Innan själva story börjar behövs lite info, jag är 15 vid tiden detta utspelade sig och första gången jag någonsin testat droger av någon sort. Jag är med min kompis som vi kan kalla V. Dagen till ära har vi varit i stan, käkat och kollat i butiker utan att köpa något i vanlig ordning. Han får då den briljanta idéen att hon ska ringa sin pundarkompis som kan sälja hash väldigt billigt, jag tänker okej kanske lika bra att testa, de kanske e min grej. Och nu kommer det som skulle bli dom värsta timmarna i mitt liv
Vi möts upp på ett berg precis vid en motorväg, ligger ganska avlägset men samtidigt nära till buss, mm. Klockan är runt 01-02 och vi köper en 1 a, eftersom varken vi eller han har ocb gör vi en jolle av en cigg, byter ut filtret och tänder. Vi sitter och snackar och delar på jollen när plötsligt allt runtomkring mig bara dör ut helt, främst ljud och rörelse. Jag kommer på mig själv att bara sitta och glo och allt runt om mig har en väldigt konstig känsla. Jag hör inte längre bilarna på motorvägen och det känns som jag är i en tunnel. Jag säger till V att jag inte alls mår bra och hon förstår och vi ska bege oss till bussen. Av någon outgrundlig anledning vägrar jag gå på bussen och insisterar att vi ska gå hem, (vanligtvis 10 min till där V bor)
Vi börjar knata och känslan av att vara i en tunnel ligger och trycker. Jag varken hör eller ser riktigt bra. Helt plötsligt slår tanken mig att om jag blir glad kanske trippen blir bättre. Och de funkar i 5 sekunder, under denna period känner jag extrem glädje.
Denna känsla dör snabbt och nu börjar fas 2, denna fas är mer som att jag går i väldigt stark motvind. Jag ser väldigt bra, nästan normalt men i mitt synfält ser det ut som att min kropp dras bakåt, (väldigt svårt att förklara, men ungefär som en flagga viftar i vinden, så kändes mig kropp) detta pågår i ungefär 2 minuter men i mitt huvud har det gått 2 timmar.
Efter detta kommer fas 3. Denna är lite av en blandning av ett tv-spel och verklighet. Jag har nämligen 3 stycken skuggor av alla mina kroppsdelar. Om jag rör armen följer 3 stycken mindre realistiska armar efter. Samma med benen. Det jag kommer ihåg starkt är att dom extra kroppsdelarna e mörka som satan, kanske e de nattens mörker eller huvudet som skapar detta. Men samma sak följer även när jag rör huvudet, synfältet okuperas av en svart skugga som limiterar mitt synfält. Under denna fas känner jag mig även extremt lång, ungefär som att jag skulle vara slenderman eller något likande.
Fas 4 kan vara den värsta av dem alla. Denna fas inleds av att jag känner en stickande känsla i mina tår, ungefär som att dom ska somna, detta sprider sig över hela kroppen och blir som en pulserande smärta överallt, på något vänster känner jag detta i ögonen. Alltså att min syn sticker på ett sett. Känslan är exakt som när ens arm somnar och sedan halvt vaknar och sticker. Så hade jag i hela kroppen.
Vi lyckas ta oss in till V s rum och jag lägger mig för att sova, nu börjar helvetet på riktigt. Värmen jag känner på min kropp är enorm, känns som jag är i en bastu och jag ligger i endast kallingar, som råge på allt har V LED lights i hela rummet som sätter total sprätt i mitt huvud, för mig blinkar dom men enligt V är dom endast samma färg, jag känner då att jag grips av en extrem smärta i bröstet och lägger handen på hjärtat. Detta va ett misstag, jag börjar nu räkna slagen och kommer fram till hela 180 slag!!!!! Dessutom slår det i otakt och huller om buller. Jag blir nu helt skräckslagen och inser att de finns en risk att jag dör, kanske håller jag på att få en hjärtattack och V är lika påtänd som mig och kommer inte märka om jag e död eller sover. Detta gör det omöjligt att sova och V sätter därför på musik, jag lägger inte så stor vikt i musiken men dagen efter sitter en låt kvar på minnet som ett klistermärke HAYATI av haval, och dom som lyssnat på den vet att den är lite halv psyk.
Jag antar att jag somnar någonstans här eftersom jag inye kommer ihåg mer, vaknar upp dagen efter helt fine.
Detta va ungefär 3 år sedan och efter det har jag fyllt på med många substanser i biblioteket och även rökt en hel del, men aldrig något liknande till detta,
Kanske inte världens bästa trippraport men försökte skriva ner så gott jag kunde av det jag kommer ihåg.
Vi möts upp på ett berg precis vid en motorväg, ligger ganska avlägset men samtidigt nära till buss, mm. Klockan är runt 01-02 och vi köper en 1 a, eftersom varken vi eller han har ocb gör vi en jolle av en cigg, byter ut filtret och tänder. Vi sitter och snackar och delar på jollen när plötsligt allt runtomkring mig bara dör ut helt, främst ljud och rörelse. Jag kommer på mig själv att bara sitta och glo och allt runt om mig har en väldigt konstig känsla. Jag hör inte längre bilarna på motorvägen och det känns som jag är i en tunnel. Jag säger till V att jag inte alls mår bra och hon förstår och vi ska bege oss till bussen. Av någon outgrundlig anledning vägrar jag gå på bussen och insisterar att vi ska gå hem, (vanligtvis 10 min till där V bor)
Vi börjar knata och känslan av att vara i en tunnel ligger och trycker. Jag varken hör eller ser riktigt bra. Helt plötsligt slår tanken mig att om jag blir glad kanske trippen blir bättre. Och de funkar i 5 sekunder, under denna period känner jag extrem glädje.
Denna känsla dör snabbt och nu börjar fas 2, denna fas är mer som att jag går i väldigt stark motvind. Jag ser väldigt bra, nästan normalt men i mitt synfält ser det ut som att min kropp dras bakåt, (väldigt svårt att förklara, men ungefär som en flagga viftar i vinden, så kändes mig kropp) detta pågår i ungefär 2 minuter men i mitt huvud har det gått 2 timmar.
Efter detta kommer fas 3. Denna är lite av en blandning av ett tv-spel och verklighet. Jag har nämligen 3 stycken skuggor av alla mina kroppsdelar. Om jag rör armen följer 3 stycken mindre realistiska armar efter. Samma med benen. Det jag kommer ihåg starkt är att dom extra kroppsdelarna e mörka som satan, kanske e de nattens mörker eller huvudet som skapar detta. Men samma sak följer även när jag rör huvudet, synfältet okuperas av en svart skugga som limiterar mitt synfält. Under denna fas känner jag mig även extremt lång, ungefär som att jag skulle vara slenderman eller något likande.
Fas 4 kan vara den värsta av dem alla. Denna fas inleds av att jag känner en stickande känsla i mina tår, ungefär som att dom ska somna, detta sprider sig över hela kroppen och blir som en pulserande smärta överallt, på något vänster känner jag detta i ögonen. Alltså att min syn sticker på ett sett. Känslan är exakt som när ens arm somnar och sedan halvt vaknar och sticker. Så hade jag i hela kroppen.
Vi lyckas ta oss in till V s rum och jag lägger mig för att sova, nu börjar helvetet på riktigt. Värmen jag känner på min kropp är enorm, känns som jag är i en bastu och jag ligger i endast kallingar, som råge på allt har V LED lights i hela rummet som sätter total sprätt i mitt huvud, för mig blinkar dom men enligt V är dom endast samma färg, jag känner då att jag grips av en extrem smärta i bröstet och lägger handen på hjärtat. Detta va ett misstag, jag börjar nu räkna slagen och kommer fram till hela 180 slag!!!!! Dessutom slår det i otakt och huller om buller. Jag blir nu helt skräckslagen och inser att de finns en risk att jag dör, kanske håller jag på att få en hjärtattack och V är lika påtänd som mig och kommer inte märka om jag e död eller sover. Detta gör det omöjligt att sova och V sätter därför på musik, jag lägger inte så stor vikt i musiken men dagen efter sitter en låt kvar på minnet som ett klistermärke HAYATI av haval, och dom som lyssnat på den vet att den är lite halv psyk.
Jag antar att jag somnar någonstans här eftersom jag inye kommer ihåg mer, vaknar upp dagen efter helt fine.
Detta va ungefär 3 år sedan och efter det har jag fyllt på med många substanser i biblioteket och även rökt en hel del, men aldrig något liknande till detta,
Kanske inte världens bästa trippraport men försökte skriva ner så gott jag kunde av det jag kommer ihåg.
