Det är den trettioförsta (31) juli år 1906. Lantbrukaren Karl Johan August Eriksson i Skyttstennäs, Skogs-Tibble, Uppsala, räfsar hö tillsammans med sin femtonåriga (15) son. Det är en mycket varm dag och sonen skickas för att hämta en vattenflaska då K.J.A är törstig. K.J.A sätter sig ned på en sten och vänder snart överkroppen mot lövskogen – kanske hörde han något. Sonen återvänder ungefär fyra (4) minuter senare och då smäller det till. Han springer fram till sin far men det är för sent. Ynglingen springer då hemåt. K.J.A har mördats med ett hagelskott. Skottet avlossades från ett busksnår vilket försvårar arbetet med att hitta mördaren på grund av ställets isolerade läge. Men ett starkt bevis hittas snart. Nämligen förladdningen till skottet. Grannarnas bössor blir undersökta men förladdningen passar inte till någon av dessa. Då beger man sig till hemmansägaren Olof Eriksson i Norrbo för att ta en titt på hans gevär. Olof Eriksson och den mördade kom aldrig överens och hade vid midsommar haft ordväxlingar. Kyrkoherde Fredlund besöker Erikssons hustru inte långt efter häktandet och hon säger då: ”Jag fruktar, att jag måste tro Olle vara skyldig”. Hon berättar även i förhör att han inte hade varit hemma vid tiden för mordet och att han hade varit orolig på sistone.
Den tjugosjätte (26) augusti gör vaktkonstapeln ett besök hos Eriksson i hans cell och ger honom en kniv att putsa naglarna med. Kniven har ett två tum långt blad (ungefär fem (5) cm) och används just för nagelputsning. Tio minuter senare återvänder vaktkonstapeln efter att ha lämnat Eriksson ensam. Gärningsmannen håller då på att skära sig i halsen. Han förs till akademiska sjukhuset där det konstateras att han skurit halvt igenom struphuvudet. Såret sys ihop och han överlever.
Statskemisten Schmelk i Oslo undersöker förladdningspappret som hittades på mordplatsen och jämför det med papper som hittats i gärningsmannens ägo. Schmelk kommer till slutsatsen att dom två papperen måste komma från samma bokpapper. Han spenderade elva dagar med att granska papperets färg, beskaffenhet, o.s.v.
Den sextonde (16) november döms gärningsmannen till livstids straffarbete och att till den mördades änka utbetala en "årlig livsränta å 300 kronor eller kapitaliserat på en gång 5,338:89 kr, samt att till den mördades tre barn utbetala respektive 100, 700 och 1,200 kr." Han döms även att ersätta änkans rättegångskostnader med 200 kr och statsverkets omkostnader med 1,034:60 kr. Olof Eriksson överklagar men Högsta domstolen faställer domen.
Eriksson spenderar ett par dagar på Långholmen innan han begår självmord genom strypning.
K.J.A föddes i Järlåsa den 29 mars år 1855. Han gifte sig med Anna Charlotta Larsdotter år 1889. Tillsammans fick de tre (3) barn.
Olof Gustaf Eriksson föddes den 10 september år 1848 i Järlåsa. År 1890 förlorade han sin första hustru i sjukdomsdiagnosen bleksot (en kultursjukdom där personerna beskrevs som bleka, svaga och klena – diagnosen försvann på 1920-talet) som han gifte sig med den 14 januari år 1877. Året efter gifte han om sig med Augusta Charlotta Lindkvist.
Källor: Westmanlands Allehanda, Sundsvallsposten, Norrbottens Läns Tidning, Halländingen, Handelstidningens Veckoblad, Smålandsposten
Är det någon som vet mer om till exempel statskemisten Schmelk?
Den tjugosjätte (26) augusti gör vaktkonstapeln ett besök hos Eriksson i hans cell och ger honom en kniv att putsa naglarna med. Kniven har ett två tum långt blad (ungefär fem (5) cm) och används just för nagelputsning. Tio minuter senare återvänder vaktkonstapeln efter att ha lämnat Eriksson ensam. Gärningsmannen håller då på att skära sig i halsen. Han förs till akademiska sjukhuset där det konstateras att han skurit halvt igenom struphuvudet. Såret sys ihop och han överlever.
Statskemisten Schmelk i Oslo undersöker förladdningspappret som hittades på mordplatsen och jämför det med papper som hittats i gärningsmannens ägo. Schmelk kommer till slutsatsen att dom två papperen måste komma från samma bokpapper. Han spenderade elva dagar med att granska papperets färg, beskaffenhet, o.s.v.
Den sextonde (16) november döms gärningsmannen till livstids straffarbete och att till den mördades änka utbetala en "årlig livsränta å 300 kronor eller kapitaliserat på en gång 5,338:89 kr, samt att till den mördades tre barn utbetala respektive 100, 700 och 1,200 kr." Han döms även att ersätta änkans rättegångskostnader med 200 kr och statsverkets omkostnader med 1,034:60 kr. Olof Eriksson överklagar men Högsta domstolen faställer domen.
Eriksson spenderar ett par dagar på Långholmen innan han begår självmord genom strypning.
K.J.A föddes i Järlåsa den 29 mars år 1855. Han gifte sig med Anna Charlotta Larsdotter år 1889. Tillsammans fick de tre (3) barn.
Olof Gustaf Eriksson föddes den 10 september år 1848 i Järlåsa. År 1890 förlorade han sin första hustru i sjukdomsdiagnosen bleksot (en kultursjukdom där personerna beskrevs som bleka, svaga och klena – diagnosen försvann på 1920-talet) som han gifte sig med den 14 januari år 1877. Året efter gifte han om sig med Augusta Charlotta Lindkvist.
Källor: Westmanlands Allehanda, Sundsvallsposten, Norrbottens Läns Tidning, Halländingen, Handelstidningens Veckoblad, Smålandsposten
Är det någon som vet mer om till exempel statskemisten Schmelk?
