• 1
  • 2
2022-12-17, 21:57
  #13
Medlem
Onaniprodukts avatar
Citat:
Ursprungligen postat av sommarlov
Vulkaniserat gummi går inte att lösa upp.

Jodå, i närvaro av syrgas löses även vulkaniserat gummi upp av aromatiska kolväten, exempelvis toluene.
Citera
2022-12-17, 21:59
  #14
Medlem
Stormpiskares avatar
Citat:
Ursprungligen postat av sommarlov
Varför gick det inte bra?
Det brukar inte gå bra med sådana projekt. Kan inte förklara kort här, och Wikipediaartikeln lär inte försvinna. En ganska fantastisk historia. https://sv.wikipedia.org/wiki/Fordl%C3%A2ndia
Fordlândia (Fordlandia) är en nu övergiven, prefabricerad industristad som byggdes 1928 i Amazonas regnskog av den amerikanske industrimannen Henry Ford för att säkerställa en källa för odlad kautschuk till bilföretaget Fords biltillverkning i USA.
Tror det till stor del berodde på att man plötsligt kunde tillverka bildäck av annat än kautschuk, och att folk inte gillade att vara så styrda.

I dag gör man väl gummi av petroleum. Är inte heller det möjligt att lösa upp?
__________________
Senast redigerad av Stormpiskare 2022-12-17 kl. 22:19.
Citera
2022-12-17, 23:10
  #15
Medlem
Prempions avatar
Citat:
Ursprungligen postat av sommarlov
Vulkaniserat gummi går inte att lösa upp.
Det beror på hur man har vulkaniserat gummit. Om man sammanfogar kolkedjornas dubbelbindningar med var sin svavelatom går det inte (C=C + S + C=C > C-C-S-C-C). Men vulkaniserar man enligt C=C + S-S+ C=C > C-C-S-S-C-C får man en upplösningsbar produkt, då S-S-bindningar lätt bryts och återbildas.

Den ursprungliga metoden att smälta naturgummi och svavel är väldigt ineffektiv. I modern vulkanisering tillsätter man en liten mängd av en fettlöslig svavelförening som lätt tar sig in mellan kolkedjorna och donerar svavelatomer. I viss mån är sådana föreningar katalysatorer då de delvis återbildas vid kontakt med det smälta svavlet. Det gäller att välja rätt organiska svavelförening och temperatur för att få önskad proportion mellan C-C-S-C-C och C-C-S-S-C-C.

EDIT: Självklart går det att bryta C-S-bindningar också, tex med starka baser men då är gummit förstört.
__________________
Senast redigerad av Prempion 2022-12-17 kl. 23:16.
Citera
2022-12-17, 23:11
  #16
Medlem
sommarlovs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Onaniprodukt
Jodå, i närvaro av syrgas löses även vulkaniserat gummi upp av aromatiska kolväten, exempelvis toluene.
Varför finns det då så stora lager med gamla bildäck, om man kan processa gummit vidare?
Citat:
Ursprungligen postat av Stormpiskare
Det brukar inte gå bra med sådana projekt. Kan inte förklara kort här, och Wikipediaartikeln lär inte försvinna. En ganska fantastisk historia. https://sv.wikipedia.org/wiki/Fordl%C3%A2ndia
Fordlândia (Fordlandia) är en nu övergiven, prefabricerad industristad som byggdes 1928 i Amazonas regnskog av den amerikanske industrimannen Henry Ford för att säkerställa en källa för odlad kautschuk till bilföretaget Fords biltillverkning i USA.
Tror det till stor del berodde på att man plötsligt kunde tillverka bildäck av annat än kautschuk, och att folk inte gillade att vara så styrda.

I dag gör man väl gummi av petroleum. Är inte heller det möjligt att lösa upp?
Fordlandia var nytt för mig, tack!
Citera
2022-12-17, 23:13
  #17
Medlem
sommarlovs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Prempion
Det beror på hur man har vulkaniserat gummit. Om man sammanfogar kolkedjornas dubbelbindningar med var sin svavelatom går det inte (C=C + S + C=C > C-C-S-C-C). Men vulkaniserar man enligt C=C + S-S+ C=C > C-C-S-S-C-C får man en upplösningsbar produkt, då S-S-bindningar lätt bryts och återbildas.


