Hur hantera min osäkerhet kring ny partner?

Ska kolla upp henne, tack så jättemycket för tipset! Jag har just nu SSRI för pmds, står på lite andra mediciner också. Gått i terapi, testat olika naturläkemedel och huskurer, träning, yoga, mindfulness osv osv men inget verkar hjälpa. Testade spironolakton en kort period, kanske ska prova det igen. Fick inga biverkningar av det iaf men jag vet inte hur mycket nytta det gjorde. Psyk föreslår neuroleptika vilket jag vägrar pga blir trött och går upp i vikt. Gyn föreslår att mha sprutor försätta mig i klimakteriet, vilket jag tycker känns läskigt och drastiskt, plus att då mår jag säkert dåligt pga klimakteriet istället. Besvären är ändå bättre nu än för kanske 10 år sedan, då var jag suicidal en gång i månaden. Nu pajar jag endast mina nära relationer.... Ska absolut kolla Linnea Molander.

Jag vill inte låta helt dryg men du skrev för mycket och jag har ett rakt svar. Får din man dig att känna dig osäker, ful och dålig då är det fel man.

Du hade aldrig känt sådär annars. Det kommer ta slut. Du behöver inte skuldbelägga dig själv, din kvinnliga instinkt talar. Han gör saker du inte gillar och det förstör balansen i ert förhållande.

En bra och rätt man får ut det sexigaste ur en. Släcker han den elden så är det bara att lyfta på blicken och vandra vidare. Det finns någon bättre match för dig.

Hans osäkerheter projiceras på dig. Sedan skuldbelägger han dig. Det är ett narcissistiskt spel, gå inte i den fällan. För visst var du glad, mådde bra och kände dig sexig och snygg innan honom?

Det kommer tillbaka när du lämnat honom ska du se!

Försök tänka på pmds som ett litet monster du tyvärr fått som inneboende. Ett monster som inte vill ditt bästa och som förstör allt gott - inte lyssna på det.

I din relation försök vara lite mer här och nu. Du är väl orolig just för att du vill att detta ska funka. Men du räcker som du är, ge inte dig själv tvivel.

Som sagt av annan, män är inte så glada i drama generellt och jag tror nog inte du är det heller när du är du, försök att få ett lugn i dig själv. Och blir det tunga dagar så säg det då till honom , du behöver inte säga vad för tankar som mal men du kan säga att du inte känner dig som dig själv, förebygg liksom.

Kom också ihåg att detta är något du inte valt, inte skuldbelägg dig själv mer.

Tror du inte att alla se där grejerna du gjort ändå har hjälpt på så vis att det inte blivit värre? Om du försöker tänka att målet inte är att allt ska bort utan att det ska vara hanterbart och varje liten grej är en del i just det så kanske de blir lättare att hålla ut med?

Naturprodukter ska ha funktionen att stabilisera
Yogan ska ge lugn
Terapin ska ge bättre självkänsla
Träning gör kroppen mer robust i att det svänger så mycket för dig, kanske blåsa ur lite ilska också
Mindfulness eller skriva av dig kan vara bättre än att lacka ur på partnern när du har de här tvivlen

När man har något inom sig som sätter krokben för en själv får man hur tröttsamt det än känns alltid jobba med sig själv, även om man önskar sig mirakler är jobbet ens eget och det tar aldrig slut.

Mer mediciner och sprutor tycker jag du ska strunta i eftersom du ju faktiskt inte vill. Det är din kropp, inte vårdens.

Lycka till

Fast du förstår nog inte riktigt innebörden av det jag skrev.
Du skall inte fundera, du skall släppa skiten.
Att lyfta din skit här är inte att släppa det.

Tack snälla du. Dina ord värmer. Tror det börjar vända för den här gången.