Varför intervall på styrränta i USA?

I usa säger de intervall på styrränta 3 - 3.25?

I EU och Sverige är det fast 1.75

Varför har de intervall och vad blir det för skillnad mot hur det är i övriga världen?

Jag tror det har att göra med vad de styr exakt. Riksbanken och ECB sätter direkta räntor på vad banker får eller får betala för ränta på pengar insatta i respektive lånade av centralbanken.

FED "sätter" däremot något som kallas Federal funds (target) rate.

Man anger vad man tycker att banker "bör" ta när de lånar ut Federal funds till varandra.

Federal funds är de pengar alla banker har insatta i FED och hur mycket en viss bank måste ha på sitt eget konto för dagen varierar utifrån hur mycket kunderna har insatt på transaktionskonton i banken.

Eftersom det är bankerna som bestämmer exakt vad de vill ta av varandra är det rimligt med ett intervall. Går den verkliga genomsnittliga räntan utanför det så köper eller säljer FED räntepapper på marknaden. De skulle ha ett fasligt sjå med detta om räntan låsts vid en enda nivå utan lite spelrum.

Nja, du är på rätt väg men brister i kunskap på vissa ställen.

Sveriges riksbank sätter också, likt FED, ett ”intervall” eller en sk ”korridor” med ett golv och ett tak med två olika räntor.

Det är bara så att vi här i Sverige och Europa inte skriver ut dessa två räntor vilket Federal reserve gör.
Riksbanken anser att räntan banker tar för att låna ut pengar till varandra på ”the overnight market” bör hamna mellan golvet och taket vilket med andra ord är styrräntan.

Golvet är det sk ”IORB” eller interest on reserve balances. Det vill säga ränteprocenten som riksbanken betalar dig som bank att sätta in ditt överskott på deras konto.

Taket är den ränta som banker behöver betala till riksbanken om de lånar pengar kortsiktigt av RB.

Då en bank med ett likviditetsöverskott inte skulle vilja låna ut pengar till en annan bank med ett underskott för en lägre ränta än vad de skulle kunna tjäna på att bara ”parkera” sina pengar hos RB så kommer de att ta en ränta som är högre än RBs ränta på överskottet.

Däremot kommer de inte kunna ta en högre ränta än vad RB tar för att låna ut pengar till banker med ett likviditetsunderskott, då dessa banker i ett sådant läge bara skulle gå till RB för att låna pengar.

Räntan som banker med ett överskott tar för att låna pengar till banker med ett underskott hamnar då mellan detta ”golv” och ”tak”.

Styrräntan är precis som FFTR, alltså en sk ”målränta”

Federal funds target rate=styrränta

Federal reserve hade också kunnat, likt Sverige, bara skrivit ut en procent men väljer att skriva ut IORB och REPOräntan.

Du nämner att:

”Federal funds är de pengar alla banker har insatta i FED och hur mycket en viss bank måste ha på sitt eget konto för dagen varierar utifrån hur mycket kunderna har insatt på transaktionskonton i banken.”

Det du pratar om är ”reserve requirements”, detta har inte funnits på 3 år.

Det en bank måste ha på sitt Federal reserve konto avgörs av deras net negative eller net positive flow för dagen.

Jag skulle rekommendera att du läser på om hur banksystemet fungerar i helhet, finns mycket information på riksbankens hemsida.

.

Att det svenska systemet skulle vara jämförbart med det amerikanska har du ännu inte övertygat mig om. Det är vad jag vet inget som kan fluktuera utan man har en styrränta och utlåningsränta respektive inlåningränta lligger på ett fixt avstånd från den. Det är för mig inte samma sak som att man låter den observerade fundsräntan variera inom ett intervall innan man gör några marknadsoperationer.

Att USA satt reservkravet till noll hade jag missat. I praktiken är reservkravet ganska ointressant eftersom det så lätt rundas genom att man helt enkelt flyttar pengarna till ett konto med bindningstid (typ 12h) på kvällen och då inte behöver hålla någon reserv över natten även om ett reservkrav finns.

I dagsläget finns det också stora reserver p g a QE i banksystemet totalt. I USA har bankerna även reserver som uppstår när de betalar in kapital motsvarande aktierna de måste äga i en FED-bank.


PS Detta är ett diskussionsforum, inte ett forum där vi presenterar avhandlingar. Det går utmärkt att bara korrigera det som är fel i sak utan vändingar om "brister i kunskap" och "skulle rekommendera dig att läsa på".

Ber om ursäkt för att jag uttryckte mig tokigt.


Om det finns tre räntor som, enligt dig, riksbanken tar - vilka ”pengar” eller värdepapper är styrräntan kopplad till?

Styrräntan är bara ”ett mål” satt av direktionen, där in- och utlåningsräntan skall vara 0.1 procentenheter högre samt lägre och RBs avdelning för marknader ska försöka hålla sig ”nära” styrräntan.

Styrräntan är ingen sk fast ränta som bankerna enligt lag måste följa, vilket det oftast kan framgå som på diverse forum och faktablad.

Det är ingenting som egentligen hindrar en bank att sätta vilken ränta de vill på ”overnight market” men då det blir ofördelaktigt att inte hålla sig inom ramarna så händer inte detta.

https://www.riksbank.se/globalassets...eskrivning.pdf


Federal reserve i USA (eller ”The Desk”) börjar med marknadsoperationer dagen efter FOMC haft sitt möte och beslutat om FFTR.
Alltså samma dag som alla andra räntor träder i kraft.
De iakttar inte intervallet utan kör igång direkt, om du har information som visar på annat får du gärna bifoga den.

https://www.federalreserve.gov/monet...20220921a1.pdf

Var interbankräntan i Sverigte hamnar exakt är förstås inte helt förutsägbart men det var inte det jag svarade på. Frågan var varför FED anger ett intervall medan Riksbanken anger en exakt styrränta för att uppnå det som egentligen är avgörande: vad interbankräntan hamnar på i verkligheten.

Några värdepappersoperationer behövs väl inte för Riksbankens del. Bankerna måste lägga sig någonstans i intervallet mellan Riksbankens inlåningsränta och utlåningsränta. Ingen bank skulle betala mer än RB:s utlåningsräna till en annan bank utan istället låna av RB. Ovänt skulle ingen bank ta mindre än RB:s inlåningsränta av en annan bank, man skulle hellre ha pengarna kvar på sitt Riksbankskonto och få RB:s inlåningsränta.

Exakt vid vilken punkt man gör upp varierar väl utifrån akutellt riskläge men frågan var som sagt fortfarande varför centralbankerna anger önskad interbankränta på olika sätt.

Om man vill kan man förstås se det som att RB också bara anger ett intervall om man vill. I så fall är frågan jag svarade på "moot".

Skillnaden är det för RB:s del sedan är klart medan FED måste se till att bankerna faktiskt lånar mellan varandra inom det angivna intervallet. Att bara ange det räcker inte.

Uppåt begränsas väl interbankräntan mycket av "the discount window rate" som idag ligger på 3,25%. Fed Funds target rate range ligger på 3,00%-3,25%. DWR hindar inte att en bank lånar ut till en annan bank till en ränta lägre än 3,00% och det är här värdepappersoperationerna kommer in.

Att dessa i praktiken börjar direkt är naturligt. Man försöker självklart förutsäga vad bankerna kommer ta och försöker mota Olle i grind istället för att bara sitta still och säga "Åh fasen" när det dragit iväg.
Det är som vilket reglertekniskt problem som helst där man inte bara väntar på att det skall uppstå en skillnad mellan bör-värde och är-värde för att få en styrsignal utan har en integrerande funktion som tar hänsyn till historik. Hur man skall ställa in I-ratten när man ändrar börvärde är en kvalificerad gissningslek.