Den ursprungliga metoden att smälta naturgummi och svavel är väldigt ineffektiv. I modern vulkanisering tillsätter man en liten mängd av en fettlöslig svavelförening som lätt tar sig in mellan kolkedjorna och donerar svavelatomer. I viss mån är sådana föreningar katalysatorer då de delvis återbildas vid kontakt med det smälta svavlet. Det gäller att välja rätt organiska svavelförening och temperatur för att få önskad proportion mellan C-C-S-C-C och C-C-S-S-C-C.
Science!
Tack för input.
Citera
2022-12-17, 23:24
  #18
Medlem
Onaniprodukts avatar
Citat:
Ursprungligen postat av sommarlov
Varför finns det då så stora lager med gamla bildäck, om man kan processa gummit vidare?

Fordlandia var nytt för mig, tack!

Förmodligen för att det är kostsamt. Vad jag läste mig till så behöver syrgas aktivt pumpas in i lösningen för att det ska fungera. Detta tillsammans med den otroliga mängd lösningsmedel som krävs gör förmodligen metoden ekonomiskt ohållbar.
Citera
2022-12-17, 23:40
  #19
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av sommarlov
Lagningslappen har ett klister som fäster.

Det klistret vulkar lagningslappen mot slangen
Citera
2022-12-18, 01:03
  #20
Medlem
Prempions avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Stormpiskare
Klister brukar förutsätta att det har något att fästa mot. Något som löses upp.

Förr använde man sandpapper för att få fäste.

Men det finns alltså inget som kan lösa upp gummi?

"Normalt" klistrande går ut på att utnyttja ojämnheter i materialet som ett flytande klister kan sippra in i innan det stelnar. Dessa ojämnheter kan förstoras med sandpapper.

Att smälta materialets yta och tillföra klister är ofta ett sämre alternativ då olika molekyler har olika ytspänning och håller sig till sin sort.

Bindningen mellan klistret och materialet behöver inte vara starkare än bindningen mellan olika molekyler i materialet (eftersom de fallerar först). Så en kemisk bindning mellan klister och material är onödig. Ett undantag är teflon som är svårt att fästa på något annat sätt.
Citat:
Ursprungligen postat av Stormpiskare
Det brukar inte gå bra med sådana projekt. Kan inte förklara kort här, och Wikipediaartikeln lär inte försvinna. En ganska fantastisk historia. https://sv.wikipedia.org/wiki/Fordl%C3%A2ndia
Fordlândia (Fordlandia) är en nu övergiven, prefabricerad industristad som byggdes 1928 i Amazonas regnskog av den amerikanske industrimannen Henry Ford för att säkerställa en källa för odlad kautschuk till bilföretaget Fords biltillverkning i USA.
Tror det till stor del berodde på att man plötsligt kunde tillverka bildäck av annat än kautschuk, och att folk inte gillade att vara så styrda.

I dag gör man väl gummi av petroleum. Är inte heller det möjligt att lösa upp?
Som det står på Wikipedia så är gummiträd från Sydamerika, och sydamerikanska insekter angriper dem. Så det är mycket säkrare att odla dem i Asien.

Men på 1920-talet var hela södra Asien europeiska kolonier. Och kolonialmakterna ville inte sälja gummi billigt till USA. Brittiska imperiet hade inte förlåtit rebellerna. Så Fordlandia verkade vara en lönsam idé.

Allt ändrades med andra världskriget.

Produktionen av petroleumbaserat gummi blev större än naturgummi först på 1960-talet, dvs långt efter att Fordlandia upphört.


Huruvida gummi går att lösa upp på ett sätt som är ekonomiskt reversibelt beror på hur kolkedjorna korslänkats. Utöver det som tidigare skrivits i tråden gäller principen att ju starkare gummiprodukt desto stabilare korslänkning och desto dyrare att bryta dem utan att förstöra kolkedjorna.
Citera
  • 1
  • 2

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in