Spontant tänker jag att det enda som spelar in är två saker: mottagarens samlade erfarenheter sedan tidigare och dennes kunskap om världen samt mottagarens mood i stunden. Alltså ett skämt, några ord (med eller utan några gester), kan aldrig i sig vara dåliga.
Till exempel, om jag säger till någon som är fet "nej just det, X brukar inte feta människor gilla" och hon blir arg så är det ju inte mina ord som är problemet utan hennes syn på sig själv plus moodet hon råkar vara på den stunden. En annan fet människa som inte har lika stora problem med sin vikt hade kanske bara skrattat.
