Citat:
Ursprungligen postat av
MOPspanaren
Tarkovskij var sjuk i cancer.
Nedan några utdrag ur dagboken runt tiden för Palmemordet.
Han höll ut ett tag med dog sedan senare samma år, 29 december 1986.
Ur boken Martyrologion, Andrej Tarkovskijs dagböcker 1970–1986 (på totalt 8st dagboksvolymer)
Här: 1986 Januari - Mars
Andrej påbörjade sin cancerbehandling i Paris den 5 januari.
Han pendlar mellan hem och sjukhus och har ständig värk efter behandlingen.
- 26 januari är han inne på Sarcellekliniken igen för ytterligare en strålbehandling och kemoterapi
- smärtor och illamående
- 1 februari opereras 2 injektionsapparater in(en i hals och en i bröst) för att underlätta insättande av läkemedel
- 2 februari, mår mycket dåligt.
- 3 februari, flyttade hem(med svårighet)
- 6 februari injektionsapparaterna läker inte så bra..
- 9 februari uppe lite på benen, men trött
- 10, 11 februari mår dåligt och har ont..
..
.
- 23 februari in för den tredje behandlingen.
- 24 februari, Reagerade "förfärligt" på kemoterapin och kunde inte strålbehandlas
- 25 februari, röntgades och strålbehandlades..
- 27, 28 februari "Mår mycket dåligt"
- 1 mars fick flytta hem
- 2 mars "Ofattbar värk"
Kul få en anledning plocka fram den.
Under arbete med manus och produktion av
Offret finns följande noteringar (de tre sista rör Tarkovskijs son som inte tillåts lämna Sovjetunionen)
13/1 1984 A-L säger att (utrikesminister) "Gromyko kommer till Stockholm och att Sveriges statsminister ska överlämna ett brev till honom angående mig och mitt arbete".
9/4 1984 "A-L säger att Palme skulle ha pratat med Gromyko om oss. Och han ska ha sagt att det låg utanför hans kompetensområde men att han skulle diskutera mig (oss) när han återvänt till Moskva."
8/9 1985 "Jag sa att jag var beredd att vända mig till Palme för hjälp, eftersom han i tidningsintervjuer och tv-framträdanden demonstrerat en politikerläggning som inte skulle vägra oss hjälp."
11/11 1985 "Idag träffade jag Palme. Han menade att det finns två vägar: 1. Att göra en officiell anhållan genom utrikesdepartementet om att min son ska få komma till Sverige. Något som ur juridisk synvinkel är närmast utsiktslöst. 2: Att han personligen i brev vädjar till Sovjetunionens regering om att släppa Tarkovskijs son till Väst och lämnar brevet genom den svenska ambassaden i Sovjetunionen. Alternativ 2) vore naturligtvis bäst."
Det är för övrigt på Karolinska han i december 1985 får sin diagnos.