsvampar och utvecklar språk, mimik, muskelkontroll och andra färdigheter. Men innan de har ett språk är det tveksamt om de har ett koncept om "jag" så jag skulle säga att de inte har ett självmedvetande enligt "min" definition. De förstår inte vem de ser i en spegel - vissa forskares kriterie för självmedvetande.
Din definition att medvetande skulle vara en insikt om gränser måste jag nog fundera på, jag förstod inte riktigt. Psykotiska personer har svårt att lära sig gränser och följa normer, unga män har dåligt riskmedvetande och tar ofta för stora risker, och de som har ADHD har dåligt konsekvenstänk, men alla dessa är medvetna. Eller menar du någon annan form av gränser?
Men okej. Inom baptistisk teologi talar man om "medveten synd". Små barn förstår inte konsekvensen av sina handlingar och har ännu inte lärt sig gränser och utvecklat normer, men tonåringar har börjat göra det och kan därför medvetet synda och få samvetskval. Därför döper sig barn i många baptistiska familjer i tonåren - för att få Guds förlåtelse för medveten synd. Lutheranska barn konfirmerar istället sitt barndop i ungefär samma ålder, för att de då börjar förstå vad skuld och tro handlar om. Med andra ord är små barn inte fullt medvetna.
Jag tror att medvetandet är den del av vårt tänkande (i frontallooben) som gör medvetna val mellan olika infall och nya idéer som vi får, och tar medvetna beslut, i motsats till våra reflexer och instinktiva handlingar. Det Freud kallar "jaget". När man är medvetslös arbetar hjärnan i övrigt, men inte jaget. I hjärnan finns ett filter som avgör vilka undermedvetna tankeprocesser som vårt medvetande ska bli uppmärksammat på. Plötsligt får vi en idé som från ovan, vi känner igen ett mönster eller vi får svar på en fråga vi ställde oss för några minuter sedan och som vårt undermedvetna har gått och klurat på. Massor av tankeprocesser pågår, men det mesta når aldrig vårt medvetande. Savanter har ett dåligt sådant filter utan deras medvetande nås av all information och de kan inte sålla mellan vad som är viktigt och mindre viktigt